Mariano Rumor

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mariano Rumor

Premiärminister i Italien

Ämbetsperiod
26 juli 1973–23 november 1974
President Giovanni Leone
Företrädare Giulio Andreotti
Efterträdare Aldo Moro

Premiärminister
Ämbetsperiod
12 december 1968–6 augusti 1970
Företrädare Giovanni Leone
Efterträdare Emilio Colombo

Ämbetsperiod
23 november 1974–29 juli 1976
Premiärminister Aldo Moro
Företrädare Aldo Moro
Efterträdare Arnaldo Forlani

Inrikesminister
Ämbetsperiod
17 februari 1972–7 juli 1973
Premiärminister Giulio Andreotti
Företrädare Franco Restivo
Efterträdare Paolo Emilio Taviani

Inrikesminister
Ämbetsperiod
21 juni 1963–4 december 1963
Premiärminister Giovanni Leone
Företrädare Paolo Emilio Taviani
Efterträdare Paolo Emilio Taviani

Jordbruksminister
Ämbetsperiod
15 februari 1959–21 juni 1963
Premiärminister Antonio Segni
Fernando Tambroni
Amintore Fanfani
Företrädare Mario Ferrari Aggradi
Efterträdare Bernardo Mattarella

Född 16 juni 1915
Veneto, Italien
Död 22 januari 1990 (74 år)
Politiskt parti Kristdemokrat

Mariano Rumor, född 16 juni 1915 i Vicenza, Italien, död där 22 januari 1990, var en italiensk politiker tillhörande Democrazia Cristiana.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Rumor föddes i Vicenza i Veneto. Han valdes in till den konstituerande församlingen, som öppnade vägen för den nya italienska parlamentet i Republiken Italien, 1946. Han tjänstgjorde som Italiens premiärminister 1968-1970 och från 1973 till 1974.

År 1973 var inrikesminister Rumor attackerad av Gianfranco Bertoli, en erkänd anarkist. Fyra personer dödades genom explosionen, och 45 skadade, medan Rumor lyckades undkomma levande. Bertoli dömdes 1975 till livstidsstraff.

Politiska insatser[redigera | redigera wikitext]

Under Rumors tid som premiärminister genomfördes ett antal progressiva reformer. En lag av 1969 utökade tillgång till högre utbildning för alla studenter som har gymnasieexamen, tidigare begränsat till studenter som kom från klassisk och, i vissa fall, naturvetenskaplig kursplan.

Med en annan lag samma år infördes breda förbättringar för de allmänna pensionerna. En social pension infördes också för personer över 65 år med låga inkomster och utan någon form av pensionsrätt. Dessutom infördes levnadskostnadsindexeringen för alla pensioner (med undantag av sociala pensioner).

I en lag av 1970 förbättrades reglerna för ersättningar till hantverkare inom byggbranschen och 1974 höjdes den lagliga minimipensionen till 27,75% av den genomsnittliga industrilönen för 1973. Samma år utökades familjebidraget till INPS-pensionärer, i stället för barntillägg. Genom en lag av 1974 utvidgas sjukvårdsersättningen till alla dem som inte tidigare omfattades av någon stödordning.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]