Myelom

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Myelom
latin: myeloma
Benmärgsprov (aspirat) som vid mikroskopi visar den histopatologiska bilden av multipelt myelom. HE-färgning.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10C90.0
ICD-9203.0
OMIM254500
DiseasesDB8628
Medlineplus000583
eMedicinemed/1521 
MeSHsvensk engelsk

Myelom (benmärgscancer, multipelt myelom, myelomatos, eller plasmacellsmyelom) är en malign tumörsjukdom i benmärgen som har sitt ursprung i plasmaceller.[1][2] Ibland bildar myelomcellerna tumörer utanför benmärgen och dessa kallas plasmocytom.[3]

Normalt är plasmacellerna en viktig del av kroppens immunförsvar och plasmacellerna producerar antikroppar (immunglobuliner).

Vid myelom föreligger en ökad produktion av ett avvikande monoklonalt immunoglobulin, vilket vanligen benämns M-komponent (eller paraprotein) och som är av IgG- eller IgA-typ. M-komponent kan i 99 % av fallen påvisas i plasma eller urin (omkring 20 % har M-komponent i enbart urinen).

Myelom är den näst vanligaste blodcancern efter non-Hodgkins lymfom. I Sverige rapporteras cirka 600 nya fall av myelom varje år. De flesta är 65 till 70 år vid insjuknandet.

Symtom[redigera | redigera wikitext]

Symtom kan vara diffus värk. Misstanke om sjukdomen kan uppstå vid en "rutinprovtagning", samt i samband med ett benbrott.[4]

Det vanligaste symtomet vid myelom är skelettsmärtor. Patienter kan även uppvisa symtom till följd av att tumörmassan konkurrerat ut övriga blodceller, såsom trötthet till följd av blodbrist (anemi), blödningar till följd av sänkt antal blodplättar och infektioner på grund av sänkt antal vita blodkroppar.[5]

Diagnos[redigera | redigera wikitext]

Misstanke om myelom uppstår ofta av en slump vid rutinmässiga blodprover vid misstanke om andra sjukdomar. Anemi är vanligt vid sjukdomen. Myelom är en av få sjukdomar där sänkan (SR) är förhöjd till tresiffriga nivåer.

Utöver olika blod- och urinprover, samt benmärgsprovtagning (vanligen så kallad "crista" det vill säga punktion i bakre höftbenskammen), görs en omfattande röntgenundersökning kallad helkroppsskelett eller myelomskelett.[6] Detta då myelom också leder till bennedbrytning (osteolys) vilket ger ett karakteristiskt utseende på röntgenbilder. Särskilt på bilder av skallen kan man se enstaka eller många små områden med minskad bentäthet.

M-komponent (i serum och/eller urin över en viss nivå), klonala plasmaceller i benmärgen (över en viss nivå) och en eller flera så kallade myelomtypiska faktorer (exempelvis skelettförändringar) krävs för att man ska kunna ställa diagnosen behandlingskrävande myelom.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Behandlingen syftar till att man försöker trycka ned sjukdomen. Det finns en lång rad olika behandlingar utifrån bland annat ungefärlig ålder, allmäntillstånd, myelomsjukdomen och andra sjukdomar.

Behandling kan innefatta cytostatikum i hög dos följt av stamcellstransplantation (SCT).[7] Autolog stamcellstransplantation (ASCT; auto-SCT) innebär stamcellsåtergivning av patientens egna stamceller och allogen stamcellstransplantation (allo-SCT) är en stamcellstransplantation från annan passande person exempelvis syskon. I samband med detta kan även en initial behandling med proteasomhämmare, steroid och cytostatikum i kombination ges.

Uppföljning[redigera | redigera wikitext]

Den regelbundna uppföljningen omfattar vanligen provtagning avseende sjukdomen inklusive eventuell anemi, samt kalk och njurfunktion. Därtill tillförsel av så kallade benresorptionshämmare (bisfosfonater).

Vid behov röntgenundersökning. Strålbehandling kan vara aktuellt. Vid frakturer ortopedisk bedömning och eventuellt operation. Ibland förebyggande infektionsbehandling, samt vid behov behandling av eventuella infektioner. Även profylax och behandling mot blodpropp kan vara aktuellt. Smärtbehandling vid smärtproblematik (dock vanligen inte så kallade antiinflammatoriska preparat såsom acetylsalicylsyra, ibuprofen eller naproxen).

Prognos[redigera | redigera wikitext]

Myelom är i dag inte botbar men anses ofta vara behandlingsbar.[8] Den relativa 5-årsöverlevnaden var i Sverige år 2016 för män 53,5 % och för kvinnor 48,3 %.[8]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mohammad Alzrigat,Alba AtienzaPárraga, Helena Jernberg-Wiklund (25 september 2017). ”Epigenetics in multiple myeloma: From mechanisms to therapy”. Seminars in Cancer Biology. 
  2. ^ Nylund, Patrick; Atienza Párraga, Alba; Haglöf, Jakob; De Bruyne, Elke; Menu, Eline; Garrido-Zabala, Berta (2021-02-12). ”A distinct metabolic response characterizes sensitivity to EZH2 inhibition in multiple myeloma” (på engelska). Cell Death & Disease 12 (2): sid. 1–16. doi:10.1038/s41419-021-03447-8. ISSN 2041-4889. PMID 33579905. PMC: PMC7881125. https://www.nature.com/articles/s41419-021-03447-8. Läst 24 mars 2021. 
  3. ^ ”Myelom. Blodcancerförbundet (2009)”. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923191954/http://www.blodcancerforbundet.se/blodcancer/uploads/myelom.pdf. Läst 29 oktober 2014. 
  4. ^ Maria Fröjdh (Nr 2, 2017). ”När blodet blir sjukt”. 1177 Vårdguiden: s. 14. https://www.e-magin.se/latestpaper/vsvtm916/paper. Läst 7 juli 2017. 
  5. ^ Mellqvist, Ulf-Henrik. ”Myelom (multipelt myelom, myelomatos). Internetmedicin (uppdaterad 19 november 2015)”. http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=691. Läst 8 december 2015. 
  6. ^ Samuelsson, Fredrik; Ullenby, Maria (juni 2015). ”Myelomskelett ...”. Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:820264/FULLTEXT01.pdf. Läst 10 april 2016. 
  7. ^ Jysky, Camilla (2013). ”Poliklinisering och dess samband ...”. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:694988/FULLTEXT01.pdf. Läst 11 april 2016. 
  8. ^ [a b] Johansson, Elizabeth, red (2018). Cancer i siffror 2018: Populärvetenskapliga fakta om cancer. Socialstyrelsen och Cancerfonden. sid. 24–25. ISBN 978-91-88161-18-5. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf  (relativ överlevnad beskriver cancerpatienternas överlevnad i förhållande till den förväntade överlevnaden för personer som inte diagnostiserats med cancer).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]