Lilla Brattön

Lägg till länkar
Från Wikipedia

Lilla Brattön sedd från Almöstrand.
Lilla Brattön ligger sydost om Myggenäs och strax söder om Tjörnbron.

Lilla Brattön - den lilla branta ön - är en ö i Valla socken och Tjörns kommun. Den är på cirka 14 hektar och ligger i norra Hakefjorden strax söder om Tjörnbron. Den högre och större Brattön ligger i södra Hakefjorden vid Lövön och Älgön.

Historik[redigera | redigera wikitext]

"Topografiska Corpsens Karta" från 1863 med Saltholmarna, Almön, Lilla Brattön och Källön. Lägg märke till karttecknet för "Väderkvarn" på södra delen av Lilla Brattön.

Redan på 1600-talet är Lilla Brattön upptecknad i längderna för Valla socken i Tjörns härad. Här fanns tidigt en kvarn och många båtar kom med säd till malning.[1] Vad som finns kvar av detta är en misslyckad kvarnsten, som ligger i en skreva i berget på sydvästra delen av ön. Av de två ursprungliga gårdarna är Gamla Stället från 1700-talet den äldsta.

Ernst Manker har i sin bok “Tjörn och broarna” från 1969 beskrivit, att “år 1765 byggde handelsman Busk [Johan Busch][2]från Göteborg en väderkvarn på den till Tjörn räknade Lilla Brattön. Därmed inledde han en 200-årig väderkvarnsepok på Tjörn”.[3] Hans hustru, Anna Thalena Gathe, var syster till Lars Gathenhielm. Med all sannolikhet var det makarna Busck, som uppförde det "Gathenhielmska huset" i Göteborg. Konvojkommissarie J. Busch och hans släkt ägde det Gathenhielmska huset under åren 1737–1816.[4]

Av "Karta öfver en del af Bohusläns skärgård - Afmätt, plicktad och undersökt af O. J. Hagelstam År 1804" framgår, att väderkvarnen var belägen på Lilla Brattöns nordvästra höjd, nära nuvarande Norrstugan.[5] På en senare karta - "Topografiska Corpsens Karta" - från 1863 är en väderkvarn utmärkt även på södra delen av ön.[6]

De två ägarna till Lilla Brattön delade på 1700-talet upp ön i smala stråk – kampen om den bästa åkermarken visade sig på detta sätt. Det kan vara en av anledningarna till, att det finns så många körsbärs- och äppelträd på ön. Ön består fortfarande av två fastigheter – Lilla Brattön 1:2 och 1:3.

Fram till i slutet av 1800-talet har “sillen gått till” under sillperioderna. Då har man landat sill på ön för ett trankokeri med fyra kittlar och ett salteri tillhörande Thure Lundgren i Göteborg. Detta låg i närheten av nuvarande Sjöstugan och Bastun vid det som då kallades "Ahlewiken".[7] Rester från 1765 och framåt av de gamla kajerna syns fortfarande vid Badviken.[8]

En donation för rekreation och semester[redigera | redigera wikitext]

Ön delägs av Industrifacket Metalls medlemmar på SKF. Ön förvaltas därför delvis av "SKF:s Arbetares Förening Lilla Brattön" och AB Insula. Den donerades den 10 december 1926 av en av SKF:s grundare, Sven Wingquist och hans maka Hildur. När han fyllde femtio år ingick bland gratulanterna även två styrelsemedlemmar från SKF:s arbetarklubb, vilka "åkte upp med en blomsterkvast och kom tillbaka med en halv ö". Den andra halvan hade SKTF:s tjänstemän fått. Efter några år överlät de denna till arbetarnas förening för 17 500 kronor.[9][10]

Lilla Brattön används sedan 1928 för rekreation och semestervistelse - huvudsakligen under juni-augusti.[11] Restaurang med kiosk är öppna under säsongen. Det fanns tidigare ekor för uthyrning och numera en mindre gästhamn för besökande båtar.[12]

År 1946 fick föreningen ytterligare en ö donerad till sig av Sven Wingquist. På dennes 70-årsdag erhöll föreningen medel för köp av Källön, belägen strax nordost om Lilla Brattön. Denna ö var avsedd som en "utflyktsö" för de boende på Lilla Brattön.[13] Inför bygget 1958–60 av Almöbron fick dåvarande Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen medgivande av Lilla Brattön, att förlägga brofästen och vägbank över Källön.[14] Denna ö förlorade därmed sin funktion som utflyktsö. Istället har Källön utvecklats till en form av vildvuxet naturreservat mellan Almön och Stenungsön.

Intill vägen på Källön har två kungar skrivit sina namnteckningar på bergssidan. Efter invigningen av Almöbron den 15 juni 1960 var det Gustaf VI Adolf som skrev. Hans sonson Carl XVI Gustaf skrev sitt namn vid Tjörnbrons invigning den 9 november 1981.[15]

Naturnära stugor[redigera | redigera wikitext]

På öns 28 tunnland - cirka 138 000 kvadratmeter - finns ett 70-tal stugor. Av dessa är 32 moderna - exempelvis stugorna Björkstugan och Havsviken.[16] I anslutning till blomsterhusen - exempelvis Blåklinten och Resedan, fågelhusen - exempelvis Ejdern och Ugglan - och de omoderna husen - exempelvis Furuskog och Sjölyckan - finns det tre servicehus, som är utrustade med dusch, toalett och tvättmaskin. På ön finns fortfarande möjligheter att tälta.

Aktivt semesterliv[redigera | redigera wikitext]

M/S Granita på väg till Lilla Brattön.

Under semesterperioden ordnas olika slag av aktiviteter och tävlingar för både barn och vuxna. Dansar gör man antingen vid dansbanan eller på bryggan. På ön finns också boulebana och lekplats. Under säsongen anordnas simverksamhet för öns barn och ungdomar. Många unga och äldre badgäster tar varje sommar simborgarmärket och andra simmärken.[17]

Färjetrafik med fastlandet och Almön[redigera | redigera wikitext]

Passargeraretrafiken till och från ön sköts under säsongen av M/S Granita, som efter turlista trafikerar Almön vid Myggenäs. Från sommaren 2019 angörs inte längre bryggan vid Stenungstorg i Stenungsund. På Almön disponerar Lilla Brattön en egen brygga och en ramp för räddningsfordon samt parkeringsplats för boende och gäster på ön.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Manker, Ernst; Olsson Leif (1965). Kvarnarna på Tjörn. Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 64. Stockholm. sid. 124-125. Libris 23415 
  2. ^ Gulin, Sven (1978). Göteborgs hjärta: en bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan. D. 2, Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Domkyrkan till Östra Larmgatan. Göteborg: [Gulins/Pepita]. sid. 234. Libris 164478 
  3. ^ Manker, Ernst (1969). Tjörn och bron: studier. Stockholm: LT. sid. 29. Libris 1955565 
  4. ^ Historik, Gathenhielmska huset, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  5. ^ Hagelstam, Otto Julius; Schultén Nathanael Gerhard af (2002). Skärhamn ([Faks.]). [Göteborg]: Svenska sjöarkivet. Libris 8554907 
  6. ^ Manker, Ernst; Olsson Leif (1965). Kvarnarna på Tjörn. Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 64. Stockholm. sid. 124, 149. Libris 23415 
  7. ^ Pettersson, Johan (1999). Skärgårdsverken i Bohuslän: trankokerier och salterier under 1700-talets sillfiskeperiod. Stockevik: J. Pettersson. sid. 72-73. Libris 7453843. ISBN 91-630-8135-0 
  8. ^ Pettersson, Johan (1999). Skärgårdsverken i Bohuslän: trankokerier och salterier under 1700-talets sillfiskeperiod. Stockevik: J. Pettersson. sid. 73. Libris 7453843. ISBN 91-630-8135-0 
  9. ^ Modin, Karl (1947). Svenska uppfinnare och industrimän. Uppsala: Lindblad. sid. 266. Libris 382570 
  10. ^ Beckholmen, Kuno (1982). Vi på Kulan: SKFs verkstadsklubb 1907-82. Göteborg: Klubben. sid. 373f.. Libris 359802 
  11. ^ "Om Lilla Brattön" på föreningens webbplats.
  12. ^ "Lilla Brattöns gästhamn" Arkiverad 1 september 2018 hämtat från the Wayback Machine..
  13. ^ Lilla Brattön - semesterparadis, artikel av Malin och foto av Sven Berg, Göteborgs-Tidningen, 1949-07-18.
  14. ^ Bohlin Åsa, Hilmersson Stig, red (2010). Tjörnbroarna: 50 år 1960-2010. Stenungsund: Stenungsunds hembygdsförening. sid. 22. Libris 12052133. ISBN 9789163366987 
  15. ^ "Natur- och kulturguide - Tjörn", Berit Stridh, Anna Berglund och Britta Leander, Tjörns kommun, 2012, s. 45.
  16. ^ "Lilla Brattöns stugor".
  17. ^ Vi på Kulan: 1982-2007. Göteborg: SKF verkstadsklubb. 2007. sid. 59. Libris 10558740 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Beckholmen, Kuno (1982). Vi på Kulan: SKFs verkstadsklubb 1907-82. Göteborg: Klubben. sid. 373-398. Libris 359802 
  • Lilla Brattön - semesterparadis, artikel av Malin och foto av Sven Berg, Göteborgs-Tidningen, 1949-07-18.
  • Bohlin Åsa, Hilmersson Stig, red (2010). Tjörnbroarna: 50 år 1960-2010. Stenungsund: Stenungsunds hembygdsförening. sid. 22. Libris 12052133. ISBN 9789163366987 
  • Gulin, Sven (1978). Göteborgs hjärta: en bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan. D. 2, Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Domkyrkan till Östra Larmgatan. Göteborg: [Gulins/Pepita]. sid. 234. Libris 164478 
  • Hagelstam, Otto Julius; Schultén Nathanael Gerhard af (2002). Skärhamn ([Faks.]). [Göteborg]: Svenska sjöarkivet. Libris 8554907 
  • Manker, Ernst; Olsson Leif (1965). Kvarnarna på Tjörn. Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 64. Stockholm. sid. 124-125. Libris 23415 
  • Manker, Ernst (1969). Tjörn och bron: studier. Stockholm: LT. sid. 29. Libris 1955565 
  • Modin, Karl (1947). Svenska uppfinnare och industrimän. Uppsala: Lindblad. sid. 266. Libris 382570 
  • Vi på Kulan: 1982-2007. Göteborg: SKF verkstadsklubb. 2007. sid. 55-59. Libris 10558740 
  • "Natur- och kulturguide - Tjörn", Berit Stridh, Anna Berglund och Britta Leander, Tjörns kommun, 2012, s. 45.
  • Pettersson, Johan (1999). Skärgårdsverken i Bohuslän: trankokerier och salterier under 1700-talets sillfiskeperiod. Stockevik: J. Pettersson. sid. 72-73. Libris 7453843. ISBN 91-630-8135-0 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Carleson Edvard, red (1765). Kongl. maj:ts och Riksens Commerce Collegii Kundgörelse, At färsk Sill ej får Sjöledes utföras ifrån Götheborgs- och Bohus Läns Skärgårdar til andre orter utom thesze Skärgårdar, samt the therstädes anlagde Salterier och Trankokeri-Inrättningar. Gifwen Stockholm then 15. julii 1765.. Tryckt uti Kongl. tryckeriet.. Libris 3296242 
  • Eriksson, Kjell (2012). Böner och brännvin: om livet på Tjörn under 1700-talet och 1800-talet. Skärhamn: Båtdokgruppen. Libris 13530840. ISBN 978-91-87360-57-2 
  • Eriksson, Kjell (2014). "Silla kommer, silla kommer!": om sillperioder och fiske vid Tjörns kust under 1700-talet och 1800-talet. Skärhamn: Båtdokumentationsgruppen. Libris 16258315. ISBN 978-91-87360-66-4 
  • König, Pehr (1817). Om trankokningen i Bohus län, jemte beskrifning på ett trankokeri.. i K.Vetenskapsakad:s handlingar.1817.. [Stockholm]. Libris 2756520 
  • Nestorson, Holger (2011). Strandhugg på historiska platser runt Tjörn med "Jolln". Sverige: Holger Nestorson. Libris 12315727 
  • Nordström, Erik (2010). En bro för mycket: om striden för en broled mellan Tjörn och Stenungsund 1939-1954. Kållekärr: Littke information. Libris 11925217 
  • Fahlén, Martin; Stigh, Jimmy, & Årebäck, Hans (2008). Strövtåg på Bohusläns sockertopp. Kungälv: Martin Fahlén. Libris 10658056. ISBN 978-91-633-2016-3 
  • Reiher Carl Henric, red (1984). Västkustrapsodi. Svenska kryssarklubbens årsskrift, 0491-6778 ; 1984. Stockholm: Sv. kryssarklubben. sid. 34-55. Libris 7758957. ISBN 91-86548-06-9 , Hugo Tiberg, "Somrar vid Hakefjorden".

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lilla_Brattön&oldid=54075998”