Giuseppe Saracco

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Giuseppe Saracco
Giuseppe Saracco.gif
FöddGiuseppe Saracco
9 oktober 1821[1]
BistagnoItalien
Död19 januari 1907[1] (85 år)
BistagnoItalien
MedborgarskapKungariket Italien och Kungariket Sardinien
Utbildad vidUniversitetet i Turin Blue pencil.svg
SysselsättningPolitiker, advokat
BefattningLedamot av Kungariket Italiens senat
Ledamot av Kungariket Sardiniens deputeradekammare
4th Legislature of the Kingdom of Sardinia (1849–1853)[2]
Ledamot av Kungariket Sardiniens deputeradekammare
5th Legislature of the Kingdom of Sardinia (1853–1857)[2]
Ledamot av Kungariket Sardiniens deputeradekammare
6th Legislature of the Kingdom of Sardinia (1857–1860)[2]
Ledamot av Kungariket Sardiniens deputeradekammare
7th Legislature of the Kingdom of Sardinia (1860–1860)[2]
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
8th Legislature of the Kingdom of Italy (1861–1865)[2]
Kungariket Italiens minister för offentliga arbeten (1887–1889)
Kungariket Italiens minister för offentliga arbeten (1893–1896)
Kungariket Italiens inrikesminister (1900–1901)
Kungariket Italiens premiärminister (1900–1901)
Politiskt partiSinistra Storica
Redigera Wikidata

Giuseppe Saracco, född den 8 oktober 1821 i Bistagno, Piemonte, död där den 19 januari 1907, var en italiensk politiker.

Saracco, som var advokat, inträdde 1849 i det politiska livet som deputerad i Sardiniens nationalförsamling, där han tillhörde Camillo di Cavours anhängare. I Urbano Rattazzis ministär blev han 1864 understatssekreterare. En ansedd ställning såsom finansiell auktoritet tillvann han sig i senaten, som han tillhörde från 1865. I Agostino Depretis och efter honom Francesco Crispis vänsterministär fungerade han 1887–1889 som minister för allmänna arbeten, vilken ställning han intog även i Crispis kabinett 1893. President i senaten blev han 1898. En moderat liberal ministär bildades i juni 1900 av Saracco, i vilken han innehade inrikesministerportföljen, men störtades redan i februari 1901 till följd av Saraccos efterlåtna politik under en stor hamnstrejk i Genua. Åren 1902–03 var han åter senatens president.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Italian Chamber of Deputies dati ID: r3980
  2. ^ [a b c d e] läs online, läst: 8 maj 2019,