Georg Riedel
| Georg Riedel | |
 Georg Riedel 2008. | |
| Född | 8 januari 1934 Karlovy Vary, Tjeckoslovakien |
|---|---|
| Genrer | Barn, jazz, konstmusik |
| Roll | Musiker, kompositör |
| Instrument | Kontrabas, fiol |
Utmärkelser
| |
Georg Riedel, född 8 januari 1934 i Karlovy Vary i dåvarande Tjeckoslovakien, är en svensk musiker och kompositör. Riedel är känd för sitt samarbete med pianisten Jan Johansson på skivan Jazz på svenska, Sveriges genom tiderna bäst säljande jazzinspelning[2] med sparsmakade jazzversioner av svenska folkmelodier, samt för sina tonsättningar av sånger till filmer baserade på Astrid Lindgrens böcker.
Han är far till sångerskan Sarah Riedel.[3]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Riedel föddes i Karlovy Vary (tyska: Karlsbad) i dåvarande Tjeckoslovakien i en böhmisk-tysk familj. Hans mor var judisk och familjen emigrerade till Sverige för att fly nazisterna när Georg var fyra år. I skolåldern började han i Stockholms folkskolors sångklasser. Efter att först ha spelat fiol gick han över till att traktera kontrabasen. Han har spelat tillsammans med jazzmusiker och jazzgrupper som Jan Johansson, Arne Domnérus, Lars Gullin, Jan Allan, Radiobandet, Gunnar Svensson, Egil Johansen, Rune Gustafsson med flera. Riedel spelade bas i jazzgruppen Trio con Tromba.
Efter Jan Johanssons bortgång 1968 tog han över komponerandet av musiken till TV-serier och filmer efter Astrid Lindgrens böcker. Två av de mest minnesvärda kompositionerna är Du käre lille Snickerbo och Idas sommarvisa. Därefter fortsatte han att skriva musik till barnvisor. Utöver alla Astrid Lindgren-visor har han tonsatt Lennart Hellsing (Bananskiva 1976) och Barbro Lindgren och skrivit signaturmelodin till TV-serien Alfons Åberg.
Georg Riedel har även skrivit en del konstmusik, bland annat en opera efter August Strindbergs Hemsöborna för Folkoperan i Stockholm och körmusik, bland annat till texter av Tomas Tranströmer. Hans senaste verk (2009) är ett körverk Passion för Jorden med text av Karin Liungman.
2021 tilldelades Georg Riedel Stockholms stads hederspris för sina insatser inom kulturområdet för barn och ungdom.
Juryns motivering:
”Georg Riedels klanger och melodier är ett med svenska folkets DNA. I mer än ett halvt sekel har han trollbundit barn, ungdomar och vuxna i jazzens och visans underbara värld. Bland Georgs över tusen skrivna verk hittar vi Idas sommarvisa och musiken till Bananbok, Emil och Pippi Långstrump. Klassiker som lever sitt eget liv i barndomens outplånliga soundtrack. Hans komplexa kompositioner är genialt anspråkslösa och hans enkla melodier aldrig banala. Bara det bästa är gott nog åt barnen!” [4]
Filmmusik i urval[redigera | redigera wikitext]
- 1963 – Prins Hatt under jorden
- 1964 – Wild West Story
- 1964 – 491
- 1964 – Bröllopsbesvär
- 1965 – Morianerna
- 1965 – Nattmara
- 1965 – Festivitetssalongen
- 1966 – Yngsjömordet
- 1966 – Nattlek
- 1966 – Adamsson i Sverige
- 1966 – Ormen
- 1967 – Bränt barn
- 1967 – Roseanna
- 1967 – Mördaren – en helt vanlig person
- 1968 – Vindingevals
- 1968 – Fanny Hill
- 1969 – Pippi Långstrump (TV-serie)
- 1969 – Mej och dej
- 1970 – Pippi Långstrump på de sju haven
- 1973 – Smutsiga fingrar
- 1973 – Emil och griseknoen
- 1974 – Jorden runt med Fanny Hill
- 1981 – Tuppen
- 1983 – Mot härliga tider
- 1986 – Alla vi barn i Bullerbyn
- 1986 – Min pappa är Tarzan
- 1986 – Ulme (TV-serie)
- 1988 – Vid vägen
- 2010 – Puss
- 2013 – Emil & Ida i Lönneberga
Diskografi[redigera | redigera wikitext]
- 1991 – Lilla ungen min
- 1993 – Till Amanda
- 2003 – Barn på nytt
- 2008 – Wolfgang on My Mind
- 2008 – Hemligheter på vägen
- 2011 – Cornelis vs. Riedel
- 2018 – Secret Song
- 2019 – Diokrati med Mattias Ståhl
Utmärkelser, ledamotskap och priser[redigera | redigera wikitext]
Medaljen Litteris et Artibus i guld (GMleta, 1998)- Kungliga Musikaliska Akademiens medalj i guld för tonkonstens främjande (MusAGM, 2006)
- Kungliga sällskapet Pro Patrias stora medalj i guld (ProPstGM, 2019)[5]
- Ledamot (nr 889) av Kungliga Musikaliska Akademien (LMA, 1993)
- 1967 – Prix Italia för musikfilmen Riedaglia (med Lars Egler)
- 1989 – Astrid Lindgrens värld-stipendiet
- 1990 – Evert Taube-stipendiet
- 1991 – Grammis som "Årets barn" för Lilla ungen min (delat pris med Barbro Lindgren)[6]
- 1994 – Alice Tegnér-musikpriset (som förste pristagare)
- 1997 – Thore Ehrling-stipendiet
- 1998 – Jan Johansson-stipendiet
- 2001 – Grammis: Juryns hederspris[6]
- 2003 – Spelmannen
- 2003 – Grammis för ”Årets barnalbum” Trollringen (delat pris med Lennart Hellsing)[6]
- 2005 – Hugo Alfvénpriset[7]
- 2005 – Lars Gullin-priset[8]
- 2006 – Årets barn- och ungdomskörledare
- 2009 – Gullspiran[9]
- 2014 – Olle Adolphsons minnespris[10]
- 2014 – Jazzkatten, ”Årets Guldkatt”[11]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Se 2020 års invalda, 20 april 2020, läs online, läst: 20 juni 2020.[källa från Wikidata]
- ^ SvD: 14 jubilarer år 2014
- ^ ”Familjen Riedel gör barnvisorna jazziga”. Dagens Nyheter. 11 juni 2010. http://www.dn.se/kultur-noje/musik/familjen-riedel-gor-barnvisorna-jazziga/. Läst 22 januari 2016.
- ^ ”Mottagare av hederspriserna 2021”. Stockholms stad. 29 april 2021. https://start.stockholm/om-stockholms-stad/priser-och-utmarkelser/priser/hederspriser/. Läst 29 april 2021.
- ^ ”Årsberättelse 2019 Sid. 7”. Kungl. Sällskapet Pro Patria. http://media.propatria.se/2020/06/ProPatria_2019.pdf. Läst 30 september 2020.
- ^ [a b c] ”Grammisvinnare 1969-2014” (pdf). Ifpi. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924033221/http://www.ifpi.se/wp-content/uploads/Vinnare-1969-2014.pdf. Läst 23 januari 2016.
- ^ ”Alfvénpristagare”. Hugo Alfvénsällskapet. http://alfvensallskapet.se/alfvenpristagare/. Läst 22 januari 2016.
- ^ ”Gullinpriset”. Lars Gullin sällskapet. http://gullin.net/gullinpriset-3/. Läst 22 januari 2016.
- ^ ”Här är alla Guldbaggevinnare”. Expressen. 12 januari 2009. http://www.expressen.se/noje/film/har-ar-alla-guldbaggevinnare/. Läst 22 januari 2016.
- ^ ”Olle Adolphsons minnespris”. Kungl. Musikaliska akademien. Arkiverad från originalet den 27 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160327182822/http://musikaliskaakademien.se/verksamhet/priserutmarkelserochstipendier/olleadolphsonsminnespris.121.html. Läst 22 januari 2016.
- ^ ”P2 Jazzkattens hederspris till Georg Riedel”. Sveriges Radio. 14 oktober 2014. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2938&grupp=21081&artikel=5990268. Läst 22 januari 2016.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Georg Riedel : jazzmusiker och kompositör. Publikationer från Jazzavdelningen, 0281-5567 ; nr 29 Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 147. Göteborg: Bo Ejeby förlag. 2020. Libris p1250vvdmp14ct7h. ISBN 9789188316974 Riedel porträtteras i fyra kapitel: om jazzen (författat av jazzhistorikern Jan Bruér), om barnsången (av Gunnel Fagius) , om körmusiken och det judiska (av Sofia Lilly Jönsson), och slutligen om det klassiska arvet (av Martin Nyström).
- Bystedt, Lotta; Öster, Kerstin (1992). Inte bara Pippi : om Georg Riedel och hans musik för barn : dokumentation och verkförteckning. Stockholm: Stockholms univ., Musikvetenskapliga institutionen. Libris 1577063
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Georg Riedel.- Georg Riedel i Libris
Wikimedia Commons har media som rör
|