Kryptosporidios

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Kryptosporidios [krʏptʊspʊrɪdɪˈoːs] är en globalt förekommande infektion som orsakas av encelliga parasiter av släktet Cryptosporidium. De flesta infektioner hos människor orsakas av Cryptosporidum hominis, som troligen endast smittar människa. Cryptosporidium parvum är vanlig hos nötkreatur och i synnerhet kalvar, men kan smitta de flesta däggdjur[1]. Den orsakar kraftig diarré hos människor och andra däggdjur, framför allt idisslare men även fiskar, reptiler och fåglar kan insjukna.

Smittsätt[redigera | redigera wikitext]

Kryptosporidios sprids i första hand via livsmedel, då särskilt otillfredsställande renat dricksvatten, som kan orsaka mycket stora utbrott. En vanlig smittväg är dricksvatten från ytvatten[2] och bassängvatten medan risken att smittas av dricksvatten från grundvatten bedöms vara nästan obefintlig.[2].

Smittdosen som erfordras för att orsaka sjukdom är liten och därför sker även smitta från person till person och intrafamiljärt, framför allt bland barn.[3]

Inkubationstid[redigera | redigera wikitext]

Tiden mellan smittillfälle och insjuknande varierar men är vanligen 1-12 dagar med i genomsnitt en vecka[4].

Symtom och sjukdom[redigera | redigera wikitext]

Infektionen karakteriseras efter cirka en veckas inkubationstid av diarréer som kan vara intensiva och vattninga, buksmärtor, illamående, huvudvärk och feber.[5][6]

Det finns ingen effektiv medicinsk behandling, men hos vuxna med normalt immunförsvar går sjukdomen i allmänhet över av sig själv efter två till fyra veckor under vilken tid symtomen emellertid kommer och går med alltefter avtagande intensivitet. Hos personer med nedsatt immunförsvar, såsom aidspatienter, kan sjukdomen bli långvarig och livshotande[3][7][8] och hos immunsupprimerade individer kan infektionen bli kronisk.[3]

Rening av dricksvatten[redigera | redigera wikitext]

Många vattenreningsverk som tar in rått vatten från floder, sjöar och reservoar för offentlig dricksvattensproduktion använder konventionella filtreringstekniker. Dessa involverar en serie av processer, inkluderande koagulering, flockulering, sedimentering och filtrering. Direkt filtrering, som typiskt används för att behandla vatten med låg partikelhalt, inkluderar koagulering och filtrering, men inte sedimentering. Andra vanliga filtreringsprocesser, som inkluderar långsamma sandfilter och jordfilter av kiselgur, tar bort 99% av Cryptosporidium.[9] Produktspecifika membran-, säck- och kassettfilter tar bort Cryptosporidium.

Cryptosporidium är dock mycket resistent mot klordesinfektion[10] men med tillräckligt höga koncentrationer och lång kontakttid, kan Cryptosporidium inaktiveras av klordioxid och ozonbehandling. De erfordliga nivåerna av klor utesluter normalt sett användandet av klordesinfektion som en tillförlitlig metod för att kontrollera Cryptosporidium i dricksvatten. Ultraviolett (UV) strålning inaktiverar Cryptosporidium vid relativt låga doser. Water Research Foundation-betald forskning upptäckte ursprungligen UV:s förmåga att inaktivera Cryptosporidium.[11][12]

En av de största utmaningarna för att identifiera utbrott är förmågan att identifiera Cryptosporidium i laboratorier. Realtidsbevakningsteknologi är nu kapabel att detektera Cryptosporidium med direktuppkopplade system, till skillnad från stickprov och satstestning som tidigare använts.

Den mest tillförlitliga sättet att avdöda Cryptosporidium i dricksvatten är genom kokning.[13][14]

Stora utbrott internationellt[redigera | redigera wikitext]

I Milwaukee, USA, infekterades 1993 över 403 000 människor av Cryptosporidium från dricksvattnet[15].

Ett flertal utbrott har rapporterats från Storbritannien.[15]

Kryptosporidios i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är sjukdomen sedan 1 juli 2004 anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Cirka 70–140 fall rapporteras årligen, varav 90% i Stockholms län och 70 % tros ha smittats utomlands. Cirka 80 procent av de inhemska fallen inträffar under augusti till november.[3]

Enligt en rapport 2011 av Smittskyddsinstitutet om Sveriges fem största ytvattentäkter innehåller elva procent av proverna tagna 2003–2008 Cryptosporidium[15][16]. Smittskyddsinstitutet påtalar att "undersökningen omfattar förekomst i ytvatten, alltså inte i dricksvatten".

Utbrott på Lidingö 2002[redigera | redigera wikitext]

Över 1000 personer blev sjuka efter en olycka då avföring hamnat i vattnet i ett bassängbad.[15]

Utbrott i Östersunds kommun 2010[redigera | redigera wikitext]

Den 26 nov 2010 inträffade ett utbrott av Cryptosporidium hominis i Östersunds kommun.[17] Invånarna uppmanades därefter att koka allt kranvatten som skulle användas till dryck, matlagning, och tandborstning. Kommunens miljöchef Jari Hiltula sade den 28 nov att man då ännu inte hade klarlagt att vattnet är smittkällan. Ungefär 50 000 personer i området hade kommunalt dricksvatten. Smittskyddsläkaren gjorde bedömningen att 1000-tals personer kunde vara smittade. Den 27 nov rapporterades ett 30-tal personer drabbats av akuta besvär.[18][19] Den 29 nov 2010 hade 2000 personer anmält till kommunen att de hade drabbats av magsjuka. Mätningar visade att parasiten fanns i dricksvattnet. Totalt bedömdes 3000–9000 personer vara smittade.[20] Efter ytterligare 5 dagar, den 3 dec 2010 hade 8000 personer anmält till kommunen att de hade drabbats av magsjuka. Då hade även 25 personer behövt sjukhusvård.[21] Östersunds kommun valde den 13 dec 2010 att avsluta den internetenkät som hade gjort det möjligt för kommuninvånarna att enkelt anmäla att de drabbats av magsjuka. Då hade 12400 personer svarat på enkäten.[22] Det högsta antalet Cryptosporidium som uppmättes i utgående dricksvatten var mindre än fem parasiter per 1.000 liter vatten.[23]

Totalt beräknades uppåt 30 000 personer ha drabbats av smittan från parasiten. Vissa blev sjuka i flera omgångar. 65 personer blev så sjuka att de vårdades på sjukhus. Kommuninvånarna var tvungna att koka sitt vatten i 88 dagar.[24]

I juni 2013 åtalades Östersunds kommun för miljöbrott och vållande av sjukdom. Åklagaren yrkade att kommunen skulle betala tre miljoner kronor i företagsbot och tre miljoner i ett förverkandeyrkande för de pengar som kommunen tjänat på att skjuta upp nödvändiga investeringar. Kommunen menade att man hade haft tillräckligt antal barriärer mot mikrobiologisk smitta.[24][uppföljning saknas]

Utbrott i Skellefteå kommun 2011[redigera | redigera wikitext]

I mitten av april 2011 inträffade ytterligare ett utbrott av Cryptosporidium hominis, denna gång i Skellefteå kommun, då många personer på kort tid drabbats av magsjukesymtom typiska för cryptosporidium.[17] Det bekräftades att cryptosporidium orsakade magsjukan, men det var inte säkerställt att dricksvattnet låg bakom smittspridningen. Med tanke på spridningen fokuserades sökandet efter smittkällan till Skellefteås största vattenreningsverk, Abborrverket. De första provsvaren från reningsverket var negativa, men Skellefteå kommun tog fler prover därifrån och kommunen handlade fortfarande utifrån att cryptosporidium fanns i vattnet.[uppföljning saknas]

En förundersökning om misstänkt miljöbrott inleddes men lades ned.[24]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bo Svenungsson et al. (2009). ”Kryptosporidios – kraftigt under­diagnostiserad diarrésjukdom”. Läkartidningen (Stockholm) 106 (28-29): sid. 1810-13. 
  2. ^ [a b] TT. "Grundvatten ger bättre parasitskydd[död länk]", Västerbottens-Kuriren, 21 april 2011. Läst den 23 maj 2011.
  3. ^ [a b c d] ”Kryptosporidios – kraftigt underdiagnostiserad diarrésjukdom”. Läkartidningen. 7 juli 2009. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=12357. 
  4. ^ Heymann, David L. et al. (2015) (på engelska). Control of Communicable Diseases Manual. Washington DC, USA: American Public Health Association (APHA). sid. 136-9. ISBN 978-0-87553-018-5 
  5. ^ SVT 2010-11-28
  6. ^ iastate.edu - Factsheet cryptosporidiosis 2010-12-08
  7. ^ Melissa Kaplan's Herp Care Collection, Last updated December 18, 2009, Cryptosporidium: Health Threat to Humans and Reptiles 2010-12-08
  8. ^ Gilson M.D., Ian (1996:). ”Cryptosporidiosis in Patients with HIV Disease: Is It Safe to Drink the Water?”. HIV Newsline (San Francisco General Hospital). http://www.thebody.com/content/art12553.html.  2010-12-08
  9. ^ ”The Interim Enhanced Surface Water Treatment Rule – What Does it Mean to You?” (pdf). USEPA. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928042810/http://www.epa.gov/safewater/mdbp/ieswtrwhatdoesitmeantoyou.pdf. Läst 6 maj 2007. 
  10. ^ Korich DG, Mead JR, Madore MS, Sinclair NA, Sterling CR (28 september 1990). ”Effects of ozone, chlorine dioxide, chlorine, and monochloramine on Cryptosporidium parvum oocyst viability”. Appl. Environ. Microbiol. "56" (5): ss. 1423–8. PMID 2339894. PMC: 184422. http://aem.asm.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=2339894. 
  11. ^ Rochelle, PAUL A. (2004 Sep-October). ”Irreversible UV inactivation of Cryptosporidium spp. despite the presence of UV repair genes”. J Eukaryot Microbiol "51" (5): ss. 553–62. doi:10.1111/j.1550-7408.2004.tb00291.x. PMID 15537090. 
  12. ^ ”Ultraviolet Disinfection and Treatment”. WaterResearchFoundation (formerly AwwaRF). Arkiverad från originalet den 24 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090124050926/http://www.waterresearchfoundation.org/research/TopicsAndProjects/topicSnapshot.aspx?topic=uv. Läst 6 maj 2007. 
  13. ^ ”Boil water warning 'precaution'”. BBC. 2 september 2008. http://news.bbc.co.uk/1/hi/wales/7589839.stm. Läst 7 september 2009. 
  14. ^ ”Boil water 'into January' warning”. BBC. 30 november 2005. http://news.bbc.co.uk/1/hi/wales/4484946.stm. Läst 7 september 2009. 
  15. ^ [a b c d] Anette, Hansen (april 2011). ”Giardia och Cryptosporidium i svenska ytvattentäkter”. Smittskyddsinstitutet. https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12884/giardia-cryptosporidium-svenska-ytvattentakter.pdf. Läst 24 maj 2011. 
  16. ^ "Cryptosporidium i många ytvatten Arkiverad 19 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine.", cirkulation, 14 februari 2011. Läst den 24 maj 2011.
  17. ^ [a b] Gullvy Hedenberg. "Cryptosporidium i Skellefteå Arkiverad 28 juni 2014 hämtat från the Wayback Machine.", Svenskt Vattens webbplats, 22 maj 2011. Läst den 24 april 2012.
  18. ^ svt.se - Östersund, ledningarna behöver inte spolas 2010-11-xx
  19. ^ hbl.fi - Tusentals Östersundsbor kan vara smittade av parasiten Cryptosporidium som orsakar svår magsjuka. Det kommunala dricksvattnet misstänks vara smittkällan. Arkiverad 29 november 2010 hämtat från the Wayback Machine. 2010-11-27
  20. ^ Största utbrottet i Sverige Arkiverad 1 december 2010 hämtat från the Wayback Machine. SVT Jämtlandsnytt, 29 november 2010
  21. ^ 8 000 personer har anmält smitta Östersundsposten, 3 december 2010
  22. ^ Kommunens parasitenkät avslutas Östersundsposten, 13 december 2010
  23. ^ Chatta med Jari och AnnSofie[död länk] Östersundsposten
  24. ^ [a b c] Östersund TT. "Östersund åtalas för vattenparasit", Svenska Dagbladet 9 juli 2013. Läst den 9 juli 2013.