I orten finns fängelsetKumlaanstalten, där många av Sveriges långtidsdömda avtjänar sina straff.
Historia
Kumla år 1920
Kumla är en gammal kulturbygd, och har sitt namn efter kyrkbyn i Kumla socken med anrik kyrka. Den bör ha fått sitt namn efter Kumla högar, ett järnåldersgravfält söder om kyrkan.[2] Under 1620-talet blev byn en kort tid föremål för prilgrimsfärder på grund av Margareta i Kumlas visioner.
Dagens ort växte dock fram som stationssamhälle i slutet av 1800-talet vid den 1862 uppförda stationsbyggnaden vid järnvägen mellan Örebro och Hallsberg. Här fanns då huvudsakligen träskmarker på gränsen mellan byarna Kumla, Södra Mos och Fylsta. Ett stort flyttblock, kallat "Barnbrännarestenen" som fram till 1942 låg kvar vid Norrmalmsgatan utgjorde gänsmarkering mellan byarna. Då det uppfördes låg stationshuset ensligt i skogen långt från Kumla by. Enligt uppgifter var en snickare Moreus den förste som uppförde ett enskilt hus vid stationen. Hans stuga fanns kvar till 1925 vid korsningen Stenevägen-Kvarngatan då den revs för att lämna plats för ett affärshus.[3]
"I Kumla bor det mer skomakare än folk", är ett gammalt talesätt i Närke.[4] Kumlingen Anders Andersson har kallas ”partiskomakeriets fader”. Till höstmarknaden 1839 tillverkade han fem par näverbottnade skor. Noggrannare studier visar dock att Anders Andersson inte var först, redan på 1820-talet förekom partiskomakeri i Närke. Kumla socken kom dock bli centrum för det tidiga partiskomakeriet i Närke. 1850 fanns 35 partiskomakare i Kumla socken, 1872 hade de stigit till 450 och år 1900 var de 1070 personer. År 1905 fanns 1240 partiskomakare, samt 57 skofabriksarbetare, vilka markerade intåget av den nya tiden.[5] C. G. Ström i Fylsta, Kumla socken var den förste att 1899 övergå från partiskomakeri till skofabrik. 1903 övergick även A. G. Andersson i vid Kumla station till fabrikstillverkning av skor. Kumla skofabrik startades 1909 av Karl Nilsson.[6]
År 1927 låg halva landets skotillverkning i Närke, med den största koncentrationen i Kumla och Örebro.[7]
På 1880-talet började handskomakeriet att koncentreras till området kring Kumla station. Redan på 1870-talet fick dock Kumla sin huvudgata, Hagendalsvägen genom att en spannmålshandlare Hagendal lät bygga vägen för att bönder i norra och nordvästra delen av socken inte skulle behöva passera konkurrenten Fosselius & Bergöö då de skulle sälja sin spannmål. Då fanns ingen bebyggelse vid vägen, den förste att uppföra ett hus vid vägen var en smed Öhlin, på samma plats där Oskar Lithell senare byggde sitt affärshus. En plankarta över samhället upprättades 1884 och 1885 antogs en brandstadga.[8]
1 januari 1900 upphörde Kumla att vara stationssamhälle och 28 mars samma år hölls första municipalstämman. 1901 fastställdes en hälsovårdsstadga och 1910 förrättades första gången municipalfullmäktigeval. 1906 inrättades ett postkontor i Kumla, tidigare hade järnvägsstationen fungerat som sådan och 1910 uppfördes en saluhall. Redan 1896 anordnades på privat initiativ elektrisk belysning i Kumvla i grosshandlare F. A. Carlssons villa. Det dröjde dock till 1908 innan allmän elektricitet anordnades i samhället. 1914-1915 byggdes Kumlas vattenledningsverk upp.[9]
Kumla var och är kyrkby i Kumla socken och tillhörde efter kommunreformen 1862Kumla landskommun. 23 maj 1884 inrättades i landskommunen Kumla municipalsamhälle. 1942 utbröts municipalsamhället med kringområde ur landskommunen och bildade Kumla stad. Stadskommunen utökades 1967 med resterande delar av Kumla socken/landskommun och uppgick 1971 i Kumla kommun där orten är sedan dess är centralort i kommunen.[10]
I norra Kumla finns mycket ny bebyggelse i de områden som döpts till Smedstorp och Skogstorp. Kumla fortsätter att växa i dessa områden.
I nordvästra delen av Kumla ligger anrika Hagaområdet som byggdes upp samt fortsatte att expandera under hela första halvan av 1900-talet och består nästan uteslutande av villakvarter.
I västra delen av tätorten ligger Fylsta där det bland annat finns vårdcentralen Fylstavårdcentral.
I sydvästra delen av tätorten finns industriområdet (norra) Via, där det går ett industrispår för godstågstrafik.
Mellan strax söder om centrum finns Malmen. Här finns bland annat Malmens skola samt Kumla Kyrka.
I södra Kumla ligger Kumlaby. I Kumlaby finns bland annat Kumlaby skola samt Kumlaby sportfält.
Idag finns skotillverkaren Arbesko kvar i Kumla. Bland dagens industrier finns Procordia Food som tillverkar sylt och saft under varumärket BOB och Ericsson som tillverkar mobilkommunikationssystem.
Kumla växer snabbt och kommunen siktar på 25 000 invånare år 2025. "Kumla 25 000" är namnet på kommunens strategiska mål som kommunen jobbar efter.
Media
Ortens litenhet och närheten till Örebro har gjort att Kumla i stort sett saknat egna tidningar och massmedia. Kumlatidningen utgavs dagligen 1941-1955. Kumla julblad utgavs 1930-1979 på initiativ av ett lokalt tryckeri. Kumla Närradio på 94,3 MHz startade försöksverksamhet 1979 som nummer 2 i Sverige. Webbplatsen Kumlanytt startade i april 2007 och har som en del av föreningen Kanal Regional utvecklats till en viktig nyhetsförmedlare för orten. Föreningen ger även ut gratistidningen Sydnärkenytt som når alla hushåll i Kumla cirka sex gånger om året.
Idrott
Fotbollslaget IFK Kumla spelar i division 3 liksom från säsongen 2015 även Yxhults IK, ishockeylaget i division 1. Indianerna är ortens kända speedwaylag och kör i elitserien i speedway.
^Svenska stadsmonografier - Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund s. 209-210.
^Svenska stadsmonografier - Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund s. 240-242
^Svenska turistföreningen. Årsbok 1975. Närke, s. 75
^Partiskomakeriet i Närke - 1800-talets skohantverk från "tyskskomakeriet" till de första skofabrikerna, Harald Rydberg i Från bergslag och bondebygd 1970
^Skoindustrin i Sverige och Örebro län - en krönikemässig återblick på nära hundra år, Sten Egnell i Från bergslag och bondebygd 1970
Sverige
