Munk (bakverk)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För de bakverk som vanligen kallas munk i trakten av Göteborg, se Skumboll.
Uppslagsordet ”Doughnuts” leder hit. För ett tidigare svenskt hardcoreband, se Doughnuts (musikgrupp).
Munkar med olika sorters glasyr.
Finländska sockrade munkar.

Munk har blivit ett begrepp för ett antal bakverk med det gemensamt att de är feta och rundade. De skiljer sig åt på tillagningssättet, fyllningen och formen.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet kommer av klostermunk, antingen som en liknelse vid deras ringformade tonsur eller rondör.[1] På andra språk är namnet inte typiskt baserat på munkliknelsen och olika namn kan användas för olika varianter av munkar. På engelska används doughnut/donut och på franska: doughnut respektive beignet.

I Göteborg och närliggande delar av Västergötland syftar munk eller kokosmunk på en skumboll. I stället används den engelska termen donut eller mer sällan doughnut.

Munk med hål[redigera | redigera wikitext]

En flottyrmunk eller munk är ett friterat torusformat bakverk med socker och ibland även andra sötsaker utanpå efter inspiration av den amerikanska förebilden.[2] Ibland använda synonymer för bakverket är flottyrring eller ringmunk.

Denna typ av munk är nära besläktat med portugisiska farturas och spanska churros.

Munk med fyllning[redigera | redigera wikitext]

Ordet munk används ofta också om ett friterat runt bakverk utan hål men med fyllning i mitten (ofta äppelmos, sylt eller vaniljkräm). Utanpå finns socker men ingenting annat. På Åland friteras en deg, som ungefär motsvarar en vanlig vetedeg, till runda bullar. Dessa kallas också ”munk” eller ”donut”.

Fyllningen kan läggas i före fritering[3] eller fyllas genom en spritspåse efteråt[4]. Beroende på fyllning och tradition används namn som Berliner och syltmunk.

Munk som maträtt[redigera | redigera wikitext]

Danska æbleskiver tillagade i särskilt stekjärn.

Munk kallas också ett stekt bakverk som äts som maträtt eller efterrätt. Det äts på samma sätt som våfflor, pannkakor och plättar med olika sorters sylt. Denna munk har inget hål i mitten, och ingen fyllning.

Munkarna görs av pannkaksliknande smet, i en speciell stekpanna av gjutgods, ett så kallat munkpanna eller munkjärn som oftast har 7 stycken, likt halvklot, skålade formar där munkarna gräddas. De tillagas genom att man fyller formarna med smeten för att grädda ena halvan, varefter man vänder på den så att smeten rinner ner i urgröpningen och bildar den andra halvan. De påminner om danska æbleskiver, men har aldrig fyllning.[källa behövs]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dick Harrison (27 juni 2013). ”Berlinermunkar har också en historia”. SVD. http://blog.svd.se/historia/2013/11/27/berlinermunkar-har-ocksa-en-historia/. Läst 6 juli 2019. 
  2. ^ Mitt kök. ”Donuts”. Expressen. https://mittkok.expressen.se/recept/donuts/. Läst 6 juli 2019. 
  3. ^ Leila Lindholm (27 april 2010). ”Äppelmunkar med kanel”. TV4. https://www.koket.se/leila-bakar/leila-lindholm/appelmunkar-med-kanel/. Läst 6 juli 2019. 
  4. ^ Mitt kök. ”Munkar”. Expessen. https://mittkok.expressen.se/recept/munkar/. Läst 6 juli 2019.