Skellefteå kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Skellefteå kommun
Kommun
Stadshuset vid stadsparken
Stadshuset vid stadsparken
Skellefteå vapen.svg
Vapensköld för Skellefteå kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Slogan: Ge idéerna plats
Land Sverige Sverige
Län Västerbottens län
Landskap Västerbotten
Domsaga Skellefteå domsaga[1]
Läge 64°45′N 20°57′Ö / 64.750°N 20.950°Ö / 64.750; 20.950
Centralort Skellefteå
Areal 7 174,29 km² (2015-01-01)[2]
12:e största (av 290)
 - land 6 800,56 km²
 - vatten 373,73 km²
Folkmängd 72 725 (2018-03-31)[3]
30:e största (av 290)
Befolkningstäthet 10,69 invånare/km²[3][2]
229:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Lorents Burman (S)
GeoNames 602912
Kommunkod 2482[4]
Tätortsgrad (%) 81 (2015)[6]
Antal anställda 9 075 ()[5]
Skellefteå Municipality in Västerbotten County.png
Webbplats: www.skelleftea.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal
Lantmäteriets kommunavgränsning

Skellefteå kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten i Sverige. Centralort är Skellefteå.

Kommunen, som är Sveriges till ytan största kustkommun[2], gränsar till Norrbottenskommunerna Piteå och Arvidsjaur samt Västerbottenskommunerna Norsjö, Vindeln, Umeå och Robertsfors.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bureå (från 1914), Burträsk, Byske (från 1875), Jörn, Lövånger och Skellefteå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Skellefteå stad som 1881 bildade en stadskommun, efter att innan dess från 1863 ingått i Skellefteå landskommun. Ur landskommunen hade Byske landskommun utbrutits 1875[7] och Bureå landskommun 1914.

Norrböle municipalsamhälle inrättades 20 april 1897 och Skelleftestrands municipalsamhälle 30 april 1937. Dessa upplöstes 1916 respektive 1952 när motsvarande områden införlivades i Skellefteå stad. Jörns municipalsamhälle inrättades 24 november 1923 och upplöstes vid utgången av 1958. Burträsks municipalsamhälle inrättades 2 oktober 1930 och upplöstes vid utgången av 1961. Byske municipalsamhälle inrättades 8 maj 1931 och upplöstes vid utgången av 1957. Bureå municipalsamhälle inrättades 22 juni 1934 och upplöstes vid utgången av 1959. Sunnanå municipalsamhälle inrättades 25 oktober 1935 och upplöstes vid utgången av 1959. Lövångers municipalsamhälle inrättades 19 mars 1937 och upplöstes vid utgången av 1963. Kåge municipalsamhälle inrättades 26 november 1937 och upplöstes vid utgången av 1964.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[8]

1967 införlivades i staden landskommunerna Skellefteå, Bureå, Byske och Jörn. Skellefteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Skellefteå stad. 1974 införlivades Burträsks och Lövångers kommuner[9]

Kommunen ingår sedan bildandet i Skellefteå domsaga.[10]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält en gyllene sol och däröver en genom vågskura bildad gyllene ginstam belagd med en blå antik blixt.

Vapnet utarbetades inför hundraårsjubileet av Skellefteås stadsblivande och fastställdes av Kungl. Maj:t 1944. Flera av sammanläggningsenheterna hade egna vapen, men man bestämde sig slutligen för att låta registrera stadsvapnet även för den nya kommunen och det skedde 1988.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Skellefteå kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
71 402
1975
  
72 492
1980
  
74 210
1985
  
74 282
1990
  
75 258
1995
  
75 348
2000
  
72 476
2005
  
71 910
2010
  
71 641
2015
  
72 031
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 5 879, eller 8,16 % av befolkningen (hela befolkningen: 72 024 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 3 192, eller 4,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 71 813 den 31 december 2002).[11]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Skellefteå kommun 72 024 personer. Av dessa var 5 115 personer (7,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[12]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Skellefteå kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[13]:

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Större sjöar[redigera | redigera wikitext]

Mindre sjöar[redigera | redigera wikitext]

Vattendrag: norr till söder[redigera | redigera wikitext]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 20 tätorter i Skellefteå kommun:[14]


NrTätorterFolkmängd
1 Skellefteå &&&&&&&&&&035516.&&&&&035 516
2 Ursviken &&&&&&&&&&&03913.&&&&&03 913
3 Skelleftehamn &&&&&&&&&&&03096.&&&&&03 096
4 Bureå &&&&&&&&&&&02533.&&&&&02 533
5 Kåge &&&&&&&&&&&02376.&&&&&02 376
6 Byske &&&&&&&&&&&01785.&&&&&01 785
7 Boliden &&&&&&&&&&&01661.&&&&&01 661
8 Burträsk &&&&&&&&&&&01573.&&&&&01 573
9 Ersmark &&&&&&&&&&&&0875.&&&&&0875
10 Lövånger &&&&&&&&&&&&0810.&&&&&0810
11 Jörn &&&&&&&&&&&&0777.&&&&&0777
12 Medle &&&&&&&&&&&&0543.&&&&&0543
13 Ostvik &&&&&&&&&&&&0537.&&&&&0537
14 Kusmark &&&&&&&&&&&&0448.&&&&&0448
15 Myckle &&&&&&&&&&&&0416.&&&&&0416
16 Örviken &&&&&&&&&&&&0399.&&&&&0399
17 Drängsmark &&&&&&&&&&&&0345.&&&&&0345
18 Södra Bergsbyn och Stackgrönnan &&&&&&&&&&&&0342.&&&&&0342
19 Bygdsiljum &&&&&&&&&&&&0333.&&&&&0333
20 Klutmark &&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207

Politik[redigera | redigera wikitext]

I Skellefteå kommun styr Socialdemokraterna med egen majoritet sedan snart 70 år, med undantag för mandatperioden 200206, då man lutade sig mot Vänsterpartiet och Miljöpartiet.[15]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Karl-Erik Lundström (S)[16] 1964 31 december 1979
  Lorentz Andersson (S) 1 januari 1980 2001
  Bert Öhlund (S) 2001 31 juli 2013[17]
  Lorents Burman (S) 1 augusti 2013-[17]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2015–2018
Ordförande
S
Lorents Burman
Förste vice ordförande
S
Maria Marklund
Andre vice ordförande
M
Andreas Löwenhöök

Totalt har kommunstyrelsen femton ledamöter, varav åtta tillhör socialdemokraterna, två tillhör moderaterna medan vänsterpartiet, centerpartiet, liberalerna, miljöpartiet, och kristdemokraterna har alla en ledamot vardera.[18]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Tomas Marklund
Förste vice ordförande
C
Gabriella Rymark
Andre vice ordförande
S
Annica Bray
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden
S
Kenneth Fahlesson
S
Åsa Karlsson
Fritidsnämnden
S
Daniel Ådin
V
Joakim Wallström
Bygg- och miljönämnden
S
Evelina Fahlesson
FP
Håkan Lindh
Nämnden för support och lokaler
S
Tomas Teglund
MP
Hans Brettschneider
Tekniska nämnden
S
Ola Burström
MP
Rune Wästerby
Barn- och grundskolenämnden
S
Fredrik Stenberg
V
Jeanette Velander
Gymnasienämnden
S
Bertil Almgren
FP
Stina Engström
Konsumentnämnden
S
Valter Stenberg
V
Lilian Nilsson
Kulturnämnden
S
Emilia Hallin
V
Christina Nyström
Personalnämnden
S
Maria Marklund
M
Johan Söderberg
Valnämnden
S
Tobias Wass
KD
Per-Ivar Skogqvist

Mandatfördelning i Skellefteå kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197033111115
3311115
6187,5
53
19733317636
3317636
6589,8
5510
197623315636
3315636
6590,2
4817
197923314736
3314736
6590,2
4421
198223613437
3613437
6590,3
4421
198523610836
3610836
6589,2
4619
1988235210844
3510844
6585,9
4520
1991234111656
3411656
6586,2
4322
199443737635
43737635
6586,9
3629
199873425854
7345854
6581,8
3332
2002632261054
63261054
6580,06
3530
200663526844
6356844
6581,45
3134
201063345836
63345836
6583,77
3629
2014634426526
6344656
6584,90
3431
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt, valet 2014[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Skelleftehamn V 70,67 % 51,35  %
M Centrum N 16,90 % 9,92  %
V Anderstorp Ö 14,38 % 9,16  %
C Burträsk V 26,58 % 8,02  %
FP Brännan-Mobacken 14,75 % 7,72  %
MPSjungande Dalen 8,66 % 5,49  %
SD Boliden 8,49 % 4,16  %
KD Byske C 11,14 % 3,85  %
Data hämtat från Valmyndigheten.
Kommunägda Skellefteå Kraft är det näst största svenska kraftbolaget efter Vattenfall.
Skellefteå kommuns bussbolag Skelleftebuss AB har bussar som drivs med biogas som produceras i kommunens biogasverk.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Privat sektor med 22 064 av totalt 32 409 personer (2009) dominerar när det gäller andel sysselsatta. Detta motsvarar ca 68 procent av alla sysselsatta.[19][20]

Större arbetsgivare Antal anställda Kommentar/Källa
Alimak Hek &&&&&&&&&&&&0261.&&&&&0261
Ascom Network Testing AB &&&&&&&&&&&&0148.&&&&&0148
Bergteamet &&&&&&&&&&&&0477.&&&&&0477
Boliden Mineral AB &&&&&&&&&&&01200.&&&&&01 200 [21]
Campus Skellefteå &&&&&&&&&&&02600.&&&&&02 600 16 företag, 2600 studenter
Coop
Franke Futurum &&&&&&&&&&&&0169.&&&&&0169
ISS Facility Services AB
Kuusakoski Sverige AB
Lövånger Elektronik &&&&&&&&&&&&0173.&&&&&0173
Martinsons såg AB &&&&&&&&&&&&0356.&&&&&0356
Metso Minerals &&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200 [22]
Skelleftebuss AB &&&&&&&&&&&&0173.&&&&&0173
Skellefteå Kraft &&&&&&&&&&&&0516.&&&&&0516
Skellefteå kommun &&&&&&&&&&&08475.&&&&&08 475 [23]
Skellefteå lasarett &&&&&&&&&&&01300.&&&&&01 300
Tieto &&&&&&&&&&&&0310.&&&&&0310 [24]
Trelleborg sealing solutions Skellefteå AB &&&&&&&&&&&&0211.&&&&&0211
Xzakt
Mindre arbetsgivare Antal anställda Kommentar/Källa
Bilfrakt Bothnia AB &&&&&&&&&&&&&081.&&&&&081
Björkdalsgruvan &&&&&&&&&&&&&060.&&&&&060
Försäkringskassan
Nordic Light AB &&&&&&&&&&&&&089.&&&&&089
Norran &&&&&&&&&&&&&084.&&&&&084
Norrmejerier Burträsk
Nyhléns Hugosons
Nymek AB &&&&&&&&&&&&&051.&&&&&051
Optronic &&&&&&&&&&&&&093.&&&&&093
Plusshus AB &&&&&&&&&&&&&055.&&&&&055
Posten
Renfors Åkeri AB &&&&&&&&&&&&&057.&&&&&057
Samhall
Skelleftebostäder AB &&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061
Skellefteå AIK
Skellefteå Bil AB &&&&&&&&&&&&&092.&&&&&092
Snidex AB &&&&&&&&&&&&&082.&&&&&082
SQS Security Cube Systems &&&&&&&&&&&&&081.&&&&&081
SSC Skellefteå AB &&&&&&&&&&&&&055.&&&&&055
Ursviken Technology AB &&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Folkhögskolor[redigera | redigera wikitext]

Campus Skellefteå[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Campus Skellefteå

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Skellefteå kommun har sex vänorter:[25]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b c] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018”. Statistiska centralbyrån. 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/. Läst 13 maj 2018. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ läs online,
  6. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  7. ^ SCB Befallningshavandes femårsberättelser Västerbottens län 1871-1875 sida 1 i pdf:en
  8. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skellefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  12. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  15. ^ Kommunens officiella webbplats
  16. ^ http://www.skelleftea.se/Dokument/Dokument/Kommun%20och%20politik/cd82be22-6d0a-4d69-a3b9-b1511d57833b.pdf
  17. ^ [a b] Skellefteå kommun, kommunfullmäktige: Protokoll 11 juni 2013: § 134 Avsägelse från Bert Öhlund (S) av uppdraget som ledamot och ordförande i kommunstyrelsen och eventuellt fyllnadsval Läst 1 mars 2016.
  18. ^ Skelleftea.se: Kommunstyrelsen Läst 1 mars 2016.
  19. ^ Skellefteå kommun - Näringslivsfakta Arkiverad 30 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  20. ^ Näringslivsregister (2012-07-07)
  21. ^ Skellefteå museum Boliden
  22. ^ Metso Minerals Arkiverad 27 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  23. ^ Regionfakta (2011)
  24. ^ Norran (2012-03-20)
  25. ^ Kommunens officiella webbplats

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]