Möjligheternas torg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 64°45′4″N 20°57′13″Ö / 64.75111°N 20.95361°Ö / 64.75111; 20.95361

Möjligheternas torg sett söderifrån från femte våningen på RiksCity-huset.

Möjligheternas torg, även Torget, är det centrala torget i Skellefteå. Runt torget finns bland annat Biostaden, Hotell Malmia, Åhléns, Citykompaniet och Vintergatan. En turistbyrå finns i det sydvästra hörnet och på Kanalgatan vid torget finns lokalbussarnas knutpunkt, medan landsbygds- och fjärrbussarna angör busstationen på andra sidan. På torget finns även en snabbmatsrestaurang, en fontän och ett Speakers' Corner.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Det första torget i Skellefteå, där handel och marknader hölls, låg i den gamla kyrkstaden (nuvarande Bonnstan).[1] Efter att kyrkstaden brunnit 1835 flyttades handelsplatsen till nuvarande Nordanåparken.[1] Där uppfördes handelsbodar och handel bedrevs här fram till att Skellefteå grundades 1845. Då beslöt man att flytta marknaden och torghandeln till ett mer centralt läge, nära älven och stadens kärna. Här bedrevs handel under drygt tre decennier. Under årens lopp kom dock denna plats (nuvarande Stadsparken) att förvandlas från torg till park och handlarna och köpmännen ansåg att de inte rymdes på grund av all grönska och lummighet och kravet på en ny torgplats växte.[1]

Dagens torg[redigera | redigera wikitext]

10 000 skelleftebor fyller torget när Skellefteå AIK vunnit SM 2013.
Rikscityhuset från 1959 beskylls ofta för att skugga torget.

År 1886 flyttades torgverksamheten från nuvarande stadsparken (se denna) till två överblivna tomter mellan Kanalgatan och Nygatan i centrala Skellefteå. Det kom dock att bli en trög start för torghandeln, och platsen kom användas framförallt som parkeringsplats för bilar och busshållplats under flera år.[1] Sedan 1970 hade inriktningen varit att skapa ett trafikfritt torg, [2] och 1980 beslöt kommunfullmäktige att stänga Trädgårdsgatan för biltrafik och flytta parkeringen.[2]. Kommunen beslöt 1986 att godkänna fortsatt arbete med ändrad utformning av torget som en gåmiljö[3]. När trafiken slutligen förpassats från torget, har det långsamt och under ständiga krav på att fyllas av handel och evenemang successivt fyllts av tillfälliga anordningar; bänkar, lummig grönska och rabatter. Torget fick sin huvudsakliga nuvarande form 1988 av landskapsarkitekt Jan RäntforsWhite arkitekter i Göteborg[4], efter förlaga 1986 av stadsarkitekt Göran Åberg.[5] Torget är sedan åtminstone 1989 känt som Möjligheternas torg[6]. Det formella namnet är dock bara Torget.

Torgrummets mått är ungefär 60 x 110 meter mellan fasaderna[6], men den egentliga, öppna torgytan är cirka 50 x 35 meter. Detta kan jämföras med Hötorget i Stockholm, som är cirka 60 x 60 meter (70 x 90 mellan fasaderna). Torgets yta har formen av en platt pyramid - med en höjdskillnad på nästan en meter - och är gjord av plator i ljus idefjordsgranit omgiven av en körbar stensatt yta i röd granit hämtad från Södra hamngatan i Skelleftehamn. För att understryka de svaga vecken i torgytan har sidorna olika ytbehandling och i dess mitt finns en rombisk yta av polerade stenar. Under den finns ett 20 tons betongfundament för att kunna resa julgranar, midsommarstänger "eller något tillfälligt intressant". [6] I norr är torgytan avslutad med en mur i röd Vångagranit.

Lyftet[redigera | redigera wikitext]

Skulpturen Lyftet på Möjligheternas torg

Den omdiskuterade granitskulpturen Lyftet – en ankdamm i utveckling av konstnären Bo Holmlund från Robertsfors har sedan den invigdes 1995[7] beskyllts för att vara en typisk fallossymbol[8], men Lyftet är resultatet av en nordisk tävling där juryn enhälligt motiverade sitt val med att Lyftet har ett spännande och fantasifullt formspråk. Skulpturen samlar med sin musikaliska lekfullhet krafterna i torgets strama arbetsyta, kioskens starka form och effektpelarnas resning. Förslaget motsvarar juryns högt ställda förväntningar och krav samt tillför torget ytterligare en dimension utan att inverka på torget som fri yta. Fontänen äger dessutom ett jordnära och mänskligt uttryck.[7]

I skulpturen finns även några vattenfontäner. I samband med att torget, skulpturen och fontänen byggdes, glömde man ursprungligen dra fram vattenledningar till fontänen. Detta upptäcktes dock inte förrän torgets stenläggning var klar, vilket skapade en försening och fördyring av projektet.

År 2006 motionerande kristdemokraten Elisabeth Grönlund i kommunfullmäktige att denna "skamfläck" och "fallossymbol" skulle förflyttas "till någon osynligare plats" eller "kanske sänka den i havets djup".[8] Med 60 röster mot 2 beslöt fullmäktige att lämna motionen utan åtgärd.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Då och Nu - några platser i Skellefteå stad. Annika Sander och Göran Åberg 1997. Särtryck ur "Skelleftebygdens historia", del 8.
  2. ^ [a b] Protokoll 1987-02-06, byggnadsnämnden, Skellefteå kommun. Dnr 1983.1307
  3. ^ Protokoll 1987-01-27, kommunfullmäktige, Skellefteå kommun. Dnr 1986.1022
  4. ^ Torget, Skellefteå centrum. Situationsskiss 1:200. 15/9 - 88. White, Göteborg. Jan Räntfors 1988.
  5. ^ Torget, Skellefteå centrum. Förslag till utformning av Torget samt delar av Kanalgatan och Stationsgatan. Stadsarkitektkontoret 1986-12-12.
  6. ^ [a b c] "Torget tar form", Personaltidningen IDA för Skellefteå kommuns anställda. Nr 6 oktober 1989.
  7. ^ [a b] Protokoll 2006-11-29. Kommunstyrelsen, Skellefteå kommun. Dnr 2006.491. § 421, Motion om att ta bort torgstatyn Lyftet (19/06)
  8. ^ [a b c] Protokoll kommunfullmäktige Skellefteå 2006-12-19, § 236: Motion om att ta bort torgstatyn Lyftet av Elisabeth Grönlund (KD).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]