Münchhausen by proxy

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Münchhausen by proxy
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 F68.12
ICD-9 301.51
DiseasesDB 33167
MedlinePlus 001555
eMedicine med/3544 
MeSH svensk engelsk

Münchhausen by proxy, MBP eller Münchhausensyndrom genom ombud är en psykisk störning[1], nära besläktad med Münchhausensyndrom.

Münchhausen by proxy innebär att personen i fråga inte själv utger sig vara sjuk, utan i stället framträder som ombud och räddare för någon annan som gjorts sjuk. Det är vanligen en förälder som använder företrädesvis egna barn som ställföreträdande sjukdomsbärare och som ofta tillfogar barnet det som behövs för att barnet skall vara sjukt och behöva räddas.[1]

Tillståndet är mycket ovanligt, och i Sverige bedömer man att det rör sig om 3-10 fall årligen,[2] i USA upptäcks ca 1200 fall per år, men mörkertalet anses vara stort.

Syndromets karaktär[redigera | redigera wikitext]

Begreppet Münchhausen by proxy myntades av britten Roy Meadow, som blev adlad för sitt framstående arbete inom barnhälsovården. Sjukdomen är döpt efter den mytomaniske, äventyraren och militären Baron Karl von Münchhausen,[1] som under 1700-talet blev ökänd för sina vilda lögnhistorier. En förälder eller vårdare hittar på eller framkallar sjukdom hos ett barn eller en vårdtagare; barnet kommer till undersökningar om och om igen och utsätts för många och utförliga medicinska utredningar. Vidare förnekar föräldern all kännedom om orsaken till barnets sjukdomsbild.[2]

Djur som offer[redigera | redigera wikitext]

Det finns fallbeskrivningar där den sjuke, i stället för att välja människor väljer djur som den sjuke är ombud för.[3] Ännu har ingen större studie, utan endast fallbeskrivningar, om denna form gjorts.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Tillståndet är mycket svårdiagnostiserat. En varningssignal kan vara ett barn till en förälder med Münchhausen by proxy i undersökning av sjukvårdsperonal ger en oklar symtombild med motsägelsefulla utredningsresultat, att föräldern är överengagerad eller tycks vara allt för sjukvårdskunnig samt ogärna lämnar barnet ensamt. Akuta tecken och symtom på sjukdomen försvinner när föräldern/vårdaren separeras från barnet.[4]

Uppmärksammade fall[redigera | redigera wikitext]

  • Beverley Allitt, eller Dödsängeln, var en brittisk sjuksköterska som mördade eller skadade nio barn på sin arbetsplats mellan februari och mars 1991.
  • Wendi Scott dömdes 16 november 2007 i Maryland, USA, för att under tre års tid ha förgiftat sin dotter med magnesium för att framkalla symtom för leukemi.
  • Genene Jones dömdes 1985 för ett mord och ett mordförsök på barnavdelning på sjukhuset i San Antonio, Texas, där hon jobbade. Jones misstänks för ytterligare 49 mord.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter
  1. ^ [a b c] Jan-Otto Ottosson. ”Münchhausensyndrom”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/munchhausensyndrom. Läst 4 augusti 2015. 
  2. ^ [a b] Olsson, Caroline (24 november 2004). ”Mammor skadar sina barn – hittar på sjukdomar”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/halsa/article248392.ab. 
  3. ^ Tucker HS, Finlay F, Guiton S (2002). ”Munchausen syndrome involving pets by proxies”. Arch. Dis. Child. 87 (3): sid. 263. doi:10.1136/adc.87.3.263. PMID 12193455. 
  4. ^ ”Munchausen by proxy syndrome”. KidsHealth. http://kidshealth.org/parent/system/ill/munchausen.html.