Skellefteå kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skellefteå kommun
Kommun
Stadshuset vid stadsparken
Stadshuset vid stadsparken
Skellefteå vapen.svg
Vapensköld för Skellefteå kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västerbottens län
Landskap Västerbotten
Domsaga Skellefteå domsaga[1]
Läge 64°45′N 20°57′Ö / 64.750°N 20.950°Ö / 64.750; 20.950
Centralort Skellefteå
Areal 7 174,29 km² (2015-01-01)[2]
12:e största (av 290)
 - land 6 800,56 km²
 - vatten 373,73 km²
Folkmängd 72 216 (2016-06-30)[3]
30:e största (av 290)
Befolkningstäthet 10,62 invånare/km²[3][2]
229:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Lorents Burman (S)
GeoNames 602912
Kommunkod 2482[4]
Tätortsgrad (%) 79,4 (2010)[5]
Antal anställda 8 725 (2014-11)[6]
Skellefteå Municipality in Västerbotten County.png
Webbplats: www.skelleftea.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal

Skellefteå kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten i Sverige. Centralort är Skellefteå.

Kommunen, som är Sveriges till ytan största kustkommun[2], gränsar till Norrbottenskommunerna Piteå och Arvidsjaur samt Västerbottenskommunerna Norsjö, Vindeln, Umeå och Robertsfors.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bureå (från 1914), Burträsk, Byske (från 1875), Jörn, Lövånger och Skellefteå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Skellefteå stad som 1881 bildade en stadskommun, efter att innan dess från 1863 ingått i Skellefteå landskommun. Ur landskommunen hade Byske landskommun utbrutits 1875[7] och Bureå landskommun 1914.

Norrböle municipalsamhälle inrättades 20 april 1897 och Skelleftestrands municipalsamhälle 30 april 1937. Dessa upplöstes 1916 respektive 1952 när motsvarande områden införlivades i Skellefteå stad. Jörns municipalsamhälle inrättades 24 november 1923 och upplöstes vid utgången av 1958. Burträsks municipalsamhälle inrättades 2 oktober 1930 och upplöstes vid utgången av 1961. Byske municipalsamhälle inrättades 8 maj 1931 och upplöstes vid utgången av 1957. Bureå municipalsamhälle inrättades 22 juni 1934 och upplöstes vid utgången av 1959. Sunnanå municipalsamhälle inrättades 25 oktober 1935 och upplöstes vid utgången av 1959. Lövångers municipalsamhälle inrättades 19 mars 1937 och upplöstes vid utgången av 1963. Kåge municipalsamhälle inrättades 26 november 1937 och upplöstes vid utgången av 1964.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[8]

1967 införlivades i staden landskommunerna Skellefteå, Bureå, Byske och Jörn. Skellefteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Skellefteå stad. 1974 införlivades Burträsks och Lövångers kommuner[9]

Kommunen ingår sedan bildandet i Skellefteå domsaga.[10]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Skellefteå kommunvapen

Blasonering: I blått fält en gyllene sol och däröver en genom vågskura bildad gyllene ginstam belagd med en blå antik blixt.

Vapnet utarbetades inför hundraårsjubileet av Skellefteås stadsblivande och fastställdes av Kungl. Maj:t 1944. Flera av sammanläggningsenheterna hade egna vapen, men man bestämde sig slutligen för att låta registrera stadsvapnet även för den nya kommunen och det skedde 1988.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Skellefteå kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
71 402
1975
  
72 492
1980
  
74 210
1985
  
74 282
1990
  
75 258
1995
  
75 348
2000
  
72 476
2005
  
71 910
2010
  
71 641
2012
  
71 774
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 5 879, eller 8,16 % av befolkningen (hela befolkningen: 72 024 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 3 192, eller 4,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 71 813 den 31 december 2002).[11]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Skellefteå kommun 72 024 personer. Av dessa var 5 115 personer (7,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[12]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Skellefteå kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[13]:

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Större sjöar[redigera | redigera wikitext]

Mindre sjöar[redigera | redigera wikitext]

Vattendrag: norr till söder[redigera | redigera wikitext]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 20 tätorter i Skellefteå kommun:[14]


Nr Tätorter Folkmängd
1 Skellefteå &&&&&&&&&&032775.&&&&&032 775
2 Ursviken &&&&&&&&&&&03977.&&&&&03 977
3 Skelleftehamn &&&&&&&&&&&03184.&&&&&03 184
4 Bureå &&&&&&&&&&&02360.&&&&&02 360
5 Kåge &&&&&&&&&&&02248.&&&&&02 248
6 Bergsbyn &&&&&&&&&&&01780.&&&&&01 780
7 Byske &&&&&&&&&&&01728.&&&&&01 728
8 Burträsk &&&&&&&&&&&01575.&&&&&01 575
9 Boliden &&&&&&&&&&&01566.&&&&&01 566
10 Ersmark &&&&&&&&&&&&0892.&&&&&0892
11 Jörn &&&&&&&&&&&&0797.&&&&&0797
12 Lövånger &&&&&&&&&&&&0761.&&&&&0761
13 Medle &&&&&&&&&&&&0552.&&&&&0552
14 Kusmark &&&&&&&&&&&&0441.&&&&&0441
15 Örviken &&&&&&&&&&&&0395.&&&&&0395
16 Södra Bergsbyn och Stackgrönnan &&&&&&&&&&&&0393.&&&&&0393
17 Ostvik &&&&&&&&&&&&0387.&&&&&0387
18 Bygdsiljum &&&&&&&&&&&&0357.&&&&&0357
19 Myckle &&&&&&&&&&&&0355.&&&&&0355
20 Drängsmark &&&&&&&&&&&&0333.&&&&&0333


Politik[redigera | redigera wikitext]

I Skellefteå kommun styr Socialdemokraterna med egen majoritet sedan snart 70 år, med undantag för mandatperioden 200206, då man lutade sig mot Vänsterpartiet och Miljöpartiet.[15]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Lorentz Andersson (S) 1 januari 1980 senast 2002
  Bert Öhlund (S) tidigast 1 januari 2007[16][17] 31 juli 2013[18]
  Lorents Burman (S) 1 augusti 2013-[18]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2015–2018
Ordförande
S
Lorents Burman
Förste vice ordförande
S
Maria Marklund
Andre vice ordförande
M
Andreas Löwenhöök

Totalt har kommunstyrelsen femton ledamöter, varav åtta tillhör socialdemokraterna, två tillhör liberalerna medan centerpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna och vänsterpartiet har alla en ledamot vardera.[19]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Tomas Marklund
Förste vice ordförande
C
Sture Andersson
Andre vice ordförande
S
Annica Bray
Ordförande Nämnd Vice ordförande
S
Kenneth Fahlesson Socialnämnden
S
Åsa Karlsson
S
Daniel Ådin Fritidsnämnden
V
Joakim Wallström
S
Evelina Fahlesson Bygg- och miljönämnden
FP
Håkan Lindh
S
Tomas Teglund Nämnden för support och lokaler
MP
Kristin Fungdal Öhman
S
Ola Burström Tekniska nämnden
MP
Rune Wästerby
S
Maria Marklund Barn- och grundskolenämnden
V
Jeanette Velander
S
Bertil Almgren Gymnasienämnden
FP
Stina Engström
S
Valter Stenberg Konsumentnämnden
V
Lilian Nilsson
S
Emilia Hallin Kulturnämnden
V
Christina Nyström
S
Monica Widman Lundmark Personalnämnden
M
Johan Söderberg
S
Siv Brännström Valnämnden
KD
Per-Ivar Skogqvist

Mandatfördelning i Skellefteå kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 33 11 11 1 5
33 11 11 5
61 87,5
53
1973 33 17 6 3 6
33 17 6 3 6
65 89,8
55 10
1976 2 33 15 6 3 6
33 15 6 3 6
65 90,2
48 17
1979 2 33 14 7 3 6
33 14 7 3 6
65 90,2
44 21
1982 2 36 13 4 3 7
36 13 4 3 7
65 90,3
44 21
1985 2 36 10 8 3 6
36 10 8 3 6
65 89,2
46 19
1988 2 35 2 10 8 4 4
35 10 8 4 4
65 85,9
45 20
1991 2 34 1 11 6 5 6
34 11 6 5 6
65 86,2
43 22
1994 4 37 3 7 6 3 5
4 37 3 7 6 3 5
65 86,9
36 29
1998 7 34 2 5 8 5 4
7 34 5 8 5 4
65 81,8
33 32
2002 6 32 2 6 10 5 4
6 32 6 10 5 4
65 80,06
35 30
2006 6 35 2 6 8 4 4
6 35 6 8 4 4
65 81,45
31 34
2010 6 33 4 5 8 3 6
6 33 4 5 8 3 6
65 83,77
36 29
2014 6 34 4 2 6 5 2 6
6 34 4 6 5 6
65 84,90
34 31
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt, valet 2014[redigera | redigera wikitext]

Parti Valdistrikt Kommun
Starkaste Andel Andel
S Skelleftehamn V 70,67 % 51,35  %
M Centrum N 16,90 % 9,92  %
V Anderstorp Ö 14,38 % 9,16  %
C Burträsk V 26,58 % 8,02  %
FP Brännan-Mobacken 14,75 % 7,72  %
MP Sjungande Dalen 8,66 % 5,49  %
SD Boliden 8,49 % 4,16  %
KD Byske C 11,14 % 3,85  %
Data hämtat från Valmyndigheten.
Kommunägda Skellefteå Kraft är det näst största svenska kraftbolaget efter Vattenfall.
Skellefteå kommuns bussbolag Skelleftebuss AB har bussar som drivs med biogas som produceras i kommunens biogasverk.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Privat sektor med 22 064 av totalt 32 409 personer (2009) dominerar när det gäller andel sysselsatta. Detta motsvarar ca 68 procent av alla sysselsatta.[20][21]

Större arbetsgivare Antal anställda Kommentar/Källa
Alimak Hek &&&&&&&&&&&&0261.&&&&&0261
Ascom Network Testing AB &&&&&&&&&&&&0148.&&&&&0148
Bergteamet &&&&&&&&&&&&0477.&&&&&0477
Boliden Mineral AB &&&&&&&&&&&01200.&&&&&01 200 [22]
Campus Skellefteå &&&&&&&&&&&02600.&&&&&02 600 16 företag, 2600 studenter
Coop
Franke Futurum &&&&&&&&&&&&0169.&&&&&0169
ISS Facility Services AB
Kuusakoski Sverige AB
Lövånger Elektronik &&&&&&&&&&&&0173.&&&&&0173
Martinsons såg AB &&&&&&&&&&&&0356.&&&&&0356
Metso Minerals &&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200 [23]
Skelleftebuss AB &&&&&&&&&&&&0173.&&&&&0173
Skellefteå Kraft &&&&&&&&&&&&0516.&&&&&0516
Skellefteå kommun &&&&&&&&&&&08475.&&&&&08 475 [24]
Skellefteå lasarett &&&&&&&&&&&01300.&&&&&01 300
Tieto &&&&&&&&&&&&0310.&&&&&0310 [25]
Trelleborg sealing solutions Skellefteå AB &&&&&&&&&&&&0211.&&&&&0211
Xzakt
Mindre arbetsgivare Antal anställda Kommentar/Källa
Bilfrakt Bothnia AB &&&&&&&&&&&&&081.&&&&&081
Björkdalsgruvan &&&&&&&&&&&&&060.&&&&&060
Försäkringskassan
Nordic Light AB &&&&&&&&&&&&&089.&&&&&089
Norran &&&&&&&&&&&&&084.&&&&&084
Norrmejerier Burträsk
Nyhléns Hugosons
Nymek AB &&&&&&&&&&&&&051.&&&&&051
Optronic &&&&&&&&&&&&&093.&&&&&093
Plusshus AB &&&&&&&&&&&&&055.&&&&&055
Posten
Renfors Åkeri AB &&&&&&&&&&&&&057.&&&&&057
Samhall
Skelleftebostäder AB &&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061
Skellefteå AIK
Skellefteå Bil AB &&&&&&&&&&&&&092.&&&&&092
Snidex AB &&&&&&&&&&&&&082.&&&&&082
SQS Security Cube Systems &&&&&&&&&&&&&081.&&&&&081
SSC Skellefteå AB &&&&&&&&&&&&&055.&&&&&055
Ursviken Technology AB &&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Folkhögskolor[redigera | redigera wikitext]

Campus Skellefteå[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Campus Skellefteå

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Skellefteå kommun har sex vänorter:[26]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. ^ [a b c] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  3. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2016”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/407449/. Läst 17 augusti 2016. 
  4. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  6. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  7. ^ SCB Befallningshavandes femårsberättelser Västerbottens län 1871-1875 sida 1 i pdf:en
  8. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skellefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  12. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  15. ^ Kommunens officiella webbplats
  16. ^ Skellefteå kommun, kommunfullmäktige: Protokoll 19 december 2006: § 262 Val av revisorer, ledamöter och ersättare i nämnderna och andra organ fr o m 2007 Läst 1 mars 2016.
  17. ^ Skellefteå kommun, kommunfullmäktige: Protokoll 14 december 2010: § 285 Val av revisorer, ledamöter och ersättare i nämnderna och andra organ från och med 2011 Läst 1 mars 2016.
  18. ^ [a b] Skellefteå kommun, kommunfullmäktige: Protokoll 11 juni 2013: § 134 Avsägelse från Bert Öhlund (S) av uppdraget som ledamot och ordförande i kommunstyrelsen och eventuellt fyllnadsval Läst 1 mars 2016.
  19. ^ Skelleftea.se: Kommunstyrelsen Läst 1 mars 2016.
  20. ^ Skellefteå kommun - Näringslivsfakta
  21. ^ Näringslivsregister (2012-07-07)
  22. ^ Skellefteå museum Boliden
  23. ^ Metso Minerals
  24. ^ Regionfakta (2011)
  25. ^ Norran (2012-03-20)
  26. ^ Kommunens officiella webbplats

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]