Stora Enso

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stora Enso Oyj
Ensofabriken.jpg
Stora Enso:s kartongfabrik i Fors, Avesta kommun.
Typpublikt aktiebolag
Nasdaq NordicSTE A
Nasdaq NordicSTE R
HuvudkontorFinland Helsingfors, Finland
NyckelpersonerJorma Eloranta, styrelseordf.[1]
Karl-Henrik Sundström, vd sedan 1 augusti 2014[2]
Branschmassa- och pappersindustri
skogsindustri
Antal anställda26 200 (medeltal 2017)
Historia
Grundat1998
Bildat avEnso Oyj
Stora AB
Ekonomi
Omsättning 10 045 miljoner
Rörelseresultat 904 miljoner €
Vinst efter skatt 614 miljoner €
Tillgångar 11 770 miljoner €
Eget kapital 6 055 miljoner €
Övrigt
Sloganrethink.
Webbplatsstoraenso.com
FotnoterSiffror från 2017 års bokslut.[3]
Stora Ensos massa- och pappersbruk i Uleåborg, Finland.

Stora Enso Oyj (svenska: [stuːra] och finska: [enso]) är en skogsindustrikoncern med verksamhet i fyra världsdelar. Företaget arbetar huvudsakligen inom områdena förpackningar, produkter av biomassa, träprodukter och papper.[4][5]

År 2017 uppgick omsättningen till 10,0 miljarder euro. Stora Enso har omkring 26 200 anställda runt om i världen (medeltal 2017). Huvudkontoret ligger i Helsingfors i Finland. Bolaget återfanns på sjunde plats i en internationell rangordning av skogs-, pappers- och förpackningsföretag efter omsättning år 2015. Under de två första kvartalen 2018 placerade sig Stora Enso som det europeiska skogs- och pappersindustribolag som hade näst högst vinst efter skatt.[3][6][7]

Stora Enso beskriver sig själv som ett världsledande företag inom hållbar skogsindustri. Stora Enso ingår i Global 100-listan över världens mest hållbara företag och är även inkluderat i Dow Jones Sustainability Index och FTSE4Good Index.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Stora Enso bildades 1998 när svenska Stora AB och finländska Enso Oyj slogs samman. 60 procent av aktierna i det nya företaget tillföll Storas aktieägare, och 40 procent Ensos.[8] Sammanslagningen tillkännagavs vid en presskonferens 2 juni 1998.

Storas historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Stora AB

Bolaget Storas historia går tillbaka till kopparbrytningen i Falu gruva som finns dokumenterad i ett bytesbrev 1288 samt erhöll kungliga privilegier 1347. Under 1600-talet svarade gruvan tidvis för två tredjedelar av världsproduktionen av koppar.

Verksamheten kompletterades under 1700-talet med järnbrytning, vilken under 1860-talet passerade kopparbrytningen i fråga om ekonomisk betydelse. År 1862 fick bolaget namnet Stora Kopparbergs Bergslag, och 1888 ombildades det till aktiebolag under namnet Stora Kopparbergs Bergslags AB.

Under 1900-talet investerade bolaget i skogs- och pappersindustri, medan gruvdriften minskade i betydelse. En artikel i tidskriften Harvard Business Review 1997 berömde Storas förmåga att anpassa sig till förändrade omständigheter under århundradena.[9][10]

Ensos historia[redigera | redigera wikitext]

Enso Oyj hade bildats 1996 genom att Enso-Gutzeit och Veitsiluoto gick ihop. Enso-Gutzeit Oy grundades som W. Gutzeit & Co. av Wilhelm Gutzeit, halvbror till Benjamin Wegner, i Norge.

År 1872 startade sonen Hans Gutzeit ett sågverksföretag, vilket senare fusionerades med massatillverkaren Enso. På 1930-talet blev Enso-Gutzeit en av Europas ledande pappersmassetillverkare. Andra världskriget innebar att större delen av företagets anläggningar förstördes, och massafabrikerna hamnade till största delen efter mellanfreden i Moskva i Ryssland.[11]

Under efterkrigstiden satsade Enso-Gutzeit framgångsrikt på kartongtillverkning och på 1960-talet hade man återtagit sin betydelse som ett av Europas viktigare trävaruföretag. År 1993 köptes konkurrenten Tampella Forest, År 1996 fusionerades bolaget med Veitsiluoto Oy (grundat 1932) och 1997 köptes aktiemajoriteten i det tyska skogsföretaget Holtzmann & Cie.[11]

Stora Ensos historia[redigera | redigera wikitext]

1998–2009[redigera | redigera wikitext]

Stora Enso sålde efter bildandet tillgångar så som vattenkraft och använde resurserna till att köpa upp mindre pappersgrossister i Europa. År 2000 köpte Stora Enso Consolidated Papers i Nordamerika, vilket har beskrivits som en av de sämsta affärerna någonsin i skogsindustribranschen.[12] Stora Enso expanderade långsamt även i Sydamerika, Asien och Ryssland. Den nordamerikanska verksamheten såldes år 2007 till NewPage Corporation (se även Kontroverser nedan).

2002 började Stora Enso undersöka möjligheterna att etablera plantager och fabriker i Guangxi i Kina.[13][14]

2009 gick Stora Enso in i ett samriskföretag vid namn Montes del Plata i Uruguay med avsikten att bruka 250 000 hektar skog och att bygga ett stort bruk.[15][16][17] Bruket togs i drift i juni 2014.[18]

2010–nutid[redigera | redigera wikitext]

2010 köpte Stora Enso 30 procent av den kinesiska förpackningstillverkaren Inpac. Senare ökades andelen till 51 procent, och sedan 2016 äger Stora Enso 90 procent av bolaget.[19][20][21][22][23]

I september 2012 ingick Stora Enso ett avtal med Packages Ltd., det största förpackningsföretaget i Pakistan, om att skapa ett samriskföretag vid namn Bulleh Shah Packaging (Pvt.) Ltd. i Kasur i Pakistan. Stora Ensos ägarandel var 35 procent. 2017 såldes andelen tillbaka till Packages Ltd. med en förlust av 19 miljoner euro.[21][5][24][25][26]

Mellan 2006 och 2014 minskade andelen pappersprodukter av den totala omsättningen från 62 till 38 procent, medan förpackningar och träprodukter har ökat sin andelar av omsättningen. Enligt Bloomberg News utgör detta en satsning på förnybara förpackningar i och med att e-handeln växer. 2015 rapporterade Financial Times och Bloomberg News att Stora Enso investerade i material baserade på biomassa och förnybara byggmaterial som möjliga framtida tillväxtområden.[18][27][9][28][18]

2017 upprepade Financial Times bedömningen att Stora Enso har som strategi att satsa på produktion av förpackningar, byggmaterial och råmaterial av förnybart ursprung samt noterade att intäkterna från papper hade minskat ytterligare till 30 procent av den totala omsättningen.[29]

2018 uppmärksammades att Stora Enso tillsammans med ett 20-tal andra finska och svenska företag står bakom bolaget Combient (bildat 2015) som bedriver forskning och utveckling inom områdena artificiell intelligens, djup inlärning och automation. Ett annat uppmärksammat samarbete, där Stora Enso deltar tillsammans med flera andra bolag med verksamhet i Sverige, är Amexci (bildat 2017) som utvecklar tillämpningar av friformsframställning.[30][31][32][33][34][35]

Bland produkter lanserade 2017 och 2018 märks kartongförpackningar under namnet EcoFishBox för transport av färsk fisk som alternativ till polystyrenboxar, storskalig försäljning av lignin under namnet Lineo som ersättning för fenolbaserade sammanfogningsmaterial och biologiskt nedbrytbara sugrör.[36][37][38][39][40][41][42][43][44][45][46][47]

Marknad[redigera | redigera wikitext]

Produkter och tjänster per division[redigera | redigera wikitext]

Stora Enso marknadsför produkter och tjänster genom fem divisioner (2018). Nedan visas försäljningssiffrorna per division samt respektive divisions bidrag till koncernens vinst för 2017. I juli 2017 rapporterade Financial Times att papperstilverkning under rådande marknadsförhållanden kan väntas ge ett jämförelsevis litet bidrag till vinsten i skogsindustribolag.[3][5][29]

Omsättning per division 2017 (miljoner EUR) Externt Internt Totalt Andel av koncernens rörelseresultat
Consumer board 2 501 15 2 516 28%
Packaging solutions 1 230 25 1 255 17%
Biomaterials 1 096 387 1 483 26%
Wood products 1 573 96 1 669 11%
Paper 2 857 63 2 920 13%
Övrigt 788 1 702 2 490 5%

Consumer board[redigera | redigera wikitext]

Divisionen Consumer board (före 2015 en del av en division kallad "Renewable packaging") säljer kartong för paketering av torra och flytande produkter, inklusive livsmedel, liksom för grafiska ändamål.[18][48]

Packaging solutions[redigera | redigera wikitext]

Divisionen Packaging solutions (före 2015 en del av en division kallad "Renewable packaging") säljer wellpapp av olika slag liksom kompletta förpackningsboxar samt utrustning och tjänster inom området förpackningstillverkning.[18][48]

Biomaterials[redigera | redigera wikitext]

Divisionen Biomaterials säljer pappersmassa och andra produkter som kan utvinnas biokemiskt från trä och annan biomassa.[48]

Wood products[redigera | redigera wikitext]

Divisionen Wood products (före 2015 kallad "Building and living") säljer byggmaterial och bränslen som tillverkats med träråvaror som grund.[18][48]

Paper[redigera | redigera wikitext]

Divisionen Paper (före 2015 kallad "Printing and reading") säljer papper för användning i tryckeri- och kontorssammanhang liksom tjänster som utnyttjas i tryckeribranschen, exempelvis lagerhantering för tryckpapper.[18][48]

Försäljning per region[redigera | redigera wikitext]

Nedan visas hur omsättningen fördelades per region 2017.[5]

Region Andel av omsättningen 2017
Europa 74%
Asien 18%
Nordamerika 3%
Sydamerika 2%
Andra länder 3%

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Majoriteten av Stora Ensos verksamhet bedrivs i Europa, men företaget har också en betydande närvaro i Nord- och Sydamerika samt Asien. Företaget har gjort betydande investeringar i tillväxtmarknader som Kina, Latinamerika och Ryssland. Nedan visas antalet anställda och förekommande divisioner per region.[5]

Land/region Antal anställda 2017 Divisioner
Finland 6 700 I Europa är alla divisioner representerade
Sverige 5 100
Polen 2 000
Tyskland 1 100
Ryssland 1 100
Andra europeiska länder 3 800
Totalt för Europa 19 800
USA 100 Biomaterials
Brasilien 420 Biomaterials
Uruguay 330 Biomaterials
Kina 5 300 Consumer board, Packaging solutions, Paper
Laos 130 Övrigt (virkesförsörjningsenhet)

Samriskföretag[redigera | redigera wikitext]

Stora Enso är en av ägarna till ett av de största pappersmassabruken i världen, bolaget Veracel som är beläget i delstaten Bahia i nordöstra Brasilien. Stora Enso äger hälften av aktierna i Veracel och det brasilianska Fibria (tidigare Aracruz) äger den andra hälften.[21]

I Uruguay driver Stora Enso (med 50 procents ägarandel) och Celulosa Arauco y Constitución ett samriskföretag vid namn Montes del Plata.[21]

Anläggningar[redigera | redigera wikitext]

Bruk i Finland[redigera | redigera wikitext]

I Finland har koncernen bruk i Heinola, Imatra, Ingerois, Kemi, Kotka, Kristinestad, Lahtis, Uimaharju, Uleåborg och Varkaus, samt några sågverk.

Bruk i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har koncernen bruk i Nymölla, Hylte, Fors (Avesta kommun), Skoghall, Kvarnsveden, Skutskär, Jönköping, Skene och Vikingstad. Koncernen äger i Sverige även flera sågverk. Man har tidigare också ägt Grycksbo (såldes) och Norrsundet (nedlades i november 2008) samt två hylsfabriker i Bäckefors i Dalsland och i Söderala i Hälsingland (såldes 2014).[49]

Bruk i Tyskland[redigera | redigera wikitext]

I Tyskland har koncernen bruk bland annat i Eilenburg, Hagen och Maxau.

Nyckelpersoner[redigera | redigera wikitext]

Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]

Styrelse[redigera | redigera wikitext]

Vid Stora Ensos årsstämma den 28 mars 2018 valdes följande styrelse.[1][53]

Namn Födelseår
Jorma Eloranta (ordförande) 1951
Hans Stråberg (vice ordförande) 1957
Anne Brunila 1957
Elisabeth Fleuriot 1956
Hock Goh 1955
Christiane Kuehne 1955
Antti Mäkinen 1961
Richard Nilsson 1970
Göran Sandberg 1955

Ägare[redigera | redigera wikitext]

I november 2018 var den finska staten genom Solidium Oy den största ägaren räknat i antal aktier och Wallenbergstiftelserna genom FAM AB den näst största. Dessa två ägare var också de största räknat i antal röster med ungefär lika andelar av det totala antalet.[54]

Största ägare räknat i antal röster (30 november 2018) Andel av aktier (procent) Andel av röster (procent)
Solidium Oy 10,7 27,3
FAM AB 10,2 27,3
Social Insurance Institution of Finland 3,1 10,1
Varma Mutual Pension Insurance Company 1,2 3,6
Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company 2,7 2,2
MP-Bolagen i Vetlanda AB, MP Skog Aktiebolag, (Werner von Seydlitz dödsbo) 0,8 2,1
Erik Johan Ljungberg's Education Foundation 0,5 0,8
Swedbank Robur Funds 1,2 0,4
Bergslaget's Healthcare Foundation 0,3 0,3
The State Pension Fund 0,9 0,3

Kontroverser[redigera | redigera wikitext]

Bokföring[redigera | redigera wikitext]

Stora Ensos nordamerikanska verksamhet såldes år 2007 till NewPage Corporation med en nettoförlust på omkring 29 miljarder kronor. Enligt TV-programmet Dokument inifrån manipulerades bokföringen för att dölja förlusterna, vilket avslöjades 2010. I samband med avslöjandet gjordes stora nedskrivningar av koncernens tillgångar.[55] I oktober 2013 publicerade Stora Enso en rapport där jurister som bolaget anlitat sammanfattar utredningar som gjorts i fråga om bokföringen. Enligt rapporten kunde inte utredningarna påvisa någon olaglig eller felaktig rapportering, förutom misstag som hade offentliggjorts och korrigerats 2009 eller tidigare. Bolaget framhöll även att det informerat Finansinspektionen i Finland om utredningarna och att denna inte funnit anledning att vidta några åtgärder.[56][57][58]

Stora Enso i Pakistan[redigera | redigera wikitext]

Stora Enso ägde 35% av det Pakistanska pappers- och kartongföretaget Bulleh Shah. TV4:s Kalla fakta avslöjade i ett program, som sändes den 9 mars 2014, att en av Bulleh Shahs underleverantörer använde sig av barnarbetare. Detta fick Stora Enso kännedom om i en rapport redan 2012, men företaget valde ändå att fortskrida med samarbetet. Stora Enso undanhöll, fram till avslöjandet, det faktum att barnarbete förekom bland deras underleverantörer. 2017 sålde Stora Enso tillgångarna i Pakistan.[59][60][5][24][25][26]

Om Stora Ensos verksamhet i Kina i Den tysta skogen (2012)[redigera | redigera wikitext]

I en dokumentär som sändes i SVT 2 den 20 maj 2012 kritiserades Stora Enso för att samarbeta med den kinesiska regimen och ödelägga skog som är viktig för lokalbefolkningens överlevnad.

Socialt ansvarstagande[redigera | redigera wikitext]

Arbetsförhållanden[redigera | redigera wikitext]

I april 2015 inledde Stora Enso ett partnerskap med ILO med målet att successivt eliminera barnarbete från leverantörskedjan i Pakistan samt att befrämja goda arbetsförhållanden.[61][62][63][64] Erfarenheterna från Pakistan föranledde också Stora Enso att utnämna en hållbarhetsdirektör med plats i koncernledningen samt att inkludera hållbarhetsansvariga i sina affärsområdesledningar.[65][52]

I september 2014 inledde Stora Enso ett samarbete med Rädda Barnen angående barns rättigheter. Samarbetet gällde principer och processer samt utvärdering av leverantörsnätverk i Indien. Stora Enso lämnade dock den indiska marknaden 2015. Det aktiva samarbetet pågick till 2016.[66][67][68][69][70][71]

Samarbete med högskolor och universitet[redigera | redigera wikitext]

Företaget är en av medlemmarna, benämnda Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till högskolan och nära samarbetar med den vad gäller forskning och utbildning.[72]

Sponsring[redigera | redigera wikitext]

Stora Enso var huvudsponsor vid skid-VM i Falun 2015, i Lahtis 2017 och i Seefeld 2019.

I Lahtis bidrog bolaget med produkter av förnybara material, bland annat två åskådarbyggnader av korslimmat trä som sedan donerades till staden.[73][74][75]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Board of directors” (på engelska). Stora Enso. https://www.storaenso.com/investors/governance/board-of-directors. Läst 14 december 2018. 
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140811024934/http://www.storaenso.com/About-Site/News-Site/Pages/30June2014.aspx. Läst 7 augusti 2014. 
  3. ^ [a b c] ”Financial Report: Part of Stora Enso's Annual Report 2017” (på engelska) (PDF). Stora Enso. 2018. https://www.storaenso.com/-/media/Documents/Download-center/Documents/Annual-reports/2017/STORAENSO_Financials_2017.ashx. Läst 14 december 2018. 
  4. ^ ”Stora Enso i sammandrag”. Stora Enso. http://www.storaenso.com/lang/sweden/Stora-Enso-in-Brief-Site/. Läst 16 december 2015. 
  5. ^ [a b c d e f] ”Progress Book: Part of Stora Enso's Annual Report 2017” (på engelska) (PDF). Stora Enso. 2018. Arkiverad från originalet den 14 december 2018. https://web.archive.org/web/20181214111556/https://www.storaenso.com/-/media/Documents/Download-center/Documents/Annual-reports/2017/STORAENSO_Progress_2017.ashx. Läst 18 december 2018. 
  6. ^ ”Global Forest, Paper & Packaging Industry Survey: 2016 edition survey of 2015 results” (på engelska) (PDF). PwC. 2015. https://www.pwc.com/gx/en/industries/assets/pwc-annual-fpp-industry-survey-2016-10.pdf. Läst 14 december 2018. 
  7. ^ Bromley, Kevin; Bouchard, Frédéric (2018). ”Global Forest and Paper Industry Net Earnings Summary: Three months ended June 30, 2018” (på engelska) (PDF). PwC. https://www.pwc.com/ca/en/forest-paper-packaging/publications/482131-bc-fpp-quarterly-net-earnings-summary-report-q2-2018.pdf. Läst 14 december 2018. 
  8. ^ Sorgebruket, Affärsvärlden 2007-11-13
  9. ^ [a b] Groom, Brian (10 november 2015). ”Founders' vision keeps engine running” (på engelska). Financial Times. https://next.ft.com/content/9e3b2740-7ec2-11e5-a1fe-567b37f80b64. Läst 16 november 2015. 
  10. ^ de Geus, Arie (1997). ”The Living Company” (på engelska). Harvard Business Review (March–April). https://hbr.org/1997/03/the-living-company. Läst 16 november 2015. 
  11. ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Enso)
  12. ^ [1], Dalarnas Tidningar Slutnotan för Stora Ensos USA-fiasko 2013-04-12
  13. ^ Stora Enso explores supply, plant options in China” (på engelska). Milwaukee Business Journal. 12 juni 2002. http://www.bizjournals.com/milwaukee/stories/2002/06/10/daily27.html. Läst 8 december 2015. 
  14. ^ Dauvergne, Peter; Lister, Jane (2013) (på engelska). Timber. John Wiley & Sons. https://books.google.se/books?id=fjaTmhXxU24C&pg=PT31&lpg=PT31&dq=stora+enso+guangxi+2002&source=bl&ots=1-QW1WmQp-&sig=tiVsOyiDd426StDg7eLBLtDJQI0&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwiDyfPMpKfJAhVIXCwKHcDUDB04ChDoAQg8MAc#v=onepage&q=stora%20enso%20guangxi%202002&f=false. Läst 8 december 2015 
  15. ^ Stora and Arauco Spend $344 Million in Forest Deal” (på engelska). New York Times. 18 maj 2009. http://dealbook.nytimes.com/2009/05/18/stora-and-arauco-spend-344-million-in-forest-deal/?_r=1. Läst 8 december 2015. 
  16. ^ Rucinski, Tracy; Lamppu, Eva (18 maj 2009). ”Stora Enso buys Uruguay paper assets from Ence” (på engelska). Reuters. http://www.reuters.com/article/ence-stora-idUSLI62033420090518#Ll3h75Dt3Q28ZtP8.97. Läst 8 december 2015. 
  17. ^ Ward, Andrew (19 januari 2011). ”Papermakers to build $1.9bn pulp mill” (på engelska). Financial Times. https://next.ft.com/content/fff90682-235f-11e0-8389-00144feab49a. Läst 8 december 2015. 
  18. ^ [a b c d e f g] ”Progress Book: En del av Stora Ensos årsredovisning 2014” (PDF). Stora Enso. 2015. http://assets.storaenso.com/se/com/DownloadCenterDocuments/Progress_Book_2014_SWE.pdf. Läst 16 november 2015. 
  19. ^ Actis sells Inpac International to Stora Enso” (på engelska). Private Equity Wire. 31 oktober 2010. http://www.privateequitywire.co.uk/2010/10/31/66068/actis-sells-inpac-international-stora-enso. Läst 8 december 2015. 
  20. ^ Marino, Jonathan (28 oktober 2010). ”Actis Exits Inpac” (på engelska). Mergers & Acquisitions. http://www.themiddlemarket.com/news/actis-inpac-stora-enso-212514-1.html. Läst 8 december 2015. 
  21. ^ [a b c d] ”Financial Report: Part of Stora Enso's Annual Report 2014” (på engelska) (PDF). Stora Enso. 2015. http://assets.storaenso.com/se/com/DownloadCenterDocuments/Financial_Report_2014.pdf. Läst 16 november 2015. 
  22. ^ ”Stora Enso to increase stake in Inpac Packaging to 90%” (på engelska). EUWID Europäischer Wirtschaftsdienst. 4 januari 2016. https://www.euwid-paper.com/news/singlenews/Artikel/stora-enso-to-increase-stake-in-inpac-packaging-to-90.html. Läst 18 december 2018. 
  23. ^ ”Financial Report: Part of Stora Enso's Annual Report 2016” (på engelska) (PDF). Stora Enso. 2017. Arkiverad från originalet den 14 december 2018. https://web.archive.org/web/20181214111635/https://www.storaenso.com/-/media/Documents/Download-center/Documents/Annual-reports/2016/Financial_Report_2016.ashx. Läst 18 december 2018. 
  24. ^ [a b] Stora Enso offloads 35pc equity stake in Bulleh Shah Packaging Ltd” (på engelska). Pakistan Today Profit. 26 juli 2017. https://profit.pakistantoday.com.pk/2017/07/26/stora-enso-offloads-35pc-equity-stake-in-bulleh-shah-packaging-ltd/. Läst 10 december 2018. 
  25. ^ [a b] Stora Enso to sell 35% share in Pakistan’s Bulleh Shah Packaging” (på engelska). Packaging Gateway. 26 juli 2017. https://www.packaging-gateway.com/news/stora-enso-to-sell-35-interest-in-pakistans-bulleh-shah-packaging-5884007/. Läst 11 december 2018. 
  26. ^ [a b] Pettersson, Jerry (19 september 2017). ”Stora Enso har sålt sitt ägande i Bulleh Shah Packaging Ltd”. Packnews.se. https://www.packnews.se/default.asp?id=12144&show=more. Läst 10 december 2018. 
  27. ^ Viita, Kasper (3 mars 2015). ”Finnish Papermakers Embrace Online World as Slump Ends” (på engelska). Bloomberg News. http://www.bloomberg.com/news/articles/2015-03-02/finnish-papermakers-embrace-online-world-as-10-year-slump-ends. Läst 16 november 2015. 
  28. ^ Hirtenstein, Anna (22 september 2015). ”Biomaterials May Be Next Growth Engine for Paper Industry” (på engelska). Bloomberg News. http://www.bloomberg.com/news/articles/2015-03-02/finnish-papermakers-embrace-online-world-as-10-year-slump-ends. Läst 16 november 2015. 
  29. ^ [a b] Milne, Richard (5 juli 2017). ”Paper groups seek salvation in renewables shift” (på engelska). Financial Times. https://www.ft.com/content/29c39b4c-6073-11e7-91a7-502f7ee26895. Läst 18 december 2018. 
  30. ^ Milne, Richard (6 juni 2018). ”Europe left playing catch-up in artificial intelligence” (på engelska). Financial Times. https://www.ft.com/content/a23a2426-6976-11e8-8cf3-0c230fa67aec. Läst 18 december 2018. 
  31. ^ Nair, Gita (25 april 2018). ”Two dozen Finnish and Swedish industry giants are forming an AI alliance – ‘It’s a world-first’” (på engelska). Business Insider Nordic. https://nordic.businessinsider.com/two-dozen-of-finlands-and-swedens-biggest-companies-are-forming-an-ai-alliance--its-a-world-first--/. Läst 18 december 2018. 
  32. ^ ”About us” (på engelska). Combient. https://combient.com/#about. Läst 18 december 2018. 
  33. ^ Persson, Ewa (27 september 2018). ”Marcus Wallenberg: Kraftfullare omställning än vi upplevt tidigare”. Arbetsvärlden. https://www.arbetsvarlden.se/marcus-wallenberg-kraftfullare-omstallning-an-vi-upplevt-tidigare/. Läst 18 december 2018. 
  34. ^ Lind, Johan (8 januari 2018). ”Verkstad: Wallenbergs 3d-tillverkare på egna ben om 5 år - VD”. VA Finans. https://www.vafinans.se/aktier/nyheter/VERKSTAD-WALLENBERGS-3D-TILLVERKARE-PÅ-EGNA-BEN-OM-5-ÅR-VD-1012654163. Läst 19 december 2018. 
  35. ^ Harnesk, Tommy (4 januari 2018). ”Industrijättar satsar gemensamt på 3d-labb”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/automation/industrijattar-satsar-gemensamt-pa-3d-labb-6891585. Läst 19 december 2018. 
  36. ^ Pettersson, Jerry (1 februari 2017). ”Första kunden för Stora Ensos Scanstarvinnande EcoFishBox”. Packnews.se. https://www.packnews.se/default.asp?id=10984&show=more&titel=Första-kunden-för-Stora-Ensos-Scanstarvinnande-EcoFishBox. Läst 19 december 2018. 
  37. ^ Pettersson, Jerry (30 maj 2017). ”Färsk finsk fisk förpackas i Stora Ensos EcoFishBox”. Packnews.se. https://www.packnews.se/default.asp?id=11692&show=more. Läst 19 december 2018. 
  38. ^ Mohan, Anne Marie (12 juni 2017). ”PET-coated case for fish wins WorldStar Award” (på engelska). Greener Package. https://www.greenerpackage.com/adhesives_coating_inks/pet-coated_case_fish_wins_worldstar_award. Läst 19 december 2018. 
  39. ^ Stora Enso – Gold sustainability award for EcoFishBox” (på engelska). Flexo & Gravure Global. 1 juni 2017. https://flexo-gravure.com/industry-news/stora-enso-gold-sustainability-award-for-ecofishbox/. Läst 19 december 2018. 
  40. ^ Petersson, Marcus (16 februari 2018). ”EcoFishBox vann Quality Innovation Award”. Packmarknaden. https://www.packnet.se/article/view/585987/ecofishbox_vann_quality_innovation_award. Läst 19 december 2018. 
  41. ^ Stora Enso launches lignin-based phenol” (på engelska). Bioplastics News. 5 mars 2018. https://bioplasticsnews.com/2018/03/05/stora-enso-lignin-based-phenol/. Läst 19 december 2018. 
  42. ^ Francis, Scott (23 mars 2018). ”Lineo by Stora Enso wins Bio-Based Product of the Year award” (på engelska). CompositesWorld. https://www.compositesworld.com/news/lineo-by-stora-enso-wins-bio-based-product-of-the-year-award. Läst 19 december 2018. 
  43. ^ Pettersson, Jerry (13 februari 2018). ”Stora Enso lanserar lignin som ersätter fossilmaterial”. Packnews.se. https://www.packnews.se/default.asp?id=12923&show=more&titel=Stora-Enso-lanserar-lignin-som-ersätter-fossilmaterial. Läst 19 december 2018. 
  44. ^ Stora Enso lanserar alternativ till oljebaserade material”. Skogsaktuellt. 13 februari 2018. https://www.packnews.se/default.asp?id=12923&show=more&titel=Stora-Enso-lanserar-lignin-som-ersätter-fossilmaterial. Läst 19 december 2018. 
  45. ^ Finnish Firms to Tackle Plastic Pollution With Renewable Straws” (på engelska). New York Times. 4 december 2018. https://www.nytimes.com/reuters/2018/12/04/business/04reuters-environment-plastics-straws.html. Läst 19 december 2018. 
  46. ^ Stora Enso, Sulapac collaborate to develop biodegradable straws” (på engelska). Compelo Packaging. 4 december 2018. https://www.compelo.com/packaging/news/stora-enso-sulapac-straws/. Läst 19 december 2018. 
  47. ^ Stora Enso and Sulapac Launch Biodegradable Drinking Straw at Slush 2018” (på engelska). PaperAge. 6 december 2018. http://www.paperage.com/2018news/12_06_2018stora_enso_sulapac.html. Läst 19 december 2018. 
  48. ^ [a b c d e] ”Progress Book: En del av Stora Ensos årsredovisning 2015” (PDF). Stora Enso. 2016. http://assets.storaenso.com/se/com/DownloadCenterDocuments/Progress_Book_2015_SWE.pdf. Läst 9 augusti 2016. 
  49. ^ ”Stora Enso slutför avyttringen av hylskartong- och hylstillverkaren Corenso”. Stora Enso. https://newsclient.omxgroup.com/cdsPublic/viewDisclosure.action?disclosureId=635251&lang=sv. Läst 16 december 2015. 
  50. ^ ”Environmental Report 1998” (på engelska) (PDF). Stora Enso. 1999. http://assets.storaenso.com/se/com/DownloadCenterDocuments/Report_ER_Environmental_report_1998_english.pdf. Läst 16 november 2015. 
  51. ^ ”Annual Report 2006” (på engelska) (PDF). Stora Enso. 2007. http://assets.storaenso.com/se/com/DownloadCenterDocuments/Company_2006,_English.pdf. Läst 16 november 2015. 
  52. ^ [a b] ”Group Leadership Team” (på engelska). Stora Enso. http://www.storaenso.com/investors/governance/group-leadership-team. Läst 16 november 2015. 
  53. ^ ”Stora Enso's Annual General Meeting and decisions by the Board of Directors” (på engelska). Stora Enso. 28 mars 2018. https://www.storaenso.com/en/newsroom/regulatory-and-investor-releases/2018/3/stora-ensos-annual-general-meeting-and-decisions-by-the-board-of-directors. Läst 14 december 2018. 
  54. ^ ”Shareholders and ownership changes” (på engelska). Stora Enso. https://www.storaenso.com/en/investors/shares-and-shareholders/shareholders-and-ownership-changes. Läst 20 december 2018. 
  55. ^ [2], Dokument Inifrån: Dubbel bokföring 2013-04-16
  56. ^ ”Stora Enso publicerar sammanfattande extern rapport av utredningar angående anklagelser gällande äldre redovisningsfrågor”. Stora Enso. 7 oktober 2013. https://newsclient.omxgroup.com/cdsPublic/viewDisclosure.action?disclosureId=575657&lang=sv. Läst 8 december 2015. 
  57. ^ Tomas Lindholm, Nina Isokorpi, Vesa Rasinaho (4 oktober 2013). ”Report on investigations on certain accounting issues” (på engelska) (PDF). Stora Enso. https://newsclient.omxgroup.com/cds/DisclosureAttachmentServlet?showInline=true&messageAttachmentId=446384. Läst 8 december 2015. 
  58. ^ Gripenberg, Pia (8 oktober 2013). ”Fler frågetecken kring Stora Enso”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/fler-fragetecken-kring-stora-enso/. Läst 14 december 2015. 
  59. ^ Kalla Fakta - Lögnen om barnen (2014-03-09)
  60. ^ SEBCON-rapport -Child Labour in Wheat Straw and Recycled Paper Supply Chains
  61. ^ ”Stora Enso and ILO sign unique partnership to promote decent work and combat child labour” (på engelska). ILO. 22 april 2015. http://www.ilo.org/global/about-the-ilo/media-centre/press-releases/WCMS_362521/lang--en/index.htm. Läst 8 december 2015. 
  62. ^ ”Stora Enso och ILO bekämpar barnarbete”. Svensk Papperstidning (SPCI) (4). 2015. 
  63. ^ Stora Enso partners with ILO to combat child labor in Pakistan” (på engelska). PPI Europe (RISI). 2015. Arkiverad från originalet den 11 december 2015. https://web.archive.org/web/20151211122944/http://www.risiinfo.com/pulp-paper/ppie/Stora-Enso-partners-with-ILO-to-combat-child-labor-in-Pakistan.html. Läst 8 december 2015. 
  64. ^ Stora Enso and ILO partner to combat child labor” (på engelska). Labels and Labeling. 27 april 2015. http://www.labelsandlabeling.com/news/latest/stora-enso-and-ilo-partner-combat-child-labor. Läst 8 december 2015. 
  65. ^ Ganson, Brian (2015). ”From promise to performance: Stora Enso's journey towards mitigating child labour” (på engelska) (PDF). Global Child Forum. Arkiverad från originalet den 11 december 2015. https://web.archive.org/web/20151211063456/http://globalchildforum.org/wp-content/uploads/2015/11/GCF-Stora-Enso-Company-Case-Study.pdf. Läst 8 december 2015. 
  66. ^ ”Focus on children's rights in the operations of Stora Enso” (på engelska). Save the Children. 22 oktober 2014. Arkiverad från originalet den 11 december 2015. https://web.archive.org/web/20151211101446/http://www.pelastakaalapset.fi/en/topics/news/?x99673=2511755. Läst 16 november 2015. 
  67. ^ Stora Enso och barnens rättigheter”. Framtiden nu (Rädda Barnen) (2). 2014. http://www.pelastakaalapset.fi/TU2_ruotsi_2014/index.html#3. Läst 15 december 2015.  Arkiverad 22 december 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  68. ^ Stora Enson toimitusjohtaja lupaa lisää vastuullisuutta” (på finska). Savon Sanomat. 21 juli 2014. http://www.savonsanomat.fi/uutiset/talous/stora-enson-toimitusjohtaja-lupaa-lisaa-vastuullisuutta/1855690. Läst 8 december 2015. 
  69. ^ Joffer, Bo (4 februari 2015). ”Stora Ensos fokus ändras”. Dalarnas Tidningar. http://www.dt.se/allmant/dalarna/stora-ensos-fokus-andras. Läst 15 december 2015. 
  70. ^ ”Sustainability Report: Part of Stora Enso's Annual Report 2016” (på engelska) (PDF). Stora Enso. 2017. Arkiverad från originalet den 14 december 2018. https://web.archive.org/web/20181214111401/https://www.storaenso.com/-/media/Documents/Download-center/Documents/Annual-reports/2016/Sustainability_Report_2016.ashx. Läst 19 december 2018. 
  71. ^ ”Sustainability Report: Part of Stora Enso's Annual Report 2017” (på engelska) (PDF). Stora Enso. 2018. Arkiverad från originalet den 14 december 2018. https://web.archive.org/web/20181214111434/https://www.storaenso.com/-/media/Documents/Download-center/Documents/Annual-reports/2017/STORAENSO_Sustainability_2017.ashx. Läst 19 december 2018. 
  72. ^ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle, Handelshögskolans Partnerföretag”. http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx. Läst 28 juli 2014. 
  73. ^ Pettersson, Jerry (20 november 2017). ”Fokus på förnybara material när Stora Enso sponsrar skid-VM”. Packnews.se. https://www.packnews.se/default.asp?id=12514&show=more&titel=Fokus-på-förnybara-material-när-Stora-Enso-sponsrar-skid-VM. Läst 20 december 2018. 
  74. ^ Burgundy, Michael (17 mars 2017). ”The Bioeconomy protagonist at the FIS Nordic World Ski Championship 2017”. The BioJournal. http://www.thebiojournal.com/the-bioeconomy-protagonist-at-the-fis-nordic-world-ski-championship-2017/. Läst 20 december 2018. 
  75. ^ Stora Enso (6 mars 2017). ”Stora Enso’s renewable solutions enhanced the sustainability of the FIS Nordic World Ski Championships in Lahti” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 20 december 2018.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]