Folk

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Folkslag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uppslagsordet ”Folket” leder hit. För tidningen i Eskilstuna, se Tidningen Folket.
Folk
Eugène Delacroix - La liberté guidant le peuple.jpg

Friheten på barrikaderna (fr. La Liberté guidant le peuple) av Eugène Delacroix. Målningen illustrerar en vänsterpolitisk användning av ordet folk (här i väpnad kamp för ökade rättigheter).


  • Betydelse – grupp människor med egen prägel; den "vanliga" befolkningen, motsatt en elit
  • Bakgrund – från 600-talet
  • Olika ordfolk och folkslag
  • Relaterade begreppetnisk grupp (folkgrupp), etnicitet (tillhörighet till etnisk grupp), nation, nationalitet

Folk eller folkslag är två benämningar för en större grupp människor som delar gemensamma egenskaper gällande utseende och levnadsmönster.[1] Begreppet folk är ofta kopplat till en nation, det vill säga en självstyrande eller självständig enhet med en egen befolkning[2] eller en majoritetsbefolkning som har utropat självstyre och gör anspråk på ett landområde.[3] Folk kan även syfta på en språkligt eller religiöst särpräglad del av ett lands befolkning.[2]

Folkslag och folkgrupp är två sidoformer med delvis olika betydelse. Det förra har en äldre historia (i svenska språket sedan 1659[1]), och det andra är en nyare benämning som i modern skrift används omväxlande (men inte synonymt) med etnisk grupp.

Betydelsenära ord[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Etnisk grupp

I etnologiska och antropologiska sammanhangen används numera ofta de relaterade begreppen etnicitet och etnisk grupp (från grekiskans ethnos). Det första syftar på en grupptillhörighet[4] hos en individ, det andra är benämningen på denna grupp. Etnicitet och etnisk grupp avser människors identifikation med och känsla av tillhörighet i en viss folkgrupp (av grekiskans ethnos, folkslag),[5] och deras uppfattning om gruppens gemensamma kultur och språk.[4] En assimilerad eller adopterad person kan således kulturellt tillhöra en etnicitet utan att ha sin biologiska härkomst i folkgruppen.[6]

En majoritets- och minoritetsbefolkning i ett land, exempelvis som talar ett minoritetsspråk, kan betecknas ’etnisk grupp’ eller ’folkgrupp’. Etniska svenskar avser personer som kulturellt identifierar sig med Sveriges majoritetsbefolkning och är ett begrepp som förekommer i forskning,[6] men är kontroversiellt eftersom det i den allmänna debatten ofta misstolkas som 'vit' och svensk härkomst, och eftersom en på objektiva grunder urskiljbar grupp inte existerar och ingen statistik förs över etnicitet i Sverige. Medan finnar och finländare avser språkgrupp respektive nationstillhörighet så har ordet svenskar traditionellt båda betydelserna. Att ge begreppet svenskar tolkningen som en etnicitet eller en folkgrupp är ovanligt i dagens svenskspråkiga forskning.

Definition och användning[redigera | redigera wikitext]

Den vanligaste betydelsen av folkbegreppet är en sammanfattande benämning på de människor som bor i eller härstammar från samma land eller stat. Ibland men inte alltid är folk synonymt med nation eller folkgrupp.[7]

I nutida sammanhang är ordet folk ett delvis svårdefinierat begrepp, ofta använt inom sociala eller politiska sammanhang om ett kollektiv av människor med vissa gemensamma karakteristika eller i andra sammanhang för att beteckna befolkningens stora massa[7] i ett visst land eller område.

Vidare betydelse[redigera | redigera wikitext]

I vardagslag används ordet folk ibland även för att markera en social tillhörighet. Då syftar ordet på "vanligt folk", folk i allmänhet. Denna betydelse av ordet kan användas politiskt, för att markera avståndet till en besutten elit med påstått orättvis tillgång på makt och resurser.[8]

Ordet har i politiska sammanhang fått delvis olika innebörd, beroende på politisk hemmahörighet hos talaren, En vänsterpolitiker eller -anhängare kan koppla samman ordet med den arbetande klassen och dess kamp emot påstått ekonomiska orättvisor;[9] en nationalistiskt färgad politiker eller sympatisör kan istället använda ordet i samband med det egna folket, vilket då sätts i samband med en nation eller nationalstat.[10]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet folk kommer från det fornsvenska ordet med samma stavning ('mängd', 'skara'[8]). Det stammar ursprungligen från urgermanskans fulka ('krigsskara', 'okänt antal'), via fornhögtyskans folc. Den äldsta belagda referensen i germanska språk är från 700-talet och verkar ha betydelsen 'mängd', 'hop', 'skara'[7] (tyska: viele). Ordet är möjligen besläktat med orden fylka, fylke och fylking, och det har även lånats in i litauiskan som pulkas ('skara') och fornslaviska som plōkō ('krigarskara').[7]

Det betydelsemässigt snarlika latinska ordet vulgus ('människoskara') är sannolikt inte besläktat, eftersom ljudförändringen till f inte skedde från v utan istället från indogermanskans p; en framkastad hypotes är istället släktskap med latinets plēbs[7]/plēre ('människoskara'). Även latinets pōpulus ('folkgemenskap') har ansetts[7] vara en språklig släkting, liksom det svenska ordet full.[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] folkslag i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 april 2017.
  2. ^ [a b] folk i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 april 2017.
  3. ^ ”Stater och nationer”. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/podcast/stater-och-nationer. Läst 9 augusti 2018. 
  4. ^ [a b] etnicitet i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 april 2017.
  5. ^ etnisk grupp i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 april 2017.
  6. ^ [a b] Tobias Hübinette, Fostrad till svensk - sedd som främling, I&M 6/2008. Referat av boken ”Adoption med förhinder. Samtal med adopterade och adoptivföräldrar om vardagsrasism och etnisk identitet”, (Mångkulturellt Centrum 2008).
  7. ^ [a b c d e f g] ”FOLK”. saob.se. Svenska Akademien. http://www.saob.se/artikel/?seek=folk&pz=1#U_F891_181864. Läst 28 april 2017. 
  8. ^ [a b] folk (NE:s ordbok) i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 april 2017.
  9. ^ Wåg, Mathias (4 januari 2017). ”De är inte folket, de är den nya eliten”. tidningenbrand.se. https://tidningenbrand.se/2017/01/04/de-ar-inte-folket-de-ar-den-nya-eliten/. Läst 28 april 2017. 
  10. ^ Jansson, Mikael/Richtoff, Roger/Söder, Björn/Ahl, Jeff (10 januari 2016). ”SD: ”Vår försvarspolitik den enda som folket stöder””. https://www.svd.se/sd-var-forsvarspolitik-den-enda-som-folket-stoder. Läst 28 april 2017.