Histrionisk personlighetsstörning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Histrionisk personlighetsstörning
latin: personalitas histrionica
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 F60.4
ICD-9 301.50
MedlinePlus 001531
MeSH engelsk

Histrionisk personlighetsstörning är en personlighetsstörning som skiljer sig från andra sådana störningar genom att personen har problem med omgivningen för att vederbörande är överteatralisk, sexuellt utmanande och överdrivet mån om att tilldra sig andras uppmärksamhet. Det kallas också "hysterisk och psykoinfantil personlighetsstörning".[1] Två slanguttryck för störningen, eller drag av den, är drama queen och attention whore;[2] vid uttalad personlighetsstörning är dock avvikelsen mycket stor.[3][4]

Människor kan ha histrioniska drag utan att det föreligger en personlighetsstörning. Det kan också ingå som symtom på annan psykisk störning, däribland (sällan) depression[5] och somatoforma störningar.[6]

Både män och kvinnor kan ha denna personlighetsstörning, men det är avsevärt mycket fler kvinnor som får diagnosen.[4] Störningen uppfattas av många vara den kvinnliga varianten av psykopati, där antisocial personlighetsstörning är den manliga.[7] Andra sätter istället narcissistisk personlighetsstörning som den manliga motsvarigheten. Sådana påståenden – samt diagnosvalen för sig – kritiseras stundom för att ha ett könsbias, där det sexuellt utlevande beteendet betraktas som en störning hos kvinnor och bortses från hos män, sedan en personlighetsstörning har kunnat konstateras.[8] Personlighetsstörningen är också den enda psykiska störning som utgår från personens utseende. En studie har kommit fram till att kvinnor med denna störning generellt sett betraktas som mer fysiskt attraktiva än kvinnor antingen med eller utan någon annan personlighetsstörning. Sådant samband med fysisk attraktivitet saknas för de män som fått diagnosen.[9] Det finns ett samband med hög status och välstånd, och är en av de personlighetsstörningar som i lägst grad försämrar livsutsikterna.[10]

Orsaksförklaringar[redigera | redigera wikitext]

Det råder stor osäkerhet vad som orsakar histrionisk personlighetsstörning. Förklaringsmodellerna utgår från relationen till föräldrar med separationer som avgörande faktor, från genetik, eller från försvarsmekanismer vilka i dessa fall i så fall skulle ha blivit maladaptiva.[8]

Diagnosticering[redigera | redigera wikitext]

Det är svårt att ställa diagnosen personlighetsstörning, så även med denna. Beteendet som kännetecknar histrionisk personlighetsstörning kan ha andra orsaker. Till detta kommer att störningen ifråga kan uppkomma med andra psykiska störningar, även andra personlighetsstörningar.[11]

ICD-10[redigera | redigera wikitext]

För att diagnosen histrionisk personlighetsstörning ska ställas enligt ICD-10 krävs först att personen uppfyller de allmänna kriterierna för personlighetsstörningar. Detta innebär att personen uppvisar ett beteende och inre som skiljer sig stort från normen. Personen har problem inom fler än ett av följande områden: kognition; affektivitet; impuls- och behovskontroll; medmänsklighet och hantering av relationer och sociala situationer. Förutom att ha problem inom fler än två av tidigare nämnda områden behöver personens problem visa sig i en rad olika situationer; problemen skapar lidande för personen själv eller för omgivningen; problemen är långvariga, stabila och börjar oftast i unga år; problemen kan inte förklaras av någon annan störning, sjukdom, skada eller dysfunktion i hjärnan.[12]

För diagnos kräver ICD-10 att personen uppfyller minst 4 av följande punkter:[12]

  1. Uppvisar ett teatraliskt, överdramatiserande beteende, eller uttrycker sina känslor på ett överdrivet sätt
  2. Lättpåverkad
  3. Känslolivet är instabilt och platt
  4. Söker ständigt uppmärksamhet och spänningsfyllda situationer
  5. Klär, uttrycker eller beter sig på ett överdrivet förföriskt sätt
  6. Bryr sig oproportionerligt mycket om utseende

Förutom dessa punkter nämner ICD-10 att dessa personer även kan bete sig manipulativt, vara överkänsliga, visa liten eller ingen hänsyn till andra, ha ett starkt bekräftelsebehov, samt vara överdrivet intresserade och hängivna till sig själva. Dessa karaktärsdrag är dock inte ett krav för att diagnosen ska ställas.[12]

Dessa kriterier kan ta sig flera, för personen egenartade uttryck. De överdriva känslouttrycken kan t.ex. yttra sig som tomma hot om självmord.[13]

DSM-V[redigera | redigera wikitext]

DSM-V nämner 8 drag, varav minst fem av dessa punkter måste uppfyllas för att diagnosen ska ställas enligt DSM:[14]

  1. Känner sig obekväm när hon inte får uppmärksamhet
  2. Tendens till opassande sexuellt eller provokativt beteende när personen interagerar med andra
  3. Instabilt känsloliv och ytliga känslouttryck
  4. Överdriven användning av sitt eget utseende för att locka till sig uppmärksamhet
  5. Talar överdrivet dramatiskt och detaljlöst
  6. Överdriver sina känslouttryck, uppvisar ofta ett teatraliskt och överdramatiserande beteende
  7. Lättpåverkad
  8. Missuppfattar ofta icke-intima relationer som intima

Differentialdiagnoser[redigera | redigera wikitext]

DSM-V nämner att vissa drag kan överensstämma med andra personlighetsstörningar och måste därför uteslutas om personen inte visas lida av flera personlighetsstörningar. Det måste även uteslutas att personens problem inte beror på något annat medicinskt tillstånd, eller till följd av missbruk av alkohol/droger/andra substanser.[14] Exempelvis visade en studie från 2009 att ett långvarigt missbruk av anabola steroider kan leda till att en person utvecklar histrioniska drag (men även antisociala och narcissistiska drag).[15]

Utseende, självkänsla och sexualitet[redigera | redigera wikitext]

Beteendet till trots har kvinnor med histrionisk störning ofta låg självkänsla. De är sällan lika sexuellt tillgängliga som de ger sken av, och de har ofta problem att njuta av sexuellt umgänge. I övrigt liknar störningen sexuell narcissism, och personerna värderar ofta sin egen sexighet mycket högt.[16]

Komorbiditet[redigera | redigera wikitext]

Personer med histrionisk personlighetsstörning har oftare än övriga befolkningen somatoforma störningar, konversionssyndrom och djup depression. Borderline personlighetsstörning, narcissistisk personlighetsstörning, antisocial personlighetsstörning och osjälvständig personlighetsstörning är också vanliga hos histrioniska personer.[14]

En studie gjord 1997 där 36 personer med hypersexuell störning intervjuades, var frekvensen av histrionisk personlighetsstörning större bland dessa än bland den allmänna befolkningen.[17]

2013 gjordes en sammanställning av resultat från flera studier på komorbiditeten mellan ätstörningar och diverse personlighetsstörningar, studiernas urvalsgrupp var personer med ätstörningar och vissa studier fokuserade på specifika ätstörningar. I sammanställningen av studiernas resultat fanns histrionisk personlighetsstörning hos 8,4% med hetsätningsstörning (36 av 429 personer), 1,4 % med en "självbegränsande" form av anorexia nervosa (2 av 141 personer) och 20,3% med bulimi (226 av 1115).[18]

I en studie gjord 1999 där komorbiditeten mellan internetberoende och personlighetsstörningar undersöktes, hade 3 av 21 personer (14%) som led av internetberoende histrionisk personlighetsstörning.[19]

Prevalens[redigera | redigera wikitext]

2001-2002 uppmättes prevalensen i USA till 1,84 procent.[14]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ F60.4 ICD-10
  2. ^ https://lookformedical.com/search.php?lang=1&q=histrionic+personality+disorder&src=faq&from=24
  3. ^ http://www.psychologytoday.com/articles/200709/field-guide-the-drama-queen
  4. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 april 2014. https://web.archive.org/web/20140426235007/http://www.livinghealthy360.com/index.php/treatment-of-histrionic-personality-disorder-61735/. Läst 22 april 2014. 
  5. ^ F32 ICD-10
  6. ^ F45 ICD-10
  7. ^ Hamburger, Merle E., Scott O. Lilienfeld, and Matthew Hogben. "Psychopathy, gender, and gender roles: Implications for antisocial and histrionic personality disorders." Journal of Personality Disorders 10.1 (1996): 41-55.
  8. ^ [a b] http://mental-personality-disorders.knoji.com/histrionic-personality-disorder/
  9. ^ Bornstein, Robert F. "Histrionic personality disorder, physical attractiveness, and social adjustment." Journal of Psychopathology and Behavioral Assessment 21.1 (1999): 79-94.
  10. ^ Skodol, Andrew E., et al. "Personality disorder types proposed for DSM-5." Journal of Personality Disorders 25.2 (2011): 136-169.
  11. ^ Callaghan, Glenn M., Caitlin J. Summers, and Michael Weidman. "The treatment of histrionic and narcissistic personality disorder behaviors: A single-subject demonstration of clinical improvement using functional analytic psychotherapy." Journal of contemporary psychotherapy 33.4 (2003): 321-339.
  12. ^ [a b c] The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Diagnostic criteria for research. Världshälsoorganisationen. 1993. http://www.who.int/classifications/icd/en/GRNBOOK.pdf. Läst 27 mars 2017 
  13. ^ Shaw, Martha, and Donald W. Black. "Internet addiction." CNS drugs 22.5 (2008): 353-365.
  14. ^ [a b c d] Jeste, Dilip V. et al. (2014) (på engelska). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders: Fifth Edition. Washington, DC: American Psychiatric Association. sid. 667-668. ISBN 978-0-89042-554-1 
  15. ^ van Amsterdam, Jan, Antoon Opperhuizen, and Fred Hartgens. "Adverse health effects of anabolic–androgenic steroids." Regulatory Toxicology and Pharmacology 57.1 (2010): 117-123.
  16. ^ Apt, Carol, and David Farley Hurlbert. "The sexual attitudes, behavior, and relationships of women with histrionic personality disorder." Journal of sex & marital therapy 20.2 (1994): 125-134.
  17. ^ Kaplan, Meg S., and Richard B. Krueger. "Diagnosis, assessment, and treatment of hypersexuality." Journal of Sex Research 47.2-3 (2010): 181-198.
  18. ^ Sansone, Randy A. (2013-08-21) (på en). Personality Disorders and Eating Disorders: Exploring the Frontier. Routledge. ISBN 1135442800. https://books.google.se/books?id=gpEkZIQSML4C&hl=sv&source=gbs_navlinks_s. Läst 30 april 2017 
  19. ^ Shaw, Martha, and Donald W. Black. "Internet addiction." CNS drugs 22.5 (2008): 353-365.