Skellefteå kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Skellefteå kommun
Kommun
Skellefteå stadshus och stadspark.jpg
Stadshuset (kommunhuset) vid stadsparken
SloganGe idéerna plats
Kommunens vapen.
Skellefteå kommunvapen
LandSverige
LandskapVästerbotten
LänVästerbottens län
CentralortSkellefteå
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal9 944,95 kvadratkilometer ()[1]
- därav land6 802,31 kvadratkilometer[1]
- därav vatten3 142,64 kvadratkilometer[1]
Folkmängd74 191 ()[2]
Bef.täthet10,91 inv./km² (land)
Läge
Skellefteå Municipality in Västerbotten County.png
Kommunen i länet.
Koordinater64°45′N 20°57′Ö / 64.75°N 20.95°Ö / 64.75; 20.95
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSkellefteå domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2643[3]
Anställda9 125 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2482
GeoNames602912
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Skellefteå kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten i Sverige. Centralort är Skellefteå.

Kommunen är till ytan Sveriges största kustkommun, varigenom ett flertal älvar, däribland Skellefteälven, rinner genom. I området finns Skelleftefältet med guld-, silver- och kopparmalm som är basen för näringslivet med företag som Boliden.

Mellan 1995 och 2015 har befolkningstrenden varit negativ för att därefter vänt och är på 2020-talet ökande. Kommunen har uteslutande haft rött styre.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bureå (från 1914), Burträsk, Byske (från 1875), Jörn, Lövånger och Skellefteå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Skellefteå stad som 1881 bildade en stadskommun, efter att innan dess från 1863 ingått i Skellefteå landskommun. Ur landskommunen hade Byske landskommun utbrutits 1875[5] och Bureå landskommun 1914.

Norrböle municipalsamhälle inrättades 20 april 1897 och Skelleftestrands municipalsamhälle 30 april 1937. Dessa upplöstes 1916 respektive 1952 när motsvarande områden införlivades i Skellefteå stad. Jörns municipalsamhälle inrättades 24 november 1923 och upplöstes vid utgången av 1958. Burträsks municipalsamhälle inrättades 2 oktober 1930 och upplöstes vid utgången av 1961. Byske municipalsamhälle inrättades 8 maj 1931 och upplöstes vid utgången av 1957. Bureå municipalsamhälle inrättades 22 juni 1934 och upplöstes vid utgången av 1959. Sunnanå municipalsamhälle inrättades 25 oktober 1935 och upplöstes vid utgången av 1959. Lövångers municipalsamhälle inrättades 19 mars 1937 och upplöstes vid utgången av 1963. Kåge municipalsamhälle inrättades 26 november 1937 och upplöstes vid utgången av 1964.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6]

1967 införlivades i staden landskommunerna Skellefteå, Bureå, Byske och Jörn. Skellefteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Skellefteå stad. 1974 införlivades Burträsks och Lövångers kommuner[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Skellefteå domkrets.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen, som är Sveriges till ytan största kustkommun,[9] gränsar till Norrbottenskommunerna Piteå och Arvidsjaur samt Västerbottenskommunerna Norsjö, Vindeln, Umeå och Robertsfors.

Topografi[redigera | redigera wikitext]

De östra delarna av kommunen är kustbygd mot Bottenviken och övergår i kuperad skogsbygd mot väster. De kuperade områdena består av morän med barrskog medan kustområdena till stor del saknar ett sådant täcke. Graniter och gnejser dominerar berggrunden och i Skelleftefältet finns guld-, silver- och kopparmalm i de malmförande vulkaniska bergarterna. Långsträckta isälvsavlagringar återfinns i dalgångarna som följer berggrundens nordväst–sydöstliga sprickriktning. På flera ställen, däribland områden kring Lövånger och Missenträsk, finns utdragna moränryggar, så kallade drumliner.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Skellefteå kommun Hela riket






Circle frame.svg
  Bebyggelse (2,7 %)
  Skog (82,8 %)
  Öppen myrmark (6,7 %)
  Jordbruksmark (3,8 %)
  Övrig mark (4,1 %)






Circle frame.svg
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Genom kommunen flyter Skellefteälven, som börjar i källsjön Ikesjaure och fortsätter sedan sydöst genom Hornavan, Uddjaur och Storavan med utlopp i Skellefteå till Bottenviken.[12] I Skellefteå kommun återfinns även Bureälven som har sitt ursprung i Bastuträsk, Norsjö kommun och har sitt utlopp i Bureå mot Bottenviken.[13] Byskeälven börjar i området kring Arvidsjaur och passerar Byske innan den mynnar ut i Byskefjärden i Bottenviken,[14] och Kågeälven är en sju mil lång skogsälv med början i Stavaträsk och mynnar ut i Bottenviken vid Kåge.[15] Slutligen rinner även Åbyälven, som börjar i Arvidsjaur kommun, genom kommunen. Åbyälven är klassad som Natura 2000-område.[16]

I Skellefteå kommun finns ungefär 100 sjöar.[17]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Generellt är det kallt i Skellefteå och nederbörden hög. Sommaren börjar i slutet på juni och övergår till höst i september. Den varmaste månaden är juli med en medeltemperatur på 16° C och de kallaste är januari och februari som har en medeltemperatur på -9° C.[a][18]

I januari ligger medeltemperaturen i Myrheden på -15° C. Myrheden innehar förövrigt det svenska köldrekordet för oktober då -31,5° C uppmättes den 28 oktober 1968. Samhället har även landskapet Västerbottens köldrekord då -45,6° C mättes den 10 januari 1950. Skellefteå kommun innehar inte bara rekord i kyla utan också värme. Den 3 juli 1968 mättes 34,2°C i Skellefteå , vilket är landskapets värmerekord. S amtidigt hade Skellefteå flygplats 34,0° C. Generellt är Norrlandskusten förskonad från de verkligt svåra stormarna eftersom det oftast blåser som allra hårdast vid västlig vind. Bjuröklubb utgörs dock av en udde som sticker ut mot norr och är därför i utsatt för västliga vindar. Den 18 januari 1953 och den 3 mars samma år uppmättes där landskapets högsta vindhastighet på 30 m/s. Området svarar även för den högsta byvinden med 37,5 m/s som uppmättes den 15 november 2001.[19]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

Ungefär 0,6 procent av Skellefteå kommuns areal hade år 2022 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Det första naturreservatet, Skötgrönnan, bildades år 1968 och därefter har det blivit allt fler fram till år 2001 då det senaste naturreservatet, Daglösten, bildades. Totalt fanns 17 naturreservat år 2022. Det största naturreservatet var Innerviksfjärdarna,[20] som omfattade 1530 hektar. Där återfinns bland annat 190 fågelarter.[21]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Kommundelar[redigera | redigera wikitext]

Skellefteå kommun är indelad i nio kommundelar.[22]

NYKO Kommundel Motsvarande distrikt
1 Skellefteå Skellefteå Sankt Olov (del av)
Skellefteå landsdistrikt (del av)
2 Ursviken Skelleftehamn Skellefteå Sankt Örjan (del av)
Skellefteå Sankt Olov (del av)
Bureå (del av)
3 Kågedalen Kågedalen
Skellefteå landsdistrikt (del av)
Skellefteå Sankt Olov (del av)
4 Boliden Boliden
Jörn (del av)
Skellefteå landsdistrikt (del av)
5 Bureå Bureå (del av)
6 Byske Byske
Fällfors
7 Jörn Jörn (del av)
8 Burträsk Burträsk
Kalvträsk
9 Lövånger Lövånger

För befolkningsrapportering[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar. Dessa var Bureå församling, Burträsk församling, Byske-Fällfors församling, Jörn-Bolidens församling, Kågedalens församling, Lövångers församling, Skellefteå landsförsamling, Skellefteå S:t Olovs församling samt Skellefteå S:t Örjans församling.

Distrikt inom Skellefteå kommun

Efter en lagändring som trädde ikraft år 2016 delas till exempel folkbokföring och fastigheter istället in i distrikt.[23][24] De nya distrikten i Skellefteå kommun är Boliden, Bureå, Burträsk, Byske, Fällfors, Jörn, Kalvträsk, Kågedalen, Lövånger, Skellefteå landsdistrikt, Skellefteå Sankt Olov samt Skellefteå Sankt Örjan.[25]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

År 2021 bodde 81,5 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[26] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 21 tätorter i Skellefteå kommun:[27]

Tätort Befolkning
Skellefteå 36 388
Ursviken 3 844
Skelleftehamn 3 213
Bureå 2 524
Kåge 2 271
Byske 1 741
Burträsk 1 636
Boliden 1 606
Ersmark 822
Lövånger 804
Jörn 636
Medle 557
Ostvik 543
Kusmark 470
Myckle 436
Örviken 419
Södra Bergsbyn och Stackgrönnan 377
Drängsmark 335
Bygdsiljum 312
Klutmark 220
Frostkåge 219

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Skellefteå kommun har sedan länge varit ett starkt socialdemokratiskt fäste och Socialdemokraterna har styrt kommunen sedan 1942. De har haft egen majoritet i alla val sedan dess förutom 2002 och valet 2018. Kommunen styrs sedan valet 2018 av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, liksom var fallet under mandatperioden 2002-2006.[28] Valet 2022 ledde till att samma koalition fick förtroende att styra i majoritet en mandatperiod till.[29]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Tomas Marklund
Förste vice ordförande L Kerstin Olofsson
Andre vice ordförande S Daniel Ådin

Mandatfördelning i Skellefteå kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197033111115
3311115
6187,5
53
19733317636
3317636
6589,8
5510
197623315636
3315636
6590,2
4817
197923314736
3314736
6590,2
4421
198223613437
3613437
6590,3
4421
198523610836
3610836
6589,2
4619
1988235210844
3510844
6585,9
4520
1991234111656
3411656
6586,2
4322
199443737635
43737635
6586,9
3629
199873425854
7345854
6581,8
3332
2002632261054
63261054
6580,06
3530
200663526844
6356844
6581,45
3134
201063345836
63345836
6583,77
3629
2014634426526
6344656
6584,90
3431
2018630257429
6305749
6586,15
3233
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter. Sju av dessa tillhör Socialdemokraterna. Moderaterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet har två ledamöter var. Liberalerna respektive Sverigedemokraterna har en ledamot.[30]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Lorents Burman
Förste vice ordförande S Evelina Fahlesson
Andre vice ordförande V Agneta Hansson

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Karl-Erik Lundström (S)[31] 1964 31 december 1979
  Lorentz Andersson (S) 1 januari 1980 2001
  Bert Öhlund (S) 2001 31 juli 2013[32]
  Lorents Burman (S) 1 augusti 2013-[32]

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Iosif Karambotis S Anna Lundström
Fritidsnämnden V Joakim Wallström S Jonna Lundgren
Bygg- och miljönämnden S Felicia Lundmark M Micaela Löwenhöök
Nämnden för support och lokaler S Tomas Teglund C Leif Holmqvist
Samhällsbyggnadsnämnden S Sara Keisu MP Linnea Öhman
För- och grundskolenämnden S Fredrik Stenberg V Jeanette Velander
Gymnasienämnden S Felicia Lundmark V Torbjörn Häggmark
Konsumentnämnden S Valter Stenberg V Lilian Nilsson
Kulturnämnden S Emilia Hallin V Christina Nyström
Personalnämnden S Maria Marklund M Dick Hellman
Valnämnden S Tobias Wass KD Per-Ivar Skogqvist

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Skelleftehamn V 55,56  % 44,26  %
M Morö Backe V 20,22  % 14,16  %
C Burträsk V 26,90  % 10,25  %
V Anderstorp Ö 14,26  % 8,62  %
SD Boliden 15,43  % 8,04  %
L Brännan-Mobacken 12,68  % 6,58  %
KD Lövånger N 6,74  % 3,65  %
MP Morön-Hedensbyn 5,76  % 3,47  %
FI Anderstorp N 0,71  % 0,29  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

Skellefteå kommun har antagit en strategi för att utveckla det internationella samarbetet. Det handlar dels om att fler ska vilja flytta till kommunen och investera i näringslivet, men också om internationellt bistånd samt påverkansarbete (lobbying) för att påverka beslut som fattas inom EU. I detta syfte har ett Europa Direktkontor etablerats i Skellefteå stadshus.[33]

Skellefteå kommun har fem vänorter. "Med dessa har kommunen utvecklat internationellt samarbete i form av projekt och avtalade kontakter. Kontakter upprätthålls genom besök, brev och mailkontakter. Kontakterna kan vara regelbundna över en period av samarbete kring särskilda projekt, sedan kan de vara mer sporadiska under andra tider".[34]

Vänortssamarbetet inleddes år 1946 och då med den finska staden Brahestad och den norska staden Mo i Rana. År 1967 utvecklades samarbete med tjeckiska staden Pardubice och år 1982 med Tallinn. År 2007 upprättades ett vänortssamarbete med danska kommunen Vesthimmerland. Per år 2022 bedrevs inget samarbete med Mo i Rana och Tallinn.[35] År 1998 upprättades ett vänortssamarbete med den kinesiska orten Tongling,[36] men samarbetet blev hårt kritiserat och avslutades år 2021.[37]

Förutom vänortssamarbete har Skellefteå kommun olika typer av samarbete med finska Jakobsstad samt Chichibu i Japan. Skellefteå museum har även ett samarbete med sidenmuseet i Chichibu.[35]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Privat sektor med 22 064 av totalt 32 409 personer (2009) dominerar när det gäller andel sysselsatta. Detta motsvarar cirka 68 procent av alla sysselsatta.[38][39] Den största arbetsgivaren år 2020 var Skellefteå kommun med 7 122[40] och den största privata arbetsgivaren var Boliden med 1 525 anställda samma år.[41] Bland andra större arbetsgivare märks Skellefteå lasarett med 1 200 anställda år 2022,[42] IT-företaget Tietoevry[43] och Northvolt.[44]

Varje år rankar Svenskt Näringsliv företagsklimatet i de svenska kommunerna. På den listan har Skellefteå kommun legat lågt under perioden 2012 till 2021 med bästa placeringen år 2018 på plats 183 och sämsta placering år 2012 på plats 261.[45]

Energi och råvaror[redigera | redigera wikitext]

Kommunägda Skellefteå Kraft är det näst största svenska kraftbolaget efter Vattenfall.

I kommunen finns det kommunalt ägda bolaget Skellefteå Kraft.[46] År 2019 var Skellefteå kommun den svenska kommun där vindkraften ökade mest.[47] År 2021 kom 89,1 procent av Skellefteå Krafts produktion från förnybara källor. De sista procenten kom från kärnkraft genom delägarskap i kärnkraftsanläggningen Forsmark.[48] Bland annat i Skellefteälven finns flera vattenkraftverk.[49]

En betydande andel av Sveriges mineraltillgångar finns i Skelleftefältet.[50] Till största del består fältet av sura vulkaniter som är runt 1,9 miljarder år gamla. Ett stort antal av dessa är komplexa sulfidmalmer som inkluderar zink, koppar och guld.[51]

Industri[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Industriboomen i norr

Sedan företaget Northvolt 2017 beslöt att förlägga sin första batterifabrik, Northvolt Ett till kommunen, har Skellefteå varit en del i det som i media kallas Industriboomen i norr,[52] där energiintensiva industrier förlägger ny, tung industri till framförallt övre norrlandskusten. Detta ställer stora krav på infrastruktur och samhällsutbyggnad i framförallt Boden, Gällivare, Luleå och Skellefteå.[53][54] Industrierna bakom utvecklingen är bland annat H2 Green Steels etablering i Boden, Hybrit i Luleå och LKAB:s utökade gruvbrytning i Kiruna och Gällivare.[55] Enbart Northvolt Ett beräknades ursprungligen behöva en direkt arbetsstyrkan på 3 000 personer, men sedan har beslut om ytterligare utbyggnad tagits. Som en följd av detta beräknas Skellefteå öka från 72 000 till 90 000 fram till 2030. Det är en samhällsförändring som anses sakna motstycke i Sverige.[56]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Skellefteå kommuns bussbolag Skelleftebuss AB har bussar som drivs med biogas som produceras i kommunens biogasverk.

Trafikverket har fått i uppdrag att bygga Norrbotniabanan som ska sträcka sig från Ytterbyn i södra delen av kommunen genom Skellefteå centrum och norrut mot Piteå, med två regionaltågstationer i Bureå och Byske.[57] Sträckan in till Skellefteå beräknas vara klar efter år 2033.[58]

Skellefteå Airport invigdes år 1961 och är belägen i Falmark. Därifrån går reguljärtrafik till Arlanda samt charterresor utrikes. År 2020 blev flygplatsen fossilfri[59] och ambitionen är att flygplatsen ska bli ett nav för utveckling av elflyg.[60]

Skellefteå hamn (i Skelleftehamn) är sedan 1912 stadens hamn, en året runt-hamn med en godsomsättning i ton på 1 544 589 ton och cirka 280 fartygsanlöp per år. Kajdjupet är mellan 5,5 och 13,4 meter, och kajlängden 1 500 meter.[61] I Skellefteåregionen finns ett antal gästhamnar för besökare som kommer med båt. Under 1960–1980-talen gick färja från Skelleftehamn till Jakobstad och Karleby i Finland.[62]

Internet[redigera | redigera wikitext]

I mitten på 2010-talet hade 80 procent av hushållen i kommunen tillgång till bredband. Genom projektanslag inom landsbygdsprogrammet beviljades Skellefteå Kraft omkring 200 miljoner för att bygga ut bredbandsnätet i ett 40-tal byar under åren 2017 till 2020.[63] År 2022 hade 93 procent av alla hushåll och företag i Skellefteå Kommun tillgång till 1000 mbit/s, vilket var lägre än det nationella målet på 98 procent till 2025.[64]

Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]

I Skellefteå kommun finns tre kommunala gymnasieskolor- Anderstorpsgymnasiet, Baldergymnasiet och Naturbruksgymnasiet. Naturbruksgymnasiet är beläget i Burträsk och har även elevinternat. Det finns också tre privata gymnasieskolor, samtliga belägna i centrala Skellefteå- Guldstadsgymnasiet, Praktiska gymnasiet samt Yrkesgymnasiet.[65]

Det finns tre folkhögskolor. Edelviks folkhögskola finns i Burträsk, Medlefors folkhögskola i västra delen av Skellefteå och Solviks folkhögskola som finns i Frostkåge.[66]

Vid Campus Skellefteå finns utbildning på universitets- och högskolenivå men också Yrkeshögskola (Yh) och kommunal vuxenutbildning. Bland annat bedriver Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Mälardalens universitet utbildning på Campus Skellefteå.[67] I Skellefteå bedrivs forskning bland annat gällande träteknik.[68]

Sjukvård[redigera | redigera wikitext]

Huvudbyggnaden Skellefteå lasarett, 2020.

I kommunen fanns det 11 hälsocentraler 2022 varav fyra i centralorten och sju utanför.[69] Ett av Västerbottens tre akutsjukhus är Skellefteå lasarett med 200 vårdplatser. Länets barnlöshetsmottagning är förlagd till lasarettet liksom en stor del av knäprotesoperationer och titthålsoperationer av galla och tjocktarm. Vid lasarettet bedrivs klinisk forskning på "patientnära och angelägna områden som hjärt-kärlsjukdomar, slaganfall, lungsjukdomar och mag-tarmsjukdomar". Därtill bedrivs forskning om optimal läkemedelsanvändning och omvårdnad.[42]

Regionen har avtal med några privata vårdgivare. Dessa var 2022 S:t Lukas (Psykoterapeuter) och fem sjukgymnaster.[70]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 74 191 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 32:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. År 2021 ökade befolkningsmängden i kommunen med 553 personer.[26]

Befolkningsutvecklingen i Skellefteå kommun 1970–2020[71]
ÅrFolkmängd
1970
  
71 402
1975
  
72 492
1980
  
74 210
1985
  
74 282
1990
  
75 258
1995
  
75 348
2000
  
72 476
2005
  
71 910
2010
  
71 641
2015
  
72 031
2020
  
72 840

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Könsfördelning var relativt jämn där andelen kvinnor var 48,9 procent och andelen män 50,3 procent. Medelåldern var 43,7 år, vilket var högre än genomsnittet för riket som var 41,6 år. 50,2 procent var sammanboende vilket var högre än genomsnittet för Sverige som var 45,8 procent.[26]

Minoriteter[redigera | redigera wikitext]

Skellefteå kommun hade ansökt om att få tillhöra förvaltningsområdet för finska, men fick de första två gångerna avslag.[72] Men ännu en ansökan lämnades in och sedan år 2018 tillhör Skellefteå kommun förvaltningsområdet för finska.[73] Året därpå utsågs kommunen till Årets Sverigefinska kommun,[74] ett pris som delas ut av Sverigefinländarnas delegation.[75]

År 2004 lades den dåvarande sameföreningen ned i kommunen men efter 18 år återupptogs verksamheten år 2022.[76] Samma år fattade kommunstyrelsen enhälligt beslut om att ansöka om att Skellefteå blir förvaltningsområde för samiska.[77]

Migration[redigera | redigera wikitext]

År 2016 tog Skellefteå kommun emot 0-5 kommunmottagna flyktingar per 1 000 invånare. Det vill säga flyktingar som inte själva ordnat boende i kommunen.[78]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 5 879, eller 8,16 % av befolkningen (hela befolkningen: 72 024 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 3 192, eller 4,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 71 813 den 31 december 2002).[79]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Skellefteå kommun 72 024 personer. Av dessa var 5 115 personer (7,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[80]

Språk[redigera | redigera wikitext]

Den lokala dialekten Skelleftebondskan, eller Skelleftemål, är unik för kommunen. Detta då många riktigt gamla drag bevarats i dialekten, något som gör att den särskiljer sig från andra typer av bondska. Susanne Haugen, lektor i nordiska språk på Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet uppger att sådana gamla drag är "diftonger, vokalljud som ”ai” [...] och man kan säga ”stain” och ”bain”, medan det i dag bara är en enkel vokal ”e”".[81] Dialekten är nasal[82] och kan variera mellan olika byar i kommunen.[83]

Religion[redigera | redigera wikitext]

70 procent av invånarna i kommunen var medlemmar i Svenska kyrkan 2019[84] som består av fem församlingar – Byske-Fällfors, Kågedalens, Jörn-Bolidens, Sankt Olovs församling och Skellefteå landsförsamling.[85]

Skellefteå landskyrka.

Bland kyrkor märks Skellefteå landsförsamlings kyrka med anor från 1500-talet. Den uppges vara en av de största landskyrkorna i Sverige.[86] Katolska kyrkan finns också representerad genom Sankta Maria katolska kapellförsamling.[87]

Pingstkyrkan i Skellefteå bildades 1931 och hade 2021 omkring 600 medlemmar varav 30 procent var utrikesfödda, varav många från persisktalande länder.[88] Jehovas vittnen hade 2019 cirka 250 medlemmar i kommunen.[89] I kommunen finns också Skellefteå moské,[90] EFS[91] och Equmeniakyrkan.[92]

Hälsa[redigera | redigera wikitext]

Ett sätt att mäta ohälsa är att mäta det samlade antalet sjukdagar (i huvudsak individer med sjuk- eller aktivitetsersättning) och dividera summan med antalet individer i åldern 20–64 år. Detta ger då en form av genomsnitt på antal sjukskrivnings- eller förtidspensionsdagar per år, det så kallade ohälsotalet. Från 2000 till 2002 ökade antalet dagar i kommunen från cirka 59 till 69, därefter sjönk det stadigt fram till 2010 då siffran var 39 dagar.[93] Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten var ohälsotalet 2015 38,3 dagar (för riket: 30,0) och 2020 var siffran 29,6 dagar (för riket: 24,2).[94]

Psykisk hälsa[redigera | redigera wikitext]

Enligt Folkhälsomyndigheten uppgav 68 procent av kvinnorna och 70 procent av männen under åren 2018 till 2021 att de hade bra eller mycket bra allmän psykisk hälsa. Vilket är i paritet med genomsnittet för Sverige. Antalet suicid per 100 000 invånare har under åren 2001 till 2020 varit lägre än genomsnittet för riket.[94]

  • Åren 2001–2005 var antalet 8,1 och för riket 15,8.[94]
  • Åren 2005–2009 var antalet 10,6 och för riket 15,5.[94]
  • Åren 2010–2014 var antalet 6,6 och för riket 14,6.[94]
  • Åren 2015–2019 var antalet 10,9 och för riket 14,6.[94]

Fysisk hälsa[redigera | redigera wikitext]

Den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan är vanligast förekommande i trakterna kring Skellefteå och Piteå. Där 50 per 100 000 invånare lider av sjukdomen, vilket kan jämföras med snittet för Sverige där 1 till 2 per 100 000 invånare lider av sjukdomen.[95]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Konstarter[redigera | redigera wikitext]

Offentlig konst[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1962 har kommunen avsatt en procent av "byggnationskostnaderna, nybyggnationer och ombyggnationer" till "konsten i planeringen och byggandet av offentliga miljöer".[96] År 1995 invigdes fontänen LyftetGuldtorget, som består av ett ägg, en fisk, en fågel och cylinder i olikfärgad granit.[97] Under 2000-talet har flera offentliga utsmyckningar gjorts inomhus som exempelvis det takhängande Hubba Bubba Heaven på Morö Backe förskola och den motivkaklade väggen In Between DaysEddahallen.[98]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Litterärt finns flera namnkunniga författare med koppling till Skellefteå, bland vilka Sara Lidman, P.O. Enquist, Torgny Lindgren och Stieg Larsson kanske är de mest kända. Den 25 maj 2010 utropade sig Skellefteå kommun till Berättarnas stad. Relaterat till detta är exempelvis den årliga Berättarfestivalen i Skellefteå, berättarvandringar och att erbjuda "ett stipendium, boende och stöd till en författare som är i behov av att komma i säkerhet".[99]

Film[redigera | redigera wikitext]

Biografer i Skellefteå har funnit sedan biografdrottningen Josefina "Fina" Pahlberg (född Bäckström 1882) öppnade Tip-top 1911 i Godtemplarnas ordenshus IOGT. Hon hade sammanlagt fem biografer, samtliga är nu nedlagda.[100] År 2022 fanns tre biografer i kommunen, Biostaden[101] och i Folkets hus i Skelleftehamn[102] och Boliden.[103]

År 1987 öppnade Nordiska scenografiskolan i Skellefteå, en verksamhet som "bidragit till att ge Skellefteå en plats på den svenska film och spelkartan". Sedan början av 1990-talet är utbildningen riktad mot TV och filmscenografi.[104] Film i Västerbotten har en studio för fiktions- och dokumentärfilm i Skellefteå. I Skellefteå finns också Icon studios.[105]

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Skellefteå kommun har en lång tradition av att bygga hus i trä. Under slutet av 1800-talet började byggnaderna att kläs med panel, då det fanns ett stort utbud av hyvlat virke. Det finns ett flertal hus som är byggda i trä som imiterar sten i syfte att husen mer skulle likna de stenbyggnader som fanns i större städer. Men risken för bränder i trähusen, liksom att det år 1924 hittades guld i Boliden, kom att påverka hur arkitekturen i området utvecklades. Skellefteå ville profilera sig som en "guldstad" och under 1930-tal började betong och stål konkurrera med trä och gamla träbyggnader ersattes av putsade funkishus. En saneringsplan antogs och allt fler trähus revs till förmån för byggnader i tegel. Under 1970-talet började invånarna protestera mot att kulturhistoriskt värdefulla byggnader revs och en inventering gjordes. Ett antal kulturhistoriska byggnader revs dock ändå under 1970-talet och 1980-talet.[106] År 1994 infördes en lagändring som öppnade upp för att bygga trähus högre än två våningar och efter det har Skellefteå återgått till träbyggnadstraditionen.[107] År 2021 stod ett av världens högsta trähus klart i och med invigningen av Sara kulturhus.[108][109]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

I de områden som idag utgör församlingarna Skellefteå landsförsamling samt Boliden, Kågedalen, Sankt Olov och Sankt Örjan finns omkring 250 kända förhistoriska fornlämningar. Detta område är riktigt på dal- och strandbygder nedre delarna av Skellefteälven och Kågeälven samt deras biflöden. Exempelvis har omkring 50 stenåldersboplatser hittats, dessa från alla epoker av norrländsk fångstkultur. Längs bronsålderns strandlinjer finns cirka 200 rösen och stensättningar. Från äldre järnåldern har ett märkligt fynd gjorts vid Storkåge. Bland fynd från Skellefteå skärgård finns över 100 fångstgropar samt labyrinter och kompassrosor.[10]

Byggnadsminnen[redigera | redigera wikitext]

Drängsmarks vatten- och ångsåg.

År 2022 fanns 21 byggnadsminnen i kommunen. Däribland Finnfors gamla kraftstation, Drängsmarks vatten- och ångsåg och Missenträsk bönhusmiljö.[110]

Kyrkstäder[redigera | redigera wikitext]

Bonnstan Skellefteå 1936.

Bonnstan, kyrkstaden i centralorten, med anor från 1600-talet beskrevs av Carl von Linné år 1732 – "inwid kyrkian Siällefte, en oräknerlig hoop af huus, liksom en artig stad, med hwita skorstenar, bygd uthi 2:ne gator, med tvärgator bestående af 350 à 400 huus". Kamrarna ägs numer av privatpersoner och området används exempelvis för marknader och midsommarfirande.[111] Byske kyrkstad tillkom i slutet av 1800-talet och var då en av de sista kyrkstäderna som byggdes. Byske kyrkstad byggnadsminnesförklarades 1986.[112] Lövånger kyrkstad byggdes troligtvis på 1600-talet och är en av de äldsta bevarade kyrkstäderna.[113]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält en gyllene sol och däröver en genom vågskura bildad gyllene ginstam belagd med en blå antik blixt.

Vapnet utarbetades inför hundraårsjubileet av Skellefteås stadsblivande och fastställdes av Kungl. Maj:t 1944. Flera av sammanläggningsenheterna hade egna vapen, men man bestämde sig slutligen för att låta registrera stadsvapnet även för den nya kommunen och det skedde 1988.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Skellefteå Kraft arena är hemmaarena för Skellefteå AIK.

Skellefteå AIK hockey, som sedan säsongen 2019/2020 kallar sig "Bygdens lag" har haft stora framgångar när det kommit till att ta vara på de hockeyspelare som funnits i närområdet. Bland de större stjärnorna som passerat genom Skellefteå AIK och fortsatt till NHL finns Kusmarkssönerna Pär Lindholm och Viktor Arvidsson.[114] A-laget har vunnit SM-guld tre gånger – 1978, 2013 och 2014.[115]

Vitberget finns en rad sportaktiviteter. Förutom att det är platsen för Skellefteå Kraft Arena hittas även Skandinaviens största bike park, Skellefteå bike arena, där.[116]

Sedan 2012 anordnas årligen Skandinaviska Mästerskapet i vintersim i en uppsågad vak i Skellefteåälven. Andra större återkommande sportevenemang är Skellefteå Beach Soccer, en av Sveriges största beachturneringar i strandfotboll och loppet ”Broarna runt”.[117]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Avser väderstationen Kåge

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ SCB Befallningshavandes femårsberättelser Västerbottens län 1871-1875 Arkiverad 11 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 1 i pdf:en
  6. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skellefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  10. ^ [a b] ”Skellefteå - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skellefte%C3%A5. Läst 5 maj 2022. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Skellefteälven - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skellefte%C3%A4lven. Läst 5 maj 2022. 
  13. ^ [http://www.burealven.se/ ”Bure�lven.se - Start”]. www.burealven.se. http://www.burealven.se/. Läst 5 maj 2022. 
  14. ^ ”Byskeälven - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/byske%C3%A4lven. Läst 5 maj 2022. 
  15. ^ ”Kågeälven,  sportfiske i Västerbotten, Kågeälv”. www.sportfiskeguide.se. https://www.sportfiskeguide.se/spfguide/vatten/kagealv.htm. Läst 5 maj 2022. 
  16. ^ ”Åbyälvens Nedre FVO”. Åbyälvens Nedre FVO. https://abyalven.se/. Läst 5 maj 2022. 
  17. ^ ”Djupkartor”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/bo-trafik-och-miljo/naturvard-parker/sjoar-och-vattendrag/djupkartor. Läst 5 maj 2022. 
  18. ^ ”Klimat och temperatur för Skellefteå, Västerbotten”. vackertväder.se. https://www.vackertvader.se/skellefte%C3%A5/klimat-och-temperatur. Läst 26 augusti 2022. 
  19. ^ ”Västerbottens klimat | SMHI”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatet-i-sveriges-landskap/vasterbottens-klimat-1.5004. Läst 26 augusti 2022. 
  20. ^ ”Naturreservat”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/bo-trafik-och-miljo/naturvard-parker/naturvard/naturreservat. Läst 5 maj 2022. 
  21. ^ ”Innerviksfjärdarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/innerviksfjardarna.html. Läst 5 maj 2022. 
  22. ^ ”Kommundel nyckelkod”. Skellefteå kommun. https://data-skelleftea.opendata.arcgis.com/datasets/skelleftea::kommundel-nyckelkod/explore?location=64.754828%2C20.822960%2C8.56. 
  23. ^ ”Framtidens folkbokföring efter distrikt istället för församling”. www.raa.se. https://www.raa.se/2014/06/framtidens-folkbokforing-efter-distrikt-istallet-for-forsamling-2/. Läst 5 maj 2022. 
  24. ^ ”Administrativ indelning”. Lantmateriet.se. https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/geodataprodukter/fragor-och-svar-om-geodataprodukter/administrativ-indelning/. Läst 5 maj 2022. 
  25. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  26. ^ [a b c] ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2482&id2=null. Läst 24 augusti 2022. 
  27. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 24 augusti 2022. 
  28. ^ Kommunens officiella webbplats
  29. ^ ”Fortsatt rött styre i Skellefteå – S och V får majoritet”. www.folkbladet.nu. 12 september 2022. https://www.folkbladet.nu/2022-09-12/skelleftea-efter-valnatten-fortsatt-rott-bakom-styret. Läst 23 september 2022. 
  30. ^ Skelleftea.se: Kommunstyrelsen Läst 1 mars 2016.
  31. ^ http://www.skelleftea.se/Dokument/Dokument/Kommun%20och%20politik/cd82be22-6d0a-4d69-a3b9-b1511d57833b.pdf
  32. ^ [a b] Skellefteå kommun, kommunfullmäktige: Protokoll 11 juni 2013: § 134 Avsägelse från Bert Öhlund (S) av uppdraget som ledamot och ordförande i kommunstyrelsen och eventuellt fyllnadsval Läst 1 mars 2016.
  33. ^ ”Internationellt arbete”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/kommun-och-politik/internationellt-arbete. Läst 4 maj 2022. 
  34. ^ ”Nätverk och vänorter”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/kommun-och-politik/internationellt-arbete/natverk-och-vanorter. Läst 4 maj 2022. 
  35. ^ [a b] ”Nätverk och vänorter”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/kommun-och-politik/internationellt-arbete/natverk-och-vanorter. Läst 4 maj 2022. 
  36. ^ ”Kommunens officiella webbplats”. Arkiverad från originalet den 17 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090617213421/http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=2131. Läst 5 april 2009. 
  37. ^ ”Skellefteå gör slut med kritiserad vänort – Norran”. norran.se. https://norran.se/nyheter/skelleftea/artikel/skelleftea-gor-slut-med-sin-kritiserade-vanort/lww881wl. Läst 4 maj 2022. 
  38. ^ Skellefteå kommun - Näringslivsfakta Arkiverad 30 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  39. ^ Näringslivsregister (2012-07-07)
  40. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 5 maj 2022. 
  41. ^ ”Skellefteå”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Vasterbottens-lan/Skelleftea/. Läst 5 maj 2022. 
  42. ^ [a b] ”Skellefteå lasarett”. Region Västerbotten. 8 augusti 2022. https://www.regionvasterbotten.se/vara-sjukhus/skelleftea-lasarett. Läst 25 augusti 2022. 
  43. ^ ”Tieto en doldis med hundratals medarbetare i Skellefteå – Norran”. norran.se. https://norran.se/nyheter/ekonomi-naringsliv-finans/artikel/tieto-en-doldis-med-hundratals-medarbetare-i-skelleftea/jv97vqyl. Läst 5 maj 2022. 
  44. ^ BederoffText, Jill (11 februari 2022). ”Northvolt: "Vi anställer 100-200 personer i månaden"”. Dagens industri. https://www.di.se/nyheter/northvolt-vi-anstaller-100-200-personer-i-manaden/. Läst 5 maj 2022. 
  45. ^ ”Företagsklimatet i Skellefteå”. www.foretagsklimat.se. https://www.foretagsklimat.se/skelleftea. Läst 5 maj 2022. 
  46. ^ ”Energin kommer från Skellefteå”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/platsen/naringsliv/naringsliv/stories/2021-11-22-energin-kommer-fran-skelleftea. Läst 5 maj 2022. 
  47. ^ ”Ny statistik över installerad vindkraft 2020”. www.energimyndigheten.se. https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2021/ny-statistik-over-installerad-vindkraft-2020/. Läst 5 maj 2022. 
  48. ^ ”Förnybar energiproduktion”. Skellefteå Kraft. https://www.skekraft.se/om-oss/hallbarhet-for-oss/hallbar-energiforsorjning/fornybar-energiproduktion/. Läst 5 maj 2022. 
  49. ^ ”Vattenkraft”. Skellefteå Kraft. https://www.skekraft.se/om-oss/verksamhet/vattenkraft/. Läst 5 maj 2022. 
  50. ^ ”SGU – Malmproduktion och trender”. www.sgu.se. Sveriges geologiska undersökning. 18 augusti 2021. https://www.sgu.se/mineralnaring/mineralstatistik/malmproduktion-och-trender/. Läst 5 maj 2022. 
  51. ^ ”Skelleftefältet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skelleftef%C3%A4ltet. Läst 5 maj 2022. 
  52. ^ https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/31379578
  53. ^ https://www.energinyheter.se/20210517/24049/industriboom-i-norr-satter-press-pa-elforsorjningen
  54. ^ https://www.di.se/ledare/politikerna-bor-bejaka-industriboomen-i-norr/
  55. ^ https://www.svd.se/om/industrisatsningarna-i-norr
  56. ^ Sveriges Radio P1:s "Lördagsintervjun" med kommunalrådet Lorents Burman, 16 oktober 2021
  57. ^ Trafikverket. ”Norrbotniabanan i Skellefteå”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-som-stracker-sig-over-flera-lan/norrbotniabanan/norrbotniabanan-skelleftea/. Läst 5 maj 2022. 
  58. ^ Nyheter, S. V. T.; Thellenberg, Ida; Bergman, Anna (30 november 2021). ”Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå försenas – klar efter 2033”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/norrbotniabanan-mellan-skelleftea-och-lulea-klar-efter-ar-2035. Läst 5 maj 2022. 
  59. ^ ”Om flygplatsen | Skellefteå Airport”. 10 mars 2021. https://skellefteaairport.se/om-flygplatsen/. Läst 5 maj 2022. 
  60. ^ ”Stora aktörer gör satsning på elflyg på Skellefteå Airport: "Har fantastiska förutsättningar"”. Megafonen Skellefteå. 15 juni 2020. https://megafonen.se/2020/06/stora-aktorer-gor-satsning-pa-elflyg-pa-skelleftea-airport-har-fantastiska-forutsattningar. Läst 5 maj 2022. 
  61. ^ Korta fakta - Skellefteå 2011. Broschyr, Skellefteå kommun 2011.
  62. ^ ”Passagerartrafik Skellefteå!”. vasabatarna.se. https://vasabatarna.se/kuriosa/annan_historik/passagerartrafik_skelleftea.htm. 
  63. ^ ”Skellefteå Kraft Fibernät AB” (på engelska). skekraft.servicezones.net. https://skekraft.servicezones.net/Home/About. Läst 22 juni 2022. 
  64. ^ ”Bredbandsnätet förser bredband till hushåll och företag”. Skellefteå Kraft. https://www.skekraft.se/om-oss/verksamhet/bredbandsnatet/. Läst 22 juni 2022. 
  65. ^ ”Skolor”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/barn-och-utbildning/gymnasium/skolor. Läst 5 maj 2022. 
  66. ^ ”Folkhögskola”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/barn-och-utbildning/vuxenutbildning-och-hogre-utbildning/folkhogskola. Läst 5 maj 2022. 
  67. ^ ”Utbildningsanordnare”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/platsen/campus-skelleftea/startsida-campus-skelleftea/utbildning/utbildningsanordnare. Läst 5 maj 2022. 
  68. ^ ”Forskning LTU i Skellefteå - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. https://www.ltu.se/ltu/Kontakta-oss/LTU-i-Skelleftea/forskning?l=sv. Läst 5 maj 2022. 
  69. ^ ”Hälsocentraler i Skellefteåområdet”. Region Västerbotten. 18 juli 2022. https://regionvasterbotten.se/vara-arbetsplatser/primarvard/skelleftea. Läst 25 augusti 2022. 
  70. ^ ”Privata vårdgivare i Västerbotten”. 1177. https://www.1177.se/Vasterbotten/sa-fungerar-varden/att-valja-vardmottagning/privata-vardgivare-i-vasterbotten/. Läst 25 augusti 2022. 
  71. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  72. ^ ”Skellefteå kommun”. Minoritet.se. https://www.minoritet.se/skelleftea-ger-inte-upp-minoritetsarbetet. Läst 5 maj 2022. 
  73. ^ ”Utvecklingsprogram för minoritetsspråk”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/kommun-och-politik/manskliga-rattigheter/nationella-minoriteter/utvecklingsprogram-for-minoritetssprak. Läst 5 maj 2022. 
  74. ^ ”Skellefteå”. Minoritet.se. https://www.minoritet.se/6509. Läst 22 juni 2022. 
  75. ^ ”Årets sverigefinska kommun”. Minoritet.se. https://www.minoritet.se/6801. Läst 22 juni 2022. 
  76. ^ Nyheter, S. V. T.; Söderlund, Andreas (4 maj 2022). ””Många trodde att de var ensam same i hela kommunen””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/sapmi/manga-trodde-att-de-var-ensam-same-i-hela-kommunen. Läst 22 juni 2022. 
  77. ^ Nyheter, S. V. T.; Niia, Anna-Karin (14 februari 2022). ”Skellefteå kommun vill bli samiskt förvaltningsområde”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/sapmi/skelleftea-kommunstyrelseordforande-2023-hoppas-vi-bli-samiskt-forvaltningsomrade. Läst 5 maj 2022. 
  78. ^ ”Integration–Så flyttar nyanlända flyktingar under de första åren i Sverige” (PDF). Statistiska Centralbyrån. SCB. Oktober 2020. sid. 22. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/integration--analys/pong/publikationer/integration--sa-flyttar-nyanlanda-flyktingar-under-de-forsta-aren-i-sverige/. Läst 6 maj 2022. 
  79. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  80. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  81. ^ Andersson, Lina (8 maj 2017). ”Ordmolnet: Se Norrans stora hyllning till Skelleftebygden – Norran”. norran.se. https://norran.se/nyheter/ordmolnet-se-norrans-stora-hyllning-till-skelleftebygden-803177#/. Läst 3 september 2022. 
  82. ^ Bäckström, Kristina (21 oktober 2016). ”Lands dialektskola del 3: Västerbottniskan är byggd för förolämpningar”. Land. https://www.land.se/land/lands-dialektskola-del-3-vasterbottniskan-ar-byggd-for-forolampningar/. Läst 3 september 2022. 
  83. ^ ”Svenske bonden Petrus berättar om sitt jobb – förstår du ett enda ord han säger?”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/omtalat/livet/bonden-petrus-berattar-om-sitt-jobb-forstar-du-ett-enda-ord-han-sager/. Läst 3 september 2022. 
  84. ^ Svenska kyrkan (2020). Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 21 september 2020. https://web.archive.org/web/20200921073629/https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/NyckeltalLKF.pdf. Läst 8 juni 2022. 
  85. ^ ”Byske-Fällfors församling”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/skelleftea/byske-fallfors-forsamling. Läst 7 juni 2022. 
  86. ^ ”Landskyrkan”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/skelleftea/landskyrkan. Läst 7 juni 2022. 
  87. ^ ”Skellefteåkyrka blir katolsk”. Kyrkans Tidning. https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/skelleftea-kyrka-blir-katolsk. Läst 7 juni 2022. 
  88. ^ ”Pingstkyrkan i Skellefteå firar 90 år – med ett guldläge”. www.varldenidag.se. https://www.varldenidag.se/forsamlingsliv/pingstkyrkan-i-skelleftea-firar-90-ar-med-ett-guldlage/repudz!7kVZt8NpbgiewCEBcxM5kQ/. Läst 7 juni 2022. 
  89. ^ ”Bibeln – Ann-Marie och Svens instruktionsbok – Norran”. norran.se. https://norran.se/nyheter/skelleftea/artikel/bibeln-ann-marie-och-svens-instruktionsbok/jd6p6kvl. Läst 8 juni 2022. 
  90. ^ ”Skellefteå moské tar avstånd från olämplig dödsfilm – ”Vi motarbetar extremism” – Norran”. norran.se. https://norran.se/nyheter/skelleftea/artikel/skelleftea-moske-tar-avstand-fran-olamplig-dodsfilm-vi-motarbetar-extremism/wl631gwl. Läst 7 juni 2022. 
  91. ^ ”EFS-KYRKAN I SKELLEFTEÅ”. EFS-KYRKAN I SKELLEFTEÅ. http://www.efskyrkan.nu/. Läst 8 juni 2022. 
  92. ^ ”Om oss”. Equmeniakyrkan Skellefteå. https://equmeniakyrkanskelleftea.se/om-oss/. Läst 8 juni 2022. 
  93. ^ [https://skelleftea.se/download/18.64e31caa1791cf1af06767a/1620320992471/Skellefte%25C3%25A5-index-2012.pdf ”Skellefteå Index Hur mår Skellefteå?”]. Skellefteå kommun. https://skelleftea.se/download/18.64e31caa1791cf1af06767a/1620320992471/Skellefte%25C3%25A5-index-2012.pdf. Läst 28 augusti 2022. 
  94. ^ [a b c d e f] ”Kommunfaktablad - Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. https://www.folkhalsomyndigheten.se/kommunfakta/. Läst 28 augusti 2022. 
  95. ^ ”Ärftlig transtyretinamyloidos”. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/sallsynta-halsotillstand/arftlig-transtyretinamyloidos/. Läst 3 maj 2022. 
  96. ^ ”Offentlig konst”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/skelleftea-konsthall/skelleftea-konsthall/sidor/offentlig-konst. Läst 22 juni 2022. 
  97. ^ ”Vad vet du om Lyftet? Här är berättelsen om verket – Norran”. norran.se. https://norran.se/kultur/skelleftea/artikel/fallossymbol-som-blivit-tackt-av-en-jattekondom-vad-vet-du-om-lyftet-har-ar-hela-berattelsen/lz2k541l. Läst 22 juni 2022. 
  98. ^ ”Offentlig konst, 2000-talet”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/skelleftea-konsthall/skelleftea-konsthall/sidor/offentlig-konst/offentlig-konst-2000-talet. Läst 22 juni 2022. 
  99. ^ ”Berättarnas stad”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/invanare/startsida/uppleva-och-gora/kultur-och-bibliotek/berattarnas-stad. Läst 28 augusti 2022. 
  100. ^ ”Hon var Skellefteås biografdrottning under drygt 50 år – så byggde Fina Pahlberg sitt imperium • Sista biografen stängdes 1988”. norran.se. https://norran.se/nyheter/skelleftea/artikel/hon-var-skellefteas-biografdrottning-under-drygt-50-ar-sa-byggde-fina-pahlberg-sitt-imperium-sista-biografen-stangdes-1988/j83oxmmr. Läst 5 november 2022. 
  101. ^ ”Biostaden Aveny - Skellefteå.com”. www.skelleftea.com. https://www.skelleftea.com/visa/ac2524. Läst 5 november 2022. 
  102. ^ ”Om – Folkets Hus Skelleftehamn”. https://skelleftehamnfolketshus.se/om/. Läst 5 november 2022. 
  103. ^ ”Bio | Folketshus Boliden”. https://folketshusboliden.se/?page_id=77. Läst 5 november 2022. 
  104. ^ ”Fördjupning”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/utstallning/storsia/digitalisering-1973-2020/utbildningar/nordiska-scenografisskolan-i-skelleftea. Läst 5 november 2022. 
  105. ^ ”Filmstudio i Skellefteå › Film i Västerbotten”. Film i Västerbotten. https://filmivasterbotten.com/verksamhet/produktion/studio/. Läst 5 november 2022. 
  106. ^ ”Den gamla trästaden Skellefteå”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/tra/den-gamla-trastaden-skelleftea/. Läst 5 maj 2022. 
  107. ^ ”Vad händer på träfronten idag?”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/tra/vad-hander-pa-trafronten-idag/. Läst 5 maj 2022. 
  108. ^ Nohrstedt, Linda. ”Sara Kulturhus invigt – här är världens fem högsta trähus”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/bygg/sara-kulturhus-invigt-har-ar-varldens-fem-hogsta-trahus-7020422. Läst 5 maj 2022. 
  109. ^ ”Omdebatterat kulturhus invigs i Skellefteå – Norran”. norran.se. https://norran.se/kultur/artikel/omdebatterat-kulturhus-invigs-i-skelleftea/rmx2z68j. Läst 5 maj 2022. 
  110. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 30 augusti 2022. 
  111. ^ ”Bonnstan”. Din guide till Skellefteå | Allt du behöver veta. https://www.visitskelleftea.se/sv/290832/Bonnstan/. Läst 21 juni 2022. 
  112. ^ Historik Byske kyrkstad. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/itc-content/uploads/2018/11/byske-kyrkstad.pdf. 
  113. ^ ”Lövånger Kyrkstad”. Din guide till Skellefteå | Allt du behöver veta. https://www.visitskelleftea.se/sv/296812/Lovanger-Kyrkstad/. Läst 22 juni 2022. 
  114. ^ ”Mer än bara hockey: Skellefteå AIK - Bygdens lag”. SHL.se. http://www.shl.se/artikel/dlz3al10v-403dd/mer-an-bara-hockey-skelleftea-aik-bygdens-lag. Läst 5 maj 2022. 
  115. ^ ”Historik & meriter”. Skellefteå AIK. http://www.skellefteaaik.se/article/ezm6akejm-5n5bi1/historik-meriter. Läst 5 maj 2022. 
  116. ^ ”Skellefteå Bike Arena | Vitberget”. Din guide till Skellefteå | Allt du behöver veta. https://www.visitskelleftea.se/sv/296693/Skelleftea-Bike-Arena-Vitberget/. Läst 25 augusti 2022. 
  117. ^ ”Sport”. skelleftea.se. https://skelleftea.se/platsen/flytta-hit/flytta-hit/fritid/sport. Läst 25 augusti 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]