Nils Gyldenstolpe (1642–1709)
| Nils Gyldenstolpe | |
.jpg) | |
| Född | 5 november 1642[1][2] Åbo[1][2] |
|---|---|
| Död | 4 maj 1709[1][2] (66 år) Stockholm[1][2] |
| Begravd | Storkyrkan[2] och Österåkers kyrka[2] |
| Medborgare i | Sverige[3][2] |
| Utbildad vid | Kungliga Akademien i Åbo[2]  |
| Sysselsättning | Politiker, diplomat |
| Befattning | |
| Lantmarskalk Riksdagen 1689 (1689–1689) Sveriges kanslipresident (1702–1709) | |
| Maka | Christina Wärnschöld (g. 1671–1672)[2] Margareta Ehrenstéen (g. 1676–1709)[2] |
| Barn | Gustaf Gyldenstolpe[2] Edvard Gyldenstolpe (f. 1679)[2] Carl Adolf Gyldenstolpe (f. 1681)[2] Ulrik Nils Gyldenstolpe (f. 1689)[2] |
| Föräldrar | Michael Gyldenstolpe[2] Susanna Crucimontanus[2] |
| Redigera Wikidata | |
Nils Gyldenstolpe, född den 5 november 1642 i Åbo, död den 4 maj 1709, var en svensk greve, ämbetsman och diplomat. Han var son till Mikael Olai Wexionius Gyldenstolpe.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Efter avslutade studier vid Åbo universitet ingick Gyldenstolpe i Kungliga kansliet, utnämndes 1664 till sekreterare i justitierevisionen och året därefter till revisionssekreterare. Under åren 1669–1675 tjänstgjorde han som ambassadsekreterare vid åtskilliga svenska beskickningar till utlandet och visade då prov på en god förmåga som förhandlare. Då Bengt Oxenstierna som kanslipresident övertog ledningen av utrikesärendena, förordnades Gyldenstolpe 1679 till envoyé i Holland. Han lyckades föra Sveriges underhandlingar med detta land till en önskad – antifransk – utgång.
Återkommen till Sverige utnämndes han 1687 till hovkansler och ansågs vara kung Karl XI:s främste medhjälpare. Gyldenstolpe upphöjdes samma år till friherre. Han var ivrig anhängare av enväldet, och bidrog i väsentlig mån till att stärka det, när han på kungens kallelse fungerade som lantmarskalk vid 1689 års riksdag. Karl XI, som ansåg att Gyldenstolpe var en av hans bästa och pålitligaste män, hedrade honom efter riksdagens slut 1690 med fem höga utmärkelser: Han utnämndes till kungligt råd[4] och greve, samt erhöll ordförandeskapet i lagkommissionen, guvernörskapet för kronprinsen och tjänsten som universitetskansler över Lunds universitet.
Kungen besökte honom ofta på hans lantställe Noor och utnämnde honom i sitt testamente till en av Karl XII:s förmyndare. Efter Lindskölds död ansågs Gyldenstolpe som den mest lämplige att fylla Bengt Oxenstiernas plats som kanslipresident och utnämndes till detta höga ämbete 1705. Han hade dock inget större inflytande eftersom besluten togs i kungens fältkansli.[5] Några månader efter Gyldenstolpes död stupade hans söner Edvard och Carl Adolf i Poltava. Han var gift första gången 1671 med Kristina Wernsköld och andra gången 1676 med Margareta Ehrenstéen. Hans grevliga ätt utgick på svärdssidan 1961 och på spinnsidan 2017 (8 december).
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Gyldenstolpe, Nils i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Gustaf Jonasson: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) i Svenskt biografiskt lexikon (1967-1969)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Nils Gyldenstolpe, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 3, 1927, s. 212, läst: 19 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 8 januari 2013, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Gyldenstolpe, 2. Nils i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- ^ NE.se, artikeln "Gyldenstolpe, Nils", läst 2008-09-26
| Politiska uppdrag | ||
|---|---|---|
| Företräddes av Bengt Gabrielsson Oxenstierna |
Sveriges kanslipresident 1705–1709 |
Efterträddes av Arvid Horn |
| Akademiska titlar | ||
| Företräddes av Erik Lindschöld |
Kansler för Lunds universitet 1690–1709 |
Efterträddes av Magnus Stenbock |
| |||||
|