Skellefte älv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skellefte älv
Älv
Länder Sverige
Världsdel Europa
Källa Seldutjåhkå
Mynning Skellefteå
Längd 410 km
Avrinningsom. 11 731 km²
Vattenföring
 - medel 162,5 /s
Skellefteälvens läge.
Parkbron i Skellefteå leder över älven
Det första kraftverket byggdes 1906 i Finnfors.
Älven vid Arjeplog.

Skellefte älv, Skellefteälven eller Skelletelva är en av de stora norrlandsälvarna i Sverige, ca 410 km lång totalt. Avrinningsområdet är 11 731 km²[1] och har ett flöde vid mynningen i Bottenviken på 162,5 m3/s[2]. Den rinner upp i Ikesjaure, Arjeplogs kommun i västra Lappland, och avvattnar de tre stora sjöarna Hornavan, Uddjaur och Storavan, strax nedströms den sistnämnda har älven ett flöde av 107 m3/s vid Slagnäs.[3] Nära älvens mynning i havet ligger staden Skellefteå.

Biflöden räknat medströms:

Kulturmiljö[redigera | redigera wikitext]

Under 1300-talet ansågs Skellefteälven som gräns för Hälsingelagens inflytande. I praktiken stod allt land norr om Skellefteälven utanför kontroll av samtliga kungadömen i närområdet. De enda som kunde utöva någon form av inflytande i området var handelsrepubliken Novgorod, men inte heller de kunde utöva kontroll. Befolkningen i nuvarande norra Norrland styrde mer eller mindre sig själva , vilket gjorde det möjligt för lokala eliter som birkarlarna att utvecklas.[4]

Friluftsliv[redigera | redigera wikitext]

Fiske[redigera | redigera wikitext]

I Skellefte älv går det att fiska bland annat lax, öring, gös, gädda och abborre.

Kraftverk i Skellefteälven[redigera | redigera wikitext]

Skellefte älv hyser ett flertal vattenkraftverk[5][6][7][8], av vilka de flesta ägs av Skellefteå Kraft AB. Sammanlagd effekt är ca 1 GW och årlig normalproduktion 4241 GWh.

Kraftverk Startår Normal
årsprod.
(GWh)
Max.
effekt
(MW)
Fallhöjd
(m)
Ägare position
Ringsele 1986 4,3 0,85 - Skellefteå Kraft
Sädva 1985 119 31 51 Skellefteå Kraft 66°26′22″N 16°50′01″E / 66.4395°N 16.8337°Ö / 66.4395; 16.8337
Rebnis 1974 142 64 88 Skellefteå Kraft 66°24′03″N 17°19′41″E / 66.4008°N 17.3280°Ö / 66.4008; 17.3280
Sälla 1920 1,2 0,15 - Arjeplogs Allmänningars Skogsförvaltning
Bergnäs 1989 30 8 06 Skellefteå Kraft 65°40′39″N 18°06′51″E / 65.6776°N 18.1141°Ö / 65.6776; 18.1141
Slagnäs 1989
(äv. 1936-1952)
32 7 05 Skellefteå Kraft 65°35′19″N 18°10′52″E / 65.5885°N 18.1812°Ö / 65.5885; 18.1812
Bastusel 1969 549 107 77 Vattenfall AB 65°24′11″N 18°40′20″E / 65.4031°N 18.6723°Ö / 65.4031; 18.6723
Grytfors 1966 189 31 22,5 Skellefteå Kraft
Gallejaur 1964 700 219 80 Vattenfall AB
Vargfors 1961 440 122 - Vattenfall AB
Rengård 1970 203 36 19,5 Skellefteå Kraft
Båtfors 1961 201 42 17 Skellefteå Kraft
Finnfors 1906 237 54 20,5 Skellefteå Kraft
Granfors 1948 207 40 18,5 Skellefteå Kraft
Krångfors 1928 350 62 30 Skellefteå Kraft
Selsfors 1941 265 61 22 Skellefteå Kraft
Kvistforsen 1962 600 140 50 Statkraft Sverige AB

De fem största sjöarna bildar fyra regleringsmagasin: Sädvajaure (605 milj m3), Rebnisjaure (740 milj m3), Hornavan (753 milj m3) och Storavan-Uddjaur (778 milj m3).[5]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SMHI, Huvudavrinningsområden
  2. ^ SMHI - Flödesstatistik för Sveriges vattendrag
  3. ^ SCB - Tidsserier för totalfosfor, totalkväve och vattenföring i vattendrag 1965–98
  4. ^ Norrbotten – en studie om gränser av Sten Wikström (1982).
  5. ^ [a b] Skellefteälvens vattenregleringsföretag
  6. ^ vattenkraft.info
  7. ^ Idenfors, A., Sandström C., Hanberger A., Öhman M-B., Thunqvist E-L. (2012) När det brister - en studie av dammsäkerhet och säkerhetsarbete mot översvämningar längs Skellefte- och Umeälven. Umeå universitet.
  8. ^ Vattenfall Produktion Sverige