Musik i Linköping

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Linköpings domkyrka

I Linköping knöts tidigt musik till domkyrkan. Kyrkans korordning från 1272 är den äldsta i Sverige[1] och även kantorer nämns tidigare i Linköping än på andra platser i Sverige. Redan på 1400-talet fanns orglar i domkyrkan men den mest kända är Cahman-orgeln från 1733. Djäknarna från gymnasiet svarade för kyrkosången i domkyrkan och under 1700-talet märks medlemmar ur familjen Miklin med titeln director musices i kyrkan. Vid 1800-talets början tillkom regementsmusiken där Bernhard Crusell spelade en avgörande roll. I mitten av 1800-talet bildades ett körsällskap som leddes av Wilhelm Gnosspelius.[2]

År 1834 grundades Linköpings ABF-orkester som kom att bli grunden till Linköpings symfoniorkester. Regementsmusiken blev 1971 Regionmusiken och 1988 Östgötamusiken. Kulturskolan uppstod ur den 1949 grundade Linköpings musikskola.[2]

Sedan universitetsutbildning startat i staden 1965 tillkom 1968 Akademiska kören, 1972 Linköpings Studentsångare, 1973 LiTHe Blås, 1978 LiHtösen, 1984 Chorus Lin, 1989 Östgöta Kammarkör, 1993 Linköpings Akademiska Orkester och 1997 den akademiska damkören Linnea.

Det nutida musiklivet kretsar kring Crusellhallen, Saab Arena, Östgötamusiken, samt universitetets och de kyrkliga församlingarnas musik.

Scener och musikanläggningar[redigera | redigera wikitext]

Konsert och Kongress[redigera | redigera wikitext]

Konsert och Kongress ligger centralt i staden, granne med Östergötlands museum. Byggnaden invigdes 1987 och inrymmer Crusellhallen med 1 200 publikplatser, Garden med 1 800 platser, Backstage (700 platser), med flera konsertutrymmen. I Crusellhallen framträder regelbundet Norrköpings symfoniorkester, Östgöta blåsarsymfoniker, Linköpings symfoniorkester, Linköpings Studentsångare och ett stort antal gästande ensembler och artister. Konsert och kongress drivs av Arenabolaget i Linköping AB.

Saab Arena

Saab Arena[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Saab Arena

Saab Arena (tidigare under namnet Cloetta Center) är en evenemangsbyggnad som vid musikarrangemang rymmer en publik på 11 500 personer. Kända musikartister som har spelat i arenan är bland andra Deep Purple, Europe, Jerry Lee Lewis, John Fogerty, Motörhead, Toto, W.A.S.P. och Whitesnake. Fyra gånger har Melodifestivalsturnén besökt arenan: 2005, 2008, 2011 och 2014.

Missionskyrkan[redigera | redigera wikitext]

Missionskyrkan som rymmer ca 500 personer är en populär konsertlokal för körer, orkestrar och kammarmusik.

Katedralskolan

Katedralskolans aula[redigera | redigera wikitext]

Innan Konsert och Kongress byggdes 1987 var Katedralskolans aula den självklara konsertlokalen vid sidan av kyrkorna.

Nationernas hus[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nationernas Hus

I Nationernas hus finns dels Forumteatern, dels Scholanders sal som båda används som konsertlokaler. I Forumteatern ger Linköpings Studentspex och Holgerspexet sina föreställningar.

Ryds herrgård

Ryds herrgård[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ryds herrgård

Skylten[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Skylten

Återkommande evenemang[redigera | redigera wikitext]

Östergötlands musikdagar[redigera | redigera wikitext]

Linköpings folkmusikfestival[redigera | redigera wikitext]

Linköpings folkmusikfestival äger rum årligen i Nationernas hus.

Studentorkesterfestivalen[redigera | redigera wikitext]

Studentorkesterfestivalen är en musikfestival för högskole- och universitetsstudenter och genomförs en helg i maj varje år. Jämna år i Uppsala och udda i Linköping (och Norrköping). Den första festivalen i Linköping hölls 1973 och ett par år senare kom Uppsala med i bilden. Studentorkesterfestivalen förkortas SOF när den hålls i Linköping, och STORK när den hålls i Uppsala. Studentorkesterfestivalerna anordnas på uppdrag av Riks-SMASK - Sveriges Musicerande Akademikers Samarbetande Kårorkestrar. Riks-SMASK:s maskot är Tutputte, en vit huvudfoting med studentmössa som spelar på en helikon (en form av tuba). Tutputte är en karakteristisk symbol för just studentorkesterfestivalerna, och förekommer flitigt på allt material som hör festivalerna till.

Musikutbildning[redigera | redigera wikitext]

På grundskolenivå finns Linköpings musikklasser på Folkungaskolan och där finns även estetiskt program på gymnasienivå. Kulturskolan har sina lokaler i Konsert och Kongress. Universitetet ger kurser i körsång och orkesterspel i MusicumCampus Valla. Lunnevads folkhögskola har musiklinje för klassisk musik, folkmusik och jazz.[3].

Bemärkta musiker[redigera | redigera wikitext]

Bemärkta musikgrupper[redigera | redigera wikitext]

Bemärkta orkestrar[redigera | redigera wikitext]

Bemärkta körer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Norlind, Tobias (1918). Svensk musikhistoria (2., tillökade och ill. uppl.). Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 25. Libris länk. ”I Sverige är det i Linköping vi först höra talas om en korordning. Biskop Henrik utfärdade en sådan den 26 april 1272. Här omnämnas två körer, en större och en mindre. Körledare var scholasticus. Linköpingsstadgan ar jämförelsevis kort och nämner utförligt endast de många olika straff, som drabbade uteblivande från sången.” 
  2. ^ [a b] Åstrand Hans, red (1977). Sohlmans musiklexikon. 4, Kammaropera - Partial. Stockholm: Sohlman. sid. 336. Libris länk. ISBN 91-7198-024-5 
  3. ^ ”Musiklinjen”. Lunnevads folkhögskola. Arkiverad från originalet den 5 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140605052042/http://www.lunnevad.se/Musiklinjen/allman-information-musiklinjen. Läst 1 juni 2014.