Kakao

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om kakaoträdet. För kakaodryck, se Chokladdryck. För malen kakao, se Kakaopulver.
Kakao
Theobroma cacao - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-137.jpg
Kakaofrukt
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningMalvaordningen
Malvales
FamiljMalvaväxter
Malvaceae
SläkteKakaosläktet
Theobroma
ArtKakao
T. cacao
Vetenskapligt namn
§ Theobroma cacao
AuktorLinné, 1753
Blommande kakao.
Blommande kakao.
Hitta fler artiklar om växter med
Theobroma cacao.
Frukter på ett Theobroma cacao.

Kakao (Theobroma cacao L.) är en art i familjen malvaväxter. Det är ett träd som växer och odlas i de tropiska delarna av Nordamerika, Sydamerika, Afrika och Asien. Släktet Theobroma omfattar ett tjugotal arter, men det är bara T. cacao som idag används till chokladframställning.

Beroende på växtförhållanden kan trädet bli upp till tio meter högt, men på plantagerna hålls det nere i lämplig plockhöjd. En egenhet är att blommor och frukter växer direkt på stammen och grövre grenar, en företeelse som kallas kauliflori.

Trädets frön, kakaobönorna, sitter i fem rader inne i frukten, som är ungefär av en amerikansk fotbolls form och storlek. Kakaobönorna innehåller bland annat teobromin, som är giftigt för många djur, bland annat hundar[1] och katter. Människan kan emellertid bryta ner ämnet.

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Att kakao har en stor genetisk mångfald har varit känt länge, det är dock på senare år som olika forskargrupper börjat arbeta med att ta fram en mer komplett kartläggning av artens genetiska spridning och mångfald i Syd- och Centralamerika (exempelvis Motamayor et al. 2008[2]). I den vetenskapliga litteraturen har under de senaste hundra åren många olika indelningar och begrepp använts för att beskriva olika genetiska grupper av kakao. Den välkända klassiska indelningen av arten i Criollo, Forastero, och Trinitario kan bäst beskrivas som en kulturhistorisk relik. Chokladtillverkare och chokladindustrin har dock visat milt intresse av att uppdatera sin nomenklatur, så vi kommer antagligen få dras med dessa, i dagens tillämpning intetsägande namn för en överskådlig framtid[3].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Arten kakao uppstod för 9,9 miljoner år sedan i övre Amazonas[4]. Fram till människans intåg i Sydamerika för ungefär 13 000 år sedan spred kakao sina frön enbart med hjälp av djur i jakt på det söta fruktköttet som omger fröna inuti kakaofrukten. Spridningen från Sydamerika till Centralamerika skedde dock i och med att arten domesticerades någon gång för 3600–7200 år sedan[5]. Kakaon som domesticerades var den som växte-, och fortfarande gör det, i norra Ecuador–södra Colombia. Odling, användning, och kulturellt utarbetande av kakao var tidigt och omfattande i Mesoamerika. Keramiska behållare med rester från framställning av kakaodrycker har hittats vid arkeologiska utgrävningar som går tillbaka till omkring 1900-900 f.Kr.. Exempelvis så hittades ett sådant kärl på en olmekisk utgrävningsplats på Mexikanska golfens kust i Veracruz i Mexiko. Arkeologerna drog slutsatsen att för-olmekiska folk beredde kakao så tidigt som 1750 f.Kr.. På Stillahavskusten i Chiapas i Mexiko tyder en mokayaiansk arkeologisk utgrävningsplats på att kakaodrycker har preparerats ännu tidigare än så, 1900 f.Kr.. [6] Den ursprungliga domesticeringen hade sannolikt samband med skapandet av en jäst och således alkoholhaltig dryck. [7] På 200-talet f.Kr. började mayafolket odla kakao och spred sedan kunskapen till tolteker och azteker.[8]

Trots att Fernando Columbus, Christofer Columbus son och följeslagare, hävdade att spanjorernas första kontakt med kakaon skedde 30 juli 1502 på ön Guanaja (hette då Pinos) så var det inte Christofer Columbus som fraktade de betydelsefulla bönorna över Atlanten, utan Hernán Cortés 1528. De spanska conquistadorerna modifierade de aztekiska recepten till sin egen kultur genom att tillsätta rörsocker. Först 1580 började Spanien på allvar skeppa kakao till Europa och chokladfabriker konstruerades på Iberiska halvön. Dess rykte om att vara tillfredsställande och kunna förbättra sexlivet spreds över hela Europa.[8]

Odling[redigera | redigera wikitext]

Världens 15 största producenter av kakaobönor
Nr Område Produktion
(ton)
Andel (%)
1 Elfenbenskusten Elfenbenskusten &&&&&&&&01434077.&&&&&01 434 077 32,22 %
2 Ghana Ghana &&&&&&&&&0858720.&&&&&0858 720 19,30 %
3 Indonesien Indonesien &&&&&&&&&0728400.&&&&&0728 400 16,37 %
4 Brasilien Brasilien &&&&&&&&&0273793.&&&&&0273 793 6,15 %
5 Kamerun Kamerun &&&&&&&&&0269902.&&&&&0269 902 6,06 %
6 Nigeria Nigeria &&&&&&&&&0248000.&&&&&0248 000 5,57 %
7 Ecuador Ecuador &&&&&&&&&0156216.&&&&&0156 216 3,51 %
8 Peru Peru &&&&&&&&&&081651.&&&&&081 651 1,83 %
9 Dominikanska republiken Dominikanska republiken &&&&&&&&&&069633.&&&&&069 633 1,56 %
10 Colombia Colombia &&&&&&&&&&047732.&&&&&047 732 1,07 %
11 Papua Nya Guinea Papua Nya Guinea &&&&&&&&&&045019.&&&&&045 019 1,01 %
12 Togo Togo &&&&&&&&&&030516.&&&&&030 516 0,69 %
13 Mexiko Mexiko &&&&&&&&&&026969.&&&&&026 969 0,61 %
14 Venezuela Venezuela &&&&&&&&&&021735.&&&&&021 735 0,49 %
15 Uganda Uganda &&&&&&&&&&020979.&&&&&020 979 0,47 %
Total världsproduktion &&&&&&&&04450263.&&&&&04 450 263 100,00 %
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.[9]

Kakaoodling i industriell skala är en bidragande faktor till skövlingen av regnskog i västra Afrika. [10][11]

Toxicitet[redigera | redigera wikitext]

Huruvida kakao är giftigt för människor är omdebatterat.[12][13][14] Däremot är teobromin, som finns i kakaobönorna, starkt toxiskt för många djur, bland annat hundar och katter eftersom de till skillnad från människan saknar det enzym som bryter ner teobromin. Föreningen liknar koffein.[15]

Tillverkning av choklad[redigera | redigera wikitext]

Bönorna bereds genom att de först får fermenteras i ett till sex dygn varefter de torkas och rostas. Efter avsvalning krossas bönorna och skalet som lossnat blåses bort med varmluft. Bönorna valsas och ombildas till kakaomassa som varmpressas vid cirka 70 °C . Vid pressningen avskiljs en nästan klar vätska som stelnar vid 32 °C till kakaosmör. Detta används till vit choklad och återförs i varierande grad till kakaomassan vid annan chokladframställning. Kakaopulver är mald kakaomassa.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Hundförsäkring | Vad får hundar inte äta - läs om det här!”. http://xn--hund-frskring-ifb1y.se/vad-far-hundar-inte-ata/. Läst 2 augusti 2015. 
  2. ^ Motamayor, Juan C.; Lachenaud, Philippe; Mota, Jay Wallace da Silva e; Loor, Rey; Kuhn, David N.; Brown, J. Steven (2008-okt-01). ”Geographic and Genetic Population Differentiation of the Amazonian Chocolate Tree (Theobroma cacao L)” (på en). PLOS ONE 3 (10): sid. e3311. doi:10.1371/journal.pone.0003311. ISSN 1932-6203. PMID 18827930. PMC: PMC2551746. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0003311. Läst 27 oktober 2019. 
  3. ^ Kakaw.se. ”Om Kakao”. Kakaw.se. https://kakaw.se/sidor/om-kakao. Läst 26 oktober 2019. 
  4. ^ Kakaw.se. ”Om Kakao”. Kakaw.se. https://kakaw.se/sidor/om-kakao. Läst 26 oktober 2019. 
  5. ^ Kakaw.se. ”Om Kakao”. Kakaw.se. https://kakaw.se/sidor/om-kakao. Läst 26 oktober 2019. 
  6. ^ Powis, Terry G. et al. (2007). ”Oldest chocolate in the New World”. Antiquity 81 (314). ISSN 0003-598X. http://antiquity.ac.uk/projgall/powis/index.html. Läst 28 juli 2014. 
  7. ^ Henderson, J.S. et al. (2007). ”Chemical and archaeological evidence for the earliest cacao beverages”. Proceedings of the National Academy of Sciences 104: sid. 18937–18940. doi:10.1073/pnas.0708815104. 
  8. ^ [a b] Khodorowsky, Katherine; Oliver de Loisy (2005). Choklad: Fakta, historia, passion. Alfabeta Bokförlag 
  9. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 13 februari 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 14 februari 2017. 
  10. ^ http://www.mightyearth.org/chocolatesdarksecret
  11. ^ http://www.theguardian.com/environment/2017/sep/13/chocolate-industry-drives-rainforest-disaster-in-ivory-coast
  12. ^ ”What's our view?”. International Natural Hygine Society. http://naturalhygienesociety.org/review/0501/chocolate.html. Läst 28 juli 2014. 
  13. ^ Nison, Paul. ”Raw Toxic Chocolate”. Living-Foods.com. http://www.living-foods.com/articles/toxiccacao.html. Läst 28 juli 2014. 
  14. ^ Frances Lilian Kerr. ”Is Cacao Good Or Bad?”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140811170656/http://www.highonhealth.org/is-cacao-good-or-bad/. Läst 28 juli 2014. 
  15. ^ ”Theobromine”. U.S. National Library of Medicine. http://toxnet.nlm.nih.gov/cgi-bin/sis/search2/r?dbs+hsdb:@term+@DOCNO+7332. Läst 28 juli 2014. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]