Etnopluralism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Etnopluralism är en ideologi som menar att ingen ras eller etnisk grupp är mer värdefull än någon annan, men att de måste leva åtskilda för att undvika påstått negativa konsekvenser av genetisk och kulturell sammanblandning. Begreppet används inom nationalistiska kretsar, och som företräds av den franska högerrörelsen Nouvelle Droite (Nya högern).[1][2][3] Etnopluralismen är den Nya högerns främsta ideologiska bidrag och innovation för hur den gamla biologiska rasismen skulle ersättas med begreppet etnopluralism. Begreppet utgör grunden för den av Martin Barker myntade ideologiska beskrivningen nyrasism[4] eller det Michel Wieviorka beskrivit som kulturrasism[5]. Det finns dock historiker som menar att etnopluralismen har äldre rötter och egentligen ska ses som del i en rasistisk tradition som fanns under 1800-talet, men delvis trängdes undan av det biologiska rasbegreppet.[6]

Ledande tänkare är bland annat fransmannen Alain de Benoist och amerikanen Richard McCulloch.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Etnopluralismen har fått sin kanske främsta utformning av amerikanen Richard McCulloch, som skrivit flera böcker i ämnet.[7] McCulloch beskriver en situation där mänsklighetens olika raser sakta håller på att blandas samman, där han menar att den mänskliga mångfalden på lång sikt är hotad. Den första ras som författaren hävdar kommer att dö ut är den nordeuropeiska, som i hans tidigare böcker beskrivits som kärnan i den västerländska civilisationen. I The Racial Compact föreslår han att teorin om mänskliga rättigheter också skall överföras till raser för att mångfalden skall kunna bevaras. McCulloch avslutar sin bok med att föreslå en delning av USA, för att varje ras där skall få en egen nationalstat.

McCulloch själv använde dock aldrig begreppet etnopluralism, utan kallade rasligt och etniskt rättighetstänkande för "moralisk rasism", eller bara "rasligt bevarande". Begreppet etnopluralism växte istället fram i Europa där etnicitet var ett mer verkligt begrepp än ras för många läsare.

Ideologi[redigera | redigera wikitext]

Den etnopluralistiska ideologin menar att ingen ras eller etnisk grupp är mer värdefull än någon annan, men att de måste leva åtskilda för att undvika påstått negativa konsekvenser av genetisk och kulturell sammanblandning. Inom den Nya högern anförs att mångkulturalismen ska avskaffas till förmån för en etnisk heterogen värld med homogena stater i syfte att bevara föreställda unika, nationella särarter av olika folk.[8][9][10] Den etniska gruppen anses ha kollektiva rättigheter, vilket främst handlar om rätten till "överlevnad" (med överlevnad menas här att undgå att blandas med andra etniska grupper), och rätten till en egen nationalstat. Vidare betraktas mångkulturalism som rasism (ibland anförd som "omvänd rasism") och att det leder till folkmord (ethnocide, med argumentet att en etnicitet som uppblandas med individer ur andra etniska grupper "utrotas") och genom att anta den argumentationen vill den nya högern framställa sig som antirasistisk genom tvetydiga formuleringar som rätten till olikhet, enligt statsvetaren Tamir Bar-On.[1]

Organisationer och partier[redigera | redigera wikitext]

I Sverige hade Nationaldemokraterna (partiet upplöstes 2014) tagit till sig de etnopluralistiska idéerna och infogat dem i sina stadgar. I den statliga utredningen "Utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighets" slutbetänkande Främlingsfienden inom oss från 2012 anfördes att Sverigedemokraterna ger uttryck för en etnopluralistisk hållning.[11]. Äldre organisationer som ibland har associerats med ideologin är den fascistiska Nysvenska rörelsen, som redan på 1950-talet uttryckte föreställningar som påminner om etnopluralismen.[12] Även om de inte kallade teorin så.

En del nazistiska grupper, såsom Svenska motståndsrörelsen, har i sin tur tagit avstånd från etnopluralismen. Andra hävdar att etnomonoism och etnopluralism är i grunden separata företeelser som inte är diametralt motsatta.[förtydliga]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bar-On 2001
  2. ^ Bar-On 2008
  3. ^ Mammone 2008
  4. ^ Barker 1981
  5. ^ Wieviorka 1998
  6. ^ Wasniowski 2017
  7. ^ Wasniowski 2017
  8. ^ Minkenberg 1997
  9. ^ Rydgren 2005
  10. ^ Bar-On 2001
  11. ^ Westerberg 2012
  12. ^ Wasniowski 2017

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

  • Bar-On (2001). ”The Ambiguities of the Nouvelle Droite, 1968-1999” (på engelska). The European Legacy 6 (3): sid. 333–351. ”What makes the French New Right particularly interesting is that is does not propose a bizarre reversal of positions, but the end of the traditional contraposition of Left and Right in favour of a new political paradigm.”. 
  • Barker, Martin (1981). The new racism.
  • Bar-On, Tamir (2008). Fascism to the Nouvelle Droite: The Dream of Pan-European Empire.
  • Mammone, Andrea (2008). The Transnational Reaction to 1968: Neofascist Fronts and Political Cultures in France and Italye.
  • McCulloch, Richard (1994). The Racial Compact: A call for Racial Preservation, Racial Independence, Racial Rights and Racial Good Will.
  • Minkenberg, Michael (2002). ”The new radical right in the political process: Interaction effects in France and Germany”. i M. Schain, A. Zolberg och P. Hossay. Shadows over Europe: The development and impact of the extreme right in Western Europe 
  • Rydgren, Jens (2005). Is extreme right-wing populism contagious? Explaining the emergence of a new party family.
  • Westerberg, Bengt (2012). ”Främlingsfienden inom oss”. SOU 2012:74. Statens offentliga utredningar. http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/31/23/e563007c.pdf. Läst 24 mars 2014. 
  • Wasniowski, Andreaz (2017). "Rasismens former – om vetenskapligt och ideologiskt rastänkande". i Ras och vithet: Svenska rasrelationer i går och i dag.
  • Wieviorka, Michel (1998). Le racism, une introduction

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Sunic, Tomislav. Against democracy and equality: the European New Right.
  • Teitelbaum, Benjamin (2013). “Come Hear Our Merry Song:” Shifts in the Sound of Contemporary Swedish Radical Nationalism. Ph.D. Dissertation, Brown University.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]