Manguster
Manguster | |
Surikat (Suricata suricatta) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Rovdjur Carnivora |
Familj | Manguster Herpestidae |
Vetenskapligt namn | |
§ Herpestidae | |
Auktor | Bonaparte, 1845 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Manguster (Herpestidae) är en familj i däggdjursordningen rovdjur. Flera arter i familjen kallas mungo (bland dem indisk mungo), och detta ord används ofta synonymt med manguster. Även surikater tillhör familjen manguster. Mangusternas ursprungliga levnadsområde ligger i Afrika, södra Asien och sydvästra Europa.
Etymologi
Ordet mangust kommer från de dravidiska språken (telugu: muṅgisa , kannada: muṅgisi) och infördes via portugisiska i andra europeiska språk. I tidiga europeiska skrifter saknades bokstaven t i slutstavelsen, idag fortfarande på engelska (mongoose). Bokstaven tillkom troligtvis omkring år 1700 på franska som en hyperkorrektion (analog till ordet langust).[1]
Kännetecken
Manguster är jämförelsevis små rovdjur. De har en långsträckt kropp som når en längd mellan 25 och 75 centimeter. Vikten ligger mellan 0,2 och 5 kilogram.[2] Deras huvud är litet och har en tillspetsad nos samt runda öron. Foten har trubbiga, icke indragbara klor och nakna eller glest hårbevuxna fotsulor. Pälsens färg är oftast grå- eller brunaktig och hos de flesta arterna enfärgade men det finns även djur i familjen med strimmor eller prickar. Svansen är med 15 till 53 centimeters längd relativ kort och hos en del arter yvig.
Vid varje fot finns vanligtvis fem tår men några arter har bara fyra tår. Flera arter avsöndrar en illaluktande vätska från sina analkörtlar. Deras tandformel är I 3/3 – C 1/1 – P 3-4/3-4 – M 2/2, alltså mellan 36 och 40 tänder.[2]
Utbredning och habitat
De flesta arter finns i Afrika, söder om Sahara. Andra arter lever på Arabiska halvön eller i södra och sydöstra Asien. En art, faraokatt, lever även på iberiska halvön men det är inte helt klarlagt om djuret blev införd av människan eller inte. Några arter infördes av människan i regioner där de ursprungligen inte var hemma för att bekämpa skadedjur. Dessa arter finns idag i till exempel Italien, Kroatien, Japan, Västindien och på olika öar i Stilla havet och Indiska oceanen.[3]
Manguster förekommer i olika habitat men ett flertal arter föredrar savann och andra öppna områden. En del arter lever i skogar.[2] I allt för torra regioner finns normalt inga manguster.
Levnadssätt
Dessa djur vistas vanligen på marken. Flera arter bygger bon i jorden eller använder bon som grävts av andra djur. Ofta lever de i grupper men det finns även arter där varje individ lever ensam. Medan många arter är aktiva på dagen är andra arter nattaktiva.
Manguster livnär sig av insekter och deras larver, av andra ryggradslösa djur som maskar och krabbor samt av mindre ryggradsdjur som möss och småfåglar. En del arter är framför allt kända för att de överfaller ormar. I vilken omfattning vegetabiliska ämnen ingår i födan varierar mellan arterna.[2] Många manguster bryter skalen av bytesdjuren eller av ägg genom att kasta bytet mot stenar eller andra fasta föremål. Bland rovdjur har bara fläckskunkar (Spilogale) samma beteende.[3]
Arternas sätt att fortplanta sig är bara i mindre skala känt. Hos flera arter har honan möjlighet att para sig flera gånger per år. Dräktigheten varar oftast mellan 40 och 80 dagar och per kull föds ett till fem ungdjur. Ungarna är bostannare, men de utvecklas snabbt och honan slutar redan efter ett fåtal veckor med digivning.
Manguster och människor
Redan i texter från gamla Indien och gamla Egypten finns berättelser om manguster. Där uppmärksammas främst mangusternas förmåga att kämpa mot ormar. I novellsamlingen Djungelboken förekommer en mungo vid namn Rikki-Tikki-Tavi, som räddar människor från ormar. Som nämnd tidigare infördes manguster i olika regioner för att bekämpa skadedjur. I vissa fall blev mangusterna ett hot för den endemiska faunan i dessa områden. Några arter hölls även som sällskapsdjur.
Ibland dödas manguster på grund av att de förstör odlad mark eller orsakat av att de är en smitthärd för rabies. De flesta arterna har idag en tillräcklig stor population. Bara arten liberiamangust listas av IUCN som starkt hotad (endangered) och en annan art, Bdeogale jacksoni, som sårbar (vulnerable).
Systematik
Yttre systematik
Manguster tillhör underordningen kattliknande rovdjur i ordningen rovdjur.[4] Tidigare antogs att de är nära släkt med viverrider och ibland listades djurgruppen som en underfamilj till dessa. Nyare genetiska undersökningar visade att de möjligtvis är närmare släkt med hyenor. Deras närmaste släktingar är däremot rovdjur på Madagaskar, familjen Eupleridae. Det antas att alla rovdjur på Madagaskar utvecklade sig av förfäder som liknade manguster. Underfamiljen Galidiinae som ingår i Eupleridae räknades tidigare till mangusterna.
Inre systematik
I familjen finns 14 släkten med tillsammans 33 arter.[4]
- Släktet Herpestes omfattar tio arter.
- släktet vesslemanguster har fyra arter.
- arten Atilax paludinosus är bra anpassade för livet i vatten.
- släktet Mungos består av två arter.
- släktet kusimanser har fyra arter som lever i Afrika.
- arten Liberiictis kuhni upptäcktes först 1958 och förekommer i västra Afrika.
- i släktet Helogale finns de minsta manguster.
- arten Ichneumia albicauda förekommer i Afrika och på den Arabiska halvön.
- släktet Bdeogale har tre arter.
- arten Dologale dybowskii lever i centrala Afrika.
- arten Rhynchogale melleri bebor skogar i östra Afrika.
- arten gul mangust eller rävmangust (Cynictis penicillata) lever i södra Afrika och är inte särskild sällan.
- om arten Selous mangust eller grå surikat (Paracynictis selousi) vet man inte så mycket.
- arten surikat (Suricata suricatta) är känd för att den lever i kolonier.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
Litteratur
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999, ISBN 0-8018-5789-9
- D. E. Wilson, D. M. Reeder (utgivare): Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, 2005, ISBN 0-8018-8221-4
Noter
- ^ Oxford English Dictionary, 2 upplaga, 1989, uppslagsord: mongoose
- ^ [a b c d] Herpestidae på Animal Diversity Web (engelska), besökt 24 april 2010.
- ^ [a b] Vaughan, Ryan & Czaplewski, red (2011). ”Herpestidae” (på engelska). Mammalogy. Jones & Bartlett Learning. sid. 300-302. ISBN 978-0-7637-6299-5
- ^ [a b] Enligt: Wilson & Reeder (2005) online, besökt 24 april 2010
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Manguster.
- Wikispecies har information om Herpestidae.
- Beskrivning av flera arter (engelska), oftast med bild och utbredningskarta