Kulturell rasism

Från Wikipedia
Version från den 5 januari 2018 kl. 19.00 av 85.194.2.53 (Diskussion) (tog bort åsiktsbaserade stycken och förtydligade begreppet etnopluralism)

Kulturell rasism eller kulturrasism är ett begrepp som används inom olika forskningsfält – såsom samhällsvetenskapliga discipliner, humaniora, beteendevetenskap med flera – för att beteckna fenomen som man ser som uttryck för en specifik typ av rasism och en vidareutveckling av den biologiska rasismen. "Kulturell rasism" används exempelvis av FN och diskrimineringsombudsmannen (DO) samt inom forskarvärlden för att beteckna vissa rasistiska ideologier, idéer, resonemang, argument och föreställningar.[1] Anförandena görs i ideologiska termer av "kulturkrock" och att kulturella skillnader legitimerar exkludering och diskriminering utefter rasföreställningar och rangordning av kultur som högre och lägre stående i relation till varandra. Exempel på sådana föreställningar och argument som ingår i anförandena kan vara "många invandrare jobbar inte och ägnar sig åt skattefusk", "många zigenare har en kulturell benägenhet att stjäla" eller "muslimer skaffar många barn, tar över Sverige och undviker svensk kultur".

Historiskt sett har rasbegreppet använts om hela kulturer och folkslag, bland annat genom biologistiskt motiverade tal om exempelvis "den svenska rasen" medan det idag är vanligare med tal om "svenska identiteten" eller "svenskhet", som båda är uttryck för kulturella egenskaper och föreställda distinkta kvaliteter.

Termen har kritiserats bl.a. för att dess bruk förhindrar arbete mot hedersförtryck, då termen enligt kritiker felaktigt associerar kulturell kritik och kulturell preferens med egentlig rasism, d.v.s. med diskriminering av personer baserat på genetiskt arv.[2]

Rasism och kulturrasism

Diskrimineringsombudsmannen menar att rasism "[u]rsprungligen [är] ett ord som beskriver uppdelningen av människor i ett rassystem där vissa raser biologiskt är underställda andra. Idag pratar man mer om kulturrasism – föreställningen om att kulturer är absoluta, oföränderliga och definierar individens egenskaper."[3] Nationalencyklopedin anger att kulturrasism används för att "beskriva en förenklad och ofta stigmatiserande syn på invandrare och minoritetskulturer" och att en kulturrasistisk syn bygger på föreställningar om att kulturer är oföränderliga och att "ett kulturrasistiskt sätt att tänka betonar olikheter snarare än likheter och ser negativa drag i andras livsstilar."[4] Vidare anger nationalencyklopedin att ytterligare ett uttryck för kulturrasism är förbiseendet av andras kulturer:

” "Kulturrasism kan också innebära ett negligerande av andras kulturer. När den svenska fjällvärlden beskrivs som orörd vildmark är det ett direkt förnekande av att samerna under århundraden skapat och påverkat det kulturlandskap som fjällen utgör. Också ett sådant resonemang kan betecknas som kulturrasism."[5] „

Kulturrasism

Begreppet kulturrasism började användas i början av 1980-talet. I England och USA används även begreppen nyrasism (myntad av sociologen Martin Barker) och etnifiering för att beteckna samma fenomen. Under 1980- och 1990-talen har biologisk rasism som argument blivit allt mer ovanligt inom etno-nationalistiska rörelser i Europa, medans kulturrelaterade argument till viss del tagit den biologiska rasismens plats.[6]

Kulturrasism innebär en essentiell syn på kulturer. Kulturrasisten söker tillskriva en kultur vissa värden. Dessa ställs ibland även mot en annan kultur, som värderas relativt till den förra. De som anklagas för kulturrasism anklagas också ofta för att vara smygrasister. Enligt Marcello Vittorio Ferrada de Noli, psykiater och professor emiritus i folkhälsovetenskap, är kulturell rasism ett uttryck för "uppsåtligt politiskt bedrägeri eller av ett undermedvetet främlingsfientligt affektivt tillstånd" och att "kulturrasisten sällan vill, eller ytterst sällan kan, erkänna sin faktiska biologisk-etniska rasistiska inställning".[7]

Kulturrasism som koncept är besläktat med xenofobi (främlingsfientlighet), islamofobi, antisemitism och orientalism.[8] Den kulturrasism som specifikt riktar sig mot judar kallas antisemitism. Riktar den sig mot romer kallas den antiziganism, mot kristna kristofobi, och riktas den mot muslimer kallas den för islamofobi.[6]

Ideologi

Kulturell rasism bygger på idén om kulturell enhet, och uttrycker rasistiska principer och tankar om rasmässiga essenser, färdigheter och förmågor nedärvda genom kulturella praktiker och kulturell tillhörighet, varigenom skillnader mellan människor (kulturella och andra) förklaras.[9][10][11] Kulturrasismen syftar på kulturer istället för genetiska anlag och skiljer sig därvidlag från den biologiska rasismen. Den kulturella rasismen omfattar en betraktelse av en etnisk grupps/rasgrupps kulturarv som överstående en eller flera andra kulturers.[12]

” Kulturrasismen utgår från läran eller tron om att kultur är ett fenomen med eget ’väsen’ och given en gång för alltid. Kulturen framställs ofta som en färdighet man får för att man tillhör en viss etnisk grupp eller religion och att man bär med sig "kulturen" som ett bagage livet ut. Den ses som en egenskap som följer av ett slags självklar, gemensam identitet och ursprung.[11] „

Diskrimineringsombudsmannen beskriver kulturrasismens ideologi som:

” Efter andra världskriget, i takt med att idén med olika biologiska raser blev kontroversiell, har begreppet kultur fått ökad betydelse i rasistiska resonemang. Forskare brukar tala om så kallad ”kulturrasism”. Istället för att utgå från biologi, används kultur som förklaringsmodell till hur människor är och vad de gör. Kultur ses som något fast och oföränderligt. Retoriken och syftet med uppdelningen är dock densamma som när man talar om biologiska raser. Stereotypa föreställningar om olika etniska gruppers kultur som väsenskilda och oförenliga med exempelvis den ”svenska” kulturen ligger till grund för kulturrasismen. Kulturer ses som oföränderliga och i mångt och mycket avgörande för en persons egenskaper.[13] „

Den nya högern

Detta avsnitt är en sammanfattning av Nya högern (kulturrörelse).

Den med den Europeiska nya högern associerade teorin om etnopluralism, populariserad av akademikern Alain de Benoist, anses av Martin Barker vara associerad med det han kallar nyrasism[14] eller det Michel Wieviorka beskrivit som kulturrasism[15]. Den nya högern vänder sig emot tanken på mångkulturella samhällen som de menar är instabila, balkaniserade och temporära.[16] De anser att en mångkulturell stat i slutändan leder till assimilation och således global kulturell enfald, varpå de menar att kulturell separation i längden leder till ökad kulturell mångfald. De vill avskaffa mångkulturalismen till förmån för en etniskt heterogen värld med homogena nationalstater i syfte att bevara nationella särarter av olika folk.[17][18][19] Ståndpunkten är att mångkulturalism leder till kulturutrotning, och genom att anta den argumentationen vill den nya högern framställa sig som antirasistisk genom rätten till självbestämmande och försvaret av global mångfald enligt statsvetaren Tamir Bar-On.[19]

Se även

Referenser

Notförteckning

  1. ^ ”Slavery and racism”. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130824023420/http://www.unesco.org/bpi/eng/unescopress/2001/01-91e.shtml/. Läst 17 december 2013. 
  2. ^ ”Krönika: ”Det finns kulturer som är sämre än andra””. Forskning & Framsteg. http://fof.se/tidning/2014/1/artikel/kronika-det-finns-kulturer-som-ar-samre-andra. Läst 5 januari 2018. 
  3. ^ Diskrimineringsombudsmannen (DO): [1]. Citat: ”Idag pratar man mer om kulturrasism –föreställningen om att kulturer är absoluta, oföränderliga och definierar individens egenskaper.” Läst 2013-12-17.
  4. ^ Nationalencyklopedin. Kulturrasism (hämtad 2016-04-02)
  5. ^ Nationalencyklopedin. Kulturrasism (hämtad 2016-04-02)
  6. ^ [a b] Centrum mot rasism: Kulturrasism. Läst: 17 december 2013.
  7. ^ Marcello Vittorio Ferrada-Noli: Att definiera kulturrasism. Läst: 20 juli 2012.
  8. ^ Otterbeck & Bevelander 2006, s. 9 f.
  9. ^ Wren 2001.
  10. ^ Centrum mot rasism: Kulturrasism. Läst: 20 juli 2012.
  11. ^ [a b] SOU 1989:13 1989.
  12. ^ Dovidio et al. 2001.
  13. ^ Diskrimineringsombudsmannen (DO): Vardagsrasism. Läst 2013-12-17.
  14. ^ Barker 1981.
  15. ^ Wieviorka 1998.
  16. ^ Minkenberg, Michael (1997). European Culture in a Changing World: Between Nationalism and Globalism 
  17. ^ Minkenberg 1997.
  18. ^ Rydgren 2005.
  19. ^ [a b] Bar-On, Tamir (2001). ”The Ambiguities of the Nouvelle Droite, 1968-1999” (på engelska). The European Legacy 6 (3): sid. 333–351. 

Källförteckning

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kulturell_rasism&oldid=42303226”