Johan Thyrén

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Johan Thyrén
Johan Thyrén karikerad av Albert Engström.

Johan C W (Carl Wilhelm) Thyrén, född den 6 april 1861 i Lund, död där den 4 maj 1933, var en svensk universitetslärare, filosof, historiker och jurist. Han var (liberal) justitieminister 1926-28, och rektor för Lunds universitet 1916-26. Han var son till kyrkoherden Hans Thyrén och Anna Maria Helena Schlyter.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Thyrén tog mogenhetsexamen i Lund 1878 och studerade sedan vid Lunds universitet, där han 1883 promoverades till filosofie doktor Han blev docent samma år i teoretisk filosofi och 1886 i historia. 1888-1893 var han föreståndare för den teoretiska provårskursen vid allmänna läroverket i Lund, drev samtidigt juridiska studier, avlade 1892 juris kandidatexamen och utnämndes efter praktisk domartjänstgöring (jfr notarietjänstgöring) till extra ordinarie professor i romersk rätt och rättshistoria vid Lunds universitet 1894.

År 1896 utnämndes Thyrén till professor i straffrätt och juridisk encyklopedi vid Lunds universitet. Han blev juris hedersdoktor i Lund 1900, i Oslo 1911. År 1920 invaldes han som ledamot nummer 783 av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var riksdagsledamot 1909-1917 och rektor för Lunds universitet 1916-1926. Han tog 1926 avsked från professuren och inträdde 7 juni samma år som justitieminister i C.G. Ekmans ministär, och avgick med regeringen Ekman 1928.

År 1909 fick han av regeringen uppdraget att utreda bestämmelserna rörande bötesförvandlingsstraffen. Det resulterade i skrifterna Principerna för en strafflagsreform, I-III, (1910-14) och Förberedande utkast till strafflagens allmänna del med kortfattade motiv (1616). Där finns ett utkast till kapitlet om brott mot kroppslig okränkbarhet (1917).

Stort inflytande på Thyrén hade, förutom morfadern Carl Johan Schlyter, hans lärare Johan Jacob Borelius. Thyrén framkommer som mogen begreppsanalytiker redan i tidiga skrifter. Hans verklige lärofader inom straffrätten var Franz von Liszt, som grundade den s.k. moderna eller sociologiska skolan. Straffets huvudsyfte enligt Thyrén var att neutralisera den brottsliges samhällsfarliga vilja, antingen genom avskräckning, förbättring eller oskadliggörande. Sina idéer framförde han i det mycket berömda verket Principen för en strafflagsreform. Han kallades "Trollkarlen från Lund" då han var mycket kunnig inom flera områden. Vid sidan av vetenskapen var han en duktig sportsman och musiker.

Vid sidan av juristarbetet och sin lärarverksamhet var Thyrén också en betydande politiker. Han tillhörde Riksdagen där han var ledamot av andra kammaren 19091911 för Lunds stads valkrets och var därefter ledamot av första kammaren från 1912 till den 22 januari 1917 för Uppsala läns valkrets. Ideologimässigt intog han en självständig, utanför partiorganisationerna vald ståndpunkt, trots det efter proportionsvalens införande alltmera genomförda partiväsendet. Han anslöt sig aldrig heller till något riksdagsparti, utan betecknade sig vid riksdagarna 1909 som vänstervilde, 19101914 som högervilde, 1915 som vilde och 19161917 åter som högervilde.

Han införde en ny arvslag, lagar om kollektivavtal och arbetsdomstol – detta skarpt kritiserat av socialdemokraterna. Ett flertal smärre, delvis mycket uppmärksammade, politiska skrifter har också flutit ur hans penna. 1916 valdes han till Lunds universitets rektor och gjorde då ett uppehåll i den aktiva politiken.

Thyrén förekommer, i lätt parodierad form, under namnet "Professor Borén" i Fritiof Nilsson Piratens lundaroman Tre terminer.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Kritisk framställning af Herbert Spencers Principles of psychology, (1883),
  • Den första väpnade neutraliteten (1885-1886) och
  • Verldsfreden under Napoleon (1887).

Sitt omfattande juridiska författarskap inledde han med

  • Culpa legis Aquiliae (1893) samt
  • Makes gäld (s.å.).

Bland hans förnämsta straffrättsliga arbeten märks

  • Abhandlungen aus der rechtsphilosophie (I, "Bemerkungen zu den kriminalistischen kausalitätstheorien", 1894; II,
  • "Dolus und culpa", 1896),
  • Förfalskningsbrotten (1895),
  • Kommentar till strafflagen kap. la (1906),
  • Straffrättens allmänna grunder (1907),
  • Wikisource-logo.svg Wikisource har originalverk relaterade till Kommentar till strafflagen Kap.20. (1908) samt
  • Le délit de diffamation (Lund och Leipzig 1918).

Han har ytterligare riktat den straffrättsliga litteraturen med

  • Kommentar till strafflagen kap. 16 (1919).

Som förberedelser till strafflagsreformen har av speciella delen ytterligare utkommit

  • Utkast till kapitlen om ärekränkning (1919),
  • Om förmögenhetsbrotten (2 delar, 1920 och 1922),
  • Om allmänfarliga brott (1923) samt
  • Om förfalskningsbrotten (1925).

Källor[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Axel Kock
Rektor för Lunds universitet
1916-1926
Efterträdare:
Axel Moberg
Företrädare:
Torsten Nothin
Sveriges justitieminister
1926-1928
Efterträdare:
Georg Bissmark