Mölnlycke Health Care

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mölnlycke Health Care AB
Turitzhuset.jpg
Turitzhuset i Gamlestaden, Göteborg, huvudkontor för Mölnlycke Health Care
Typ Aktiebolag
Huvudkontor Sverige Göteborg, Sverige
Nyckelpersoner Pierre Guyot
Verkställande direktör och koncernchef
Bransch Medicinteknik
Antal anställda 6 700 - December 2010
Historia
Grundat 1849
Övrigt
Webbplats Mölnlycke Health Care AB

Mölnlycke Health Care är ett svenskt företag som tillverkar engångsprodukter för operation och sårbehandling och erbjuder servicelösningar för den professionella hälsosektorn. Företaget har 6 700 anställda som arbetar på tjugotre kontor spridda över Europa, Mellanöstern och Afrika och med två kontor i Nordamerika samt fem kontor i Asien/Stillahavsregionen. Produktionsanläggningar finns i Belgien, Tjeckien, Polen, Finland, USA, Frankrike, Malaysia, Thailand och Storbritannien.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Gustav Ferdinand Hennig[redigera | redigera wikitext]

Mölnlycke Väfveri AB grundades 1849 av Gustav Ferdinand Hennig (1786-1853), född i Marienberg, Sachsen den 7 november 1786 och död den 2 september 1853. Han led skeppsbrott på den bohuslänska kusten och anlände till Göteborg 26 år gammal och enligt legenden endast medförande sin bibel. Han fick hjälp av en grosshandlare Melin att studera i Tyskland och England. Vid återkomsten startade han en egen grosshandel och gifte sig med Melins dotter. Genom sin handel blev han intresserad av textilbranschen och köpte år 1823 mark vid Mölndals vattenfall, Mölndals Kvarnby, och anlade ett bomullsspinneri med garnfärgeri och en oljekvarn. 1832 anlade han ytterligare ett för tiden mycket modernt spinneri, Rosendahls Spinneri och Färgeri, också vid Mölndals Kvarnby. 1847 sålde Hennig fabrikerna i Mölndal och avsåg att dra sig tillbaka. Men han trivdes inte med sysslolösheten, utan köpte istället 1849 Råda säteri, en herrgård i Råda socken i Härryda kommun öster om Göteborg av friherrinnan Martina von Schwerin. Vid säteriets vattenfall anlades bomullspinneri, blekeri och färgeri. Ett väveri stod klart 1853 och samma år fick han hjälp att driva fabriken av sin måg Bruno Wendel. Strax därefter den 2 september avled Hennig.

Bruno Wendel[redigera | redigera wikitext]

Mölnlycke väfveri på 1870-talet. Ur Sveriges industriella etablissementer. Tecknade av Gustaf Pabst

Kort efter Hennigs död brann nästan hela spinneriet och en stor del av väveriet ned. Arvingarna sålde alla egendomar och fabriker på auktion. Fabriksföreståndaren Bruno Wendel (1823-1893) och grosshandlaren Carl Johan Dymling ropade då in Mölnlycke med hemmanen Hönekulla och Hulebäck och därpå befintliga industrier. Väveriet återuppbyggdes 1855, men inte spinneriet. Företagen ingick från 1856 i det nybildade aktiebolaget Mölnlycke Manufaktur AB. 1861 drabbades företaget åter av en brand som omfattade nästan hela anläggningen. Men fabriken återuppbyggdes genast och utvidgades så den kom att omfatta 370 vävstolar. 1876 anlade Wendel för egen räkning ett nytt väveri, den s.k. Hulebäcksfabriken. Efter en oavbruten expansion bör företaget omkring 1880 ha varit ett av landets modernaste textilfabriker. Men därefter ledde sämre konjunkturer till en nedgång. Bruno Wendel, av folket kallad "gamle patron Wendel", avled 1893. Han var en patriark av den gamla stammen och även kommunalt intresserad och många år ordförande i Råda sockens kommunalstämma. Därtill var han starkt engagerad i tillkomsten av Göteborg-Borås järnväg, som invigdes ett år efter hans död.

Arthur Wendel[redigera | redigera wikitext]

Sönerna Arthur och Richard övertog chefskapet, men redan efter två år inköpte Arthur samtliga aktier och drev företaget ensam. Han sökte modernisera fabriken, men lågkonjunkturen efter sekelskiftet ledde till allt sämre resultat. Änkefru Wendel offrade sin förmögenhet för att rädda bolaget, men 1906 blev läget ohållbart och företaget måste gå i konkurs.

Claes Johansson & Co.[redigera | redigera wikitext]

1906 förvärvade Claes Johansson & Co Väfveri AB i Mölndal en större aktiepost och 1915 även de återstående aktierna. Arvid Mark utsågs till disponent och denne fortsatte att modernisera fabriken. Efterkrigsdepressionen 1920 drabbade Mölnlycke mycket hårt och till slut övertog bolagets bank Skandinaviska Kreditaktiebolaget 1925 alla aktier i såväl Mölnlycke som Claes Johansson & Co.

Fusionen 1930[redigera | redigera wikitext]

Banken drev nu igenom en fusion av de båda företagen som kom att kallas Clas Johansson-Mölnlycke AB. Men namnet ändrades redan 1933 till Mölnlycke Väfveri AB. Under 1930-talet koncentrerades produktionen så att inte samma slags arbete utfördes på olika ställen och man rationaliserade sortimentet med färre men längre serier. Man började också tidigt att använda konstfiber och cellullvävdes vid Mölnlycke redan 1933. Forskning och utveckling på området ledde till Mölnlyckes vaxduk, chintz, sportrockstyg och sjukvårdsplast. Man tog även fram teknik för skrynkelfribehandling.

Utökat sortiment[redigera | redigera wikitext]

Sortiment av vävda tyger kompletterades på 1930-talet med sytråd och under andra världskriget även med menstruationsbindor av engångstyp. Efter detta så ökades mängden produkter inom hygienområdet med barnblöjor, inkontinensprodukter och mjukpapper. Under 1950-talet avvecklades textilrörelsen - de sista delarna; Mölnlycke Sytråd AB och AB Melka såldes 1987 respektive 1994.

Utvecklingen efter andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Huvudägare kom från 1949 att vara investmentbolaget Custos. Omkring 1960 noterades Mölnlycke på Stockholmsbörsen, för att 1975 förvärvas av Svenska Cellulosa AB SCA, och kom att utgöra starten på detta företags hygienrörelse. 1997 bildades SCA Hygiene Products AB genom en sammanslagning av SCA Mölnlycke AB och SCA Hygiene Paper, ett tyskt företag som förvärvats av SCA detta år. SCA Hygiene Paper hette ursprungligen Papierwerke Waldorf-Aschaffenburg, PWA. Det sammanslagna bolaget huvudkontor förlades till München i den tyska delstaten Bayern och chef blev österrikaren Alfred Heinzel. Under Heinzels ledning expanderade företaget kraftigt, främst genom skickligt genomförda företagsförvärv, de flesta utanför Europa. Heinzel efterträddes av Stefan Angwald, men denne lämnade (ofrivilligt) företaget 2003.

2003 delades företaget i en del för personliga hygienprodukter (inkontinens- och barnblöjor, samt menstruationsskydd) och en mjukpappersdel.

Självständigt företag[redigera | redigera wikitext]

Verksamhetsområdet sårvårdsartiklar, engångsprodukter för operationer samt annan sårvårdsutrustning sammanslogs 1998 med finländska Kolmi-Set varvid Mölnlycke Health Care AB bildades. Sedan dess har Mölnlycke Health Care AB varit ett självständigt företag och Investor blev delägare i januari 2007. 2010 nådde Investor en uppgörelse med Morgan Stanley Principal Investments att köpa ytterligare 34 procent av företaget. Som resultat äger Investor 96 procent av Mölnlycke Health Care AB och de resterande 4 procent ägs av styrelse och ledning.[2]

Affärsverksamhet[redigera | redigera wikitext]

Mölnlycke Health Care AB:s verksamhet är uppdelad i två divisioner. Divisionen för operation erbjuder lösningar för säkra och effektiva kirurgiska ingrepp genom ett stort utbud av engångsprodukter som hjälper till att minimera infektionsrisken för patienter och som skyddar sjukvårdspersonal. Divisionen för sårbehandling utvecklar och tillverkar produkter för skonsam och effektiv sårbehandling.[1]

Varumärken och produkter[redigera | redigera wikitext]

  • BARRIER
  • Biogel
  • HiBi
  • ProcedurePak
  • Mepitel
  • Mepilex
  • Mepitac
  • Mepiform
  • Safetac
  • Mepore
  • Tubifast
  • Xelma

[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Erixon, Ulf (2009). Mölnlycke fabriker: ett stycke svensk industrihistoria (2. omarb. uppl.). Mölnlycke: Alhagen. Libris 11733025. ISBN 91-974669-4-8 
  • Mölnlycke sytråd AB.. [Göteborg]. 1959. Libris 2750983 Trenter, Stieg; Gullers K. W. (1962). Mölnlycke AB. Göteborg: Studio Gullers. Libris 9986479 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Mölnlycke Health Care AB. 2010 12 10
  2. ^ Press realese från Investor. 2010 08 27

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]