Hederskultur

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Hederskultur är ett begrepp för kulturella mönster som inskränker människors fri- och rättigheter med hänvisning till släktgruppens heder. Hedersförtryck är när hederskultur utövas mot personer som inte lever upp till hederskulturens värderingar.

I så kallade hederskulturer finns ett socialt system där det utövas en sträng kontroll av ungdomars och unga vuxnas, framför allt flickors och kvinnors, sexualitet. De förtryckta får exempelvis inte ha pojkvän eller flickvän, får inte välja sina egna vänner eller fritidssysselsättningar, och får inte klä sig hur de vill. Kvinnor förväntas vara oskulder när de gifter sig och får inte själva välja vem de ska gifta sig med. Den som revolterar mot hedersförtrycket kan bli utsatt för hedersvåld och i extrema fall för hedersmord. Även kvinnlig könsstympning är ett element inom vissa hederskulturer.

Det pågår dock en levande diskussion huruvida begreppet hederskultur är särkilt passande. Begreppet härrör ur det socialantropologiska begreppet "heder-och-skam-systemet" i vilket familjer och klaner upprätthåller sin heder genom att familjemedlemmar inte utmanar ett osynligt regelverk som oftast avser att reglera individernas frihet I kontakter med det motsatta könet. Ett stort antal kommentatorer på sociala medier och även en del offentliga debattörer, som exempelvis Marcus Oscarsson avvisar begreppen: hederskultur, hedersförtryck m.fl med hänvisning till att begreppen, och användningen av ordet heder blivit gravt missvisande. En hederskultur bör enligt dem identifieras som en kultur där sanning och vördande av ingångna avtal är viktiga. Även ett etiskt synsätt med fast grund i rättvisa och frihet. Ett alternativt begrepp som förordas är skamkultur, skamvåld o.s.v. De missförhållandena som manifesteras är ju resultatet av skamkänslor. Vidare så sänder det en mer korrekt negativ signal om hur det sekulära samhället ser på dessa brott, där begreppet heder I stället indikerar en rationell känsla.

[källa behövs]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Hederskulturer härrör i de flesta fall från tider och samhällen där det inte fanns eller nedskrivna lagar, en fungerande statsmakt, domstolar eller polis. Om någon råkade ut för ett brott blev det upp till brottsoffrets närstående straffa förövaren. Den som betraktades som hederslös i sin by eller släkt blev då utan skydd eftersom ingen ville vedergälla de brott personen utsatts för. De flesta kulturer har haft en patriarkal maktstruktur där ansvaret för familjen vilade på familjefadern. Männen betraktade det som sin skyldighet att se till att deras hustrur, döttrar och systrar uppförde sig som kvinnor borde göra enligt deras kultur, men det fanns också gränser för hur illa man kunde låta en manlig släkting uppföra sig. Om en familjefader inte lyckades ha denna kontroll över sin familj, så ansågs han svag och fick skämmas.[källa behövs]

Enligt Mikael Thörn vid nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld uppfattar det svenska samhället hedersvåld tidigare som ett allmänt våld av män mot kvinnor. Det osynliggör det förtryck som kollektivet, även kvinnor, utsätter andra kvinnor för samt att även män är utsatta.[1]

Hedersrelaterat våld[redigera | redigera wikitext]

Hedersrelaterat våld innebär att en person, i de flesta fall en kvinna, blir begränsad i de mest vardagliga formerna. Hon får till exempel inte bestämma klädval, socialt umgänge, utbildning eller framtida make. Kvinnorna är då under ständig bevakning av en manlig familjemedlem när hon lämnar hemmet. I denna kultur är mannens heder mycket viktig och genom detta blir kvinnan i fråga frihetsberövad.[2] Även kvinnor deltar i förtrycket, vanligen mödrar eller kvinnliga släktingar som förtrycker unga kvinnor. Hälften av de unga kvinnorna som var offer för hedersförtryck uppgav att de utsatts för våld av sina mödrar i en enkät år 2009.[3]

Könsstympning[redigera | redigera wikitext]

Könsstympning har en del i hederskulturen i och med att stympningen påstås försäkra döttrarnas oskuld vilket anses vara av vikt för en familjs anseende enligt en studie gjord av Karolinska Institutet.[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Här omhändertogs flest barn för hederförtryck” (på sv). Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/hedersflickorna/h%C3%A4r-omh%C3%A4ndertogs-flest-barn-f%C3%B6r-hederf%C3%B6rtryck-1.4339683#/. Läst 9 juni 2017. 
  2. ^ hedersvåld, Nationalencyklopedin
  3. ^ Radio, Sveriges. ”Kvinnor förtrycker i hederns namn - P4 Stockholm”. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20170420193406/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6677048. Läst 20 april 2017. 
  4. ^ Marit Sundberg (24 juni 2014). ””En av tre familjer vill fortsätta omskära””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/en-av-tre-familjer-vill-fortsatta-omskara/. Läst 25 juni 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]