Mil

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Landskapsmil)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För helikoptertillverkaren, se Mil (helikopter).

Mil är en längdenhet, som i Norge, Sverige och Finland omfattar 10 kilometer. Milens längd har emellertid varierat och varierar beroende på plats och tidpunkt. Längdenheten ingår inte i SI-systemet. 10 000 meter kallas också för myriameter.

Den ursprungliga milen var den romerska, som motsvarade tusen dubbelsteg ’mille passus’ eller omkring 1 483 meter. Ordet mil kommer från latinets ’mille’, “tusen“. Senare etablerade flera europeiska regioner egna definitioner.

Internationellt används ännu inom sjö- och luftfart begreppet nautisk mil (distansminut), ibland kallad sjömil, samt i USA och i Storbritannien den engelska milen, dock inte i Kanada med flera samväldesländer.

Före 1889 definierades en svensk mil som 18 000 alnar, vilket motsvarade 10 689 meter medan en norsk mil motsvarade 11 298 meter. I Finland användes den svenska milen från 1600-talets mitt till omkring 1887, då man införde metersystemet. Den svenska definitionen hade man fastställt 1649 – längre tillbaks fanns det i landet landskapsmil, vilket alltså innebar att olika landskap hade olika definitioner på hur lång en mil var.

I bland annat USA används en måttenhet med ett liknande namn, men helt annan längd. En engelsk linear mil – inte mile – är en tusendels inch, 0,0254 mm. Med andra ord, en mil = 0,001 engelsk tum = 25,4 µm.

Användning[redigera | redigera wikitext]

År 1889, när metersystemet infördes i den Svensk-norska unionen, antog man också definitionen att 1 mil är 10 kilometer, vilket sedan dess gäller i Norge och Sverige. Finland införde metersystemet redan 1887, och i samband med det kom måttenheten peninkulma, som sedan 1655 hade motsvarat en svensk mil, också bli definierad som exakt 10 km.

I det idag dominerande enhetssystemet, Internationella måttenhetssystemet (SI), ingår inte mil (meter ingår som en grundenhet och kilometer (km) som en multipelenhet, genom att prefixet k betecknar tusen).

Måttet används främst i dagligt tal. I officiella sammanhang används istället kilometer; vägmärken är ett viktigt exempel och anledningen är bland annat att man vill undvika att förvirra internationella trafikanter. Därför finns det inga vägmärken i Sverige som sätter ut avstånd i annat än kilometer. Motorfordons bränsleförbrukning brukar dock i Sverige och Norge anges i liter per mil även i officiella sammanhang; internationellt används istället ofta enheten liter per 100 kilometer. Uttrycken milersättning och milkostnad är vedertagna i Sverige, även i lagstiftning.

Den svenska enheten mil ingår inte i förteckningen över författningsenliga måttenheter i EU-direktivet 80/181/EEG.[1] Det innebär att ”mil” inte får användas som enhet i ekonomiska, hälsovårdande, skyddande eller administrativa sammanhang inom Europeiska unionen.

I Finland förekommer det också att man använder enheten, på finska peninkulma, men det är mindre vanligt förekommande än i Sverige och Norge.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Milsten i Uppsala.

Före 1649 hade varje landskap i Sverige en egen definition av mil. Här följer några längder för olika landskapsmil i dåvarande Sverige:

  • Finsk mil – omkring 6 000 meter
  • Smålandsmil – omkring 7 000 meter
  • Ångermanlandsmil – 6 666 famnar = 11 875 meter
  • Västgötamil – omkring 13 000 meter
  • Dalamil – omkring 14 485 meter

År 1649 infördes enhetsmilen som motsvarade 10 688,54 meter (dvs. en Upplandsmil). Den delades även in i 4 fjärdingsvägar om vardera 4 500 alnar eller 2 672 meter. En mil skulle representera avståndet mellan gästgivaregårdarna.

Genom 1665 års regelverk infördes följande definition:

1 svensk mil = 3 600 stänger = 6 000 famnar = 18 000 alnar = 36 000 fot ≈ 10 688,54 meter.

Ännu i slutet av 1700-talet kunde det dock vara oklart vad som avsågs med en mil. Abraham Hülphers skriver i sin lappmarksbeskrivning: ”Miltalen inom lappmarkerna bliva ofta olika anförda, genom förvirring av gamla och nya milar, av vilka de förra enbart äro ½ milar.”[2] Det han kallar "gamla milar" syftar på den äldre enheten fjällmil.

Norsk milsten

Före 1889 definierades en svensk mil alltså som 18 000 alnar, motsvarande ca 10 689 m, medan en norsk mil motsvarade 11 298 m. Från år 1889 då metersystemet slutgiltigt infördes blev 1 mil (nymil) = 1 myriameter = 10 kilometer = 10 000 meter. Ännu 1890[3] anger dock Nordisk familjebok att en geografisk mil motsvarar fyra nautiska mil, 7 408 m, och 1913[4] att en geografisk mil är 7 420,44 m.

Metriska mil var ett mått som antogs av den dåvarande unionen bestående av Sverige och Norge. De flesta andra länder i världen nöjde sig med att använda kilometer.

I Finland hade man ett liknande längdmått, peninkulma, som före 1600-talets mitt motsvarade ca 6 000 meter, och därefter definierades till samma längd som den dåvarande svenska milen. När man i Finland gick över till metersystemet år 1887, överlevde peninkulman, och kom att omfatta exakt 10 km, precis som i Sverige-Norge. Användandet i Finland är emellertid inte så vanligt. Redan under den ryska perioden, innan metersystemet togs i bruk, var det ryska ”verst” (på finska: virsta), 1 067 m, mycket vanligare.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]