Nord Stream

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nord Stream består av två parallella stålrör för fossilgastransport som har lagts på bottnen av Östersjön, inklusive Finska viken.
Gasflöden genom Nord Stream oktober 2019 – september 2022.

Nord Stream (tidigare den nordeuropeiska gasledningen eller NEGP[1], Östersjöledningen, ryska: Северный поток, Nordströmmen) är en naturgasledning mellan Ryssland och Tyskland genom Östersjön.

Nord Stream består av två parallella stålrör för naturgastransport med omkring 120 centimeters diameter som har lagts på botten av Östersjön och Finska viken. Gastrycket i ledningen varierar men uppgår som högst till 220 bar (22 MPa).[2] Varje rör är dimensionerat för att transportera 27,5 miljarder m3 gas per år vilket tillsammans motsvarar 590 TWh energi.[3][4] Som jämförelse var Sveriges årliga energitillförsel 2016–2018 ca 560 TWh.[5]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Fossilgas står för en fjärdedel av världens totala energianvändning och de kommersiellt utvinnbara reserverna beräknas räcka 63 år med dagens användning, teknik och priser. 31 procent av reserverna finns i de gamla Sovjetrepublikerna.[6]

De största naturgasfyndigheterna i Ryssland finns koncentrerade på Jamal-halvön i nordvästra Sibirien. Den ryska naturgasproducenten Gazprom har planerat omfattande projektering och utvinning där. Nord Stream-ledningen syftar till att leda naturgas från Jamal-fälten för export till Västeuropa.

Ryssland planerade tillsammans med Italien, Grekland, Serbien och Bulgarien också en naturgasledning under Svarta havet i sydöstra Europa, South Stream.[7] Ledningen var planerad att dras från den ryska Svarthavskusten, tvärs över Svarta havet på dess botten till en hamn i Bulgarien. På så vis skulle Ryssland ha kunnat exportera stora mängder naturgas till södra Europa, utan transitavgifter till Ukraina och Turkiet. Istället byggde man Turkstream, som stod klart 2020.[8]

Sveriges dåvarande försvarsminister Mikael Odenberg och försvarsdepartementet varnade på planeringsstadiet för säkerhetsriskerna med projektet och att det skulle kunna användas för att flytta fram Rysslands militära positioner i Östersjön, men fick inte gehör från regeringen Reinfeldt.[9] Andra som varnade var Mona Sahlin (S) och Anders Ygeman (S) (båda angav miljöskäl), Maria Wetterstrand (MP) och Carl B Hamilton (L) (båda angav säkerhetsskäl).[10] Trycket från EU[förtydliga] att bygga ledningen var stort[förtydliga].[10] Den tidigare tyska förbundskanslern Gerhard Schröder, då ordförande i Nord Stream, lobbade för projektet i Bryssel.[10] Miljöministern Andreas Carlgren (C) argumenterade att gasledningen skulle gå på internationellt vatten och att ingen seriös svensk regering skulle kunna bryta mot internationell rätt och säga nej till projektet.[10] Men Said Mahmoudi, professor i internationell rätt, sade att det fanns starka argument att använda juridiken för att stoppa projektet om det fanns en politisk vilja, men att regeringen tvärtom hade indikerat att det var ett önskvärt projekt.[10]

2016, efter Krimkrisen och när Nord Stream 2 skulle byggas, kom kritik från USA:s vicepresident Joe Biden och Hans Wallmark (M), men regeringen Löfven I och Sveriges utrikesminister Margot Wallström sade att Sverige inte ensamma kunde säga nej.[10]

Trumpadministrationen tog steg för att sanktionera ryska företag som försåg Moskva med material för att spåra kommunikationskablar under vattnet.[11] Talespersonen för USA:s utrikesdepartement, Vincent Campos, sade att "Nord Stream 2 ger Ryssland verktyg för politisk påtryckning av europeiska länder, i detta fall genom direkt kontroll över energiresurser"[a]

Nord Stream 1[redigera | redigera wikitext]

Den första ledningen Nordstream I invigdes 8 november 2011 i Lubmin, Tyskland, i närvaro av förbundskansler Angela Merkel, president Dmitrij Medvedev, EU-kommissionär Günther Oettinger, premiärminister François Fillon och premiärminister Mark Rutte.

Totala längden per ledning är 1220 kilometer. Gasledningen har anlagts av konsortiet Nord Stream, vars ägare är ryska Gazprom 51 procent, tyska Wintershall Holding 15,5 procent, tyska E.ON Ruhrgas 15,5 procent, holländska Gasunie 9 procent och franska GDF Suez 9 procent.[12]

Byggstart och invigning[redigera | redigera wikitext]

I Sveriges ekonomiska zon lades de första rören ner 6 april 2010 och officiell start av bygget skedde 9 april 2010 i närvaro av den ryska presidenten Dmitrij Medvedev och EU:s energikommissionär Günther Oettinger.[13] Projektets miljökontrollrapport för 2010 visar att det inte orsakat någon oförutsedd miljöpåverkan.[14]

Den första ledningen invigdes 8 november 2011 i Lubmin, Tyskland, i närvaro av Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Rysslands president Dmitrij Medvedev, EU-kommissionär Günther Oettinger, Frankrikes premiärminister François Fillon och Nederländernas premiärminister Mark Rutte.[15][16][17]

Ansökan om att dra ledningen[redigera | redigera wikitext]

Sträckningen går förbi flera av Östersjöns biologiskt viktiga områden och frågan om ledningen har skapat debatt. Ledningen passerar Rysslands, Danmarks och Tysklands territorialvatten samt de ekonomiska zonerna för Sverige och Finland. Därtill påverkas indirekt övriga Östersjöländer. Av ledningens hela längd går drygt 500 kilometer i svensk ekonomisk zon.

Nord Stream lämnade i december 2007 in en ansökan om att få bygga gasledningen genom Sveriges ekonomiska zon. Den svenska regeringen svarade i februari 2008 att ansökan var ofullständig i fråga om framför allt miljökonsekvensbeskrivning och alternativ till dragning genom Östersjön och begärde kompletteringar.[18][19][20] Bolaget lämnade in en omarbetad ansökan i oktober 2008.[21] Den svenska regeringen lämnade sitt tillstånd 2009-11-05, liksom den finländska regeringen samma dag.[22][23][24] Sveriges miljöminister Andreas Carlgren framhöll vid beslutet att:

Nu finns flera villkor och åtaganden från bolaget för att säkra bl.a. Östersjöns miljö, fisket och sjöfarten. Påverkan på miljön i Östersjön är enligt de nationella myndigheterna ytterst begränsad och detta under en kort tid i samband med anläggningsarbetet. Regeringen bedömer därmed att den sökta sträckningen är förenlig med Sveriges förpliktelse att skydda och bevara den marina miljön.[25]

Läggandet av rörledningen[redigera | redigera wikitext]

Två av 200 000 rör på naturgasledningen Nord Stream svetsas ihop på det italienska fartyget Castoro Sei 2011.

Den del av Nord Stream som är utlagd på Östersjöns botten består av 200 000 ihopsvetsade rördelar. Ledningen går från Viborg i Ryssland till Greifswald i Tyskland. Många fartyg och aktörer deltog i byggandet av ledningen, men mest arbete utfördes på fartyget Castoro Sei, som tillhör det italienska företaget Saipem.[26]

Nord Stream 2[redigera | redigera wikitext]

Ytterligare två gasledningsrör kallat "Nord Stream 2", på sammanlagt 2 460 km för fördubblad årlig kapacitet till totalt 110 miljarder kubikmeter gas och cirka 1 200  TWh energi, är under anläggning i Östersjön parallellt med nuvarande.[27] Arbetet fortsatte in på svenskt vatten i december 2018.[28]

EU:s kommissionär för klimat och energi Miguel Arias Cañete uttryckte vid en debatt i Europaparlamentet 2016 att han såg projektet som riskabelt. Tidigare samma år skrev ledare för nio EU-länder (Tjeckien, Ungern, Polen, Slovakien, Rumänien, Estland, Lettland, Litauen och Kroatien) ett öppet brev till Europeiska kommissionens ordförandes ordförande, Jean-Claude Juncker där de avrådde från Nord Stream 2.[29]

Sanktioner[redigera | redigera wikitext]

Med endast 160 km kvar att färdigställa införde USA sanktioner mot Nord stream II i december 2019.

Det schweiziska företaget Nord Stream 2 AG som byggde gasledningen från Ryssland till Tyskland begärdes i mars 2022 att försättas i konkurs. Orsaken är de ekonomiska bekymmer som blivit en följd av sanktioner mot Ryssland efter angreppen mot Ukraina.[30]

Idrifttagande[redigera | redigera wikitext]

I september 2021 var rörledningen Nord Stream II tekniskt klar att tas i drift, men tillstånd från tyska myndigheter hade ännu inte lämnats. I samband med krisen i februari 2022 beträffande upptrappning mot en rysk invasion i Ukraina och det ryska erkännandet av utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk meddelade Tyskland att processen för licensiering pausats.[31]

Misstänkt sabotage 2022[redigera | redigera wikitext]

Tisdagen 27 september 2022 upptäcktes gasläckage från Nord Stream 1 och 2 i närheten av Bornholm,[32] varav en av tre läckor i svensk ekonomisk zon. Då explosioner registrerats av seismologer vid SNSN, ansågs läckorna vara orsakade av "medvetna handlingar".[33] I och med att det skedde inom dansk och svensk ekonomisk zon, gjorde respektive regering uttalanden om säkerhetsläget där de konstaterade att hotbilden mot länderna inte bedömdes ha ökat.[34][35] Samma dag inledde bland annat försvarsmakten, SÄPO, polismyndigheten och sjöfartsverket i samverkan med utländska myndigheter ett omfattande utredningsarbete. Dagen därpå, den 29 september, tog SÄPO över den av polismyndigheten inledda förundersökningen om misstänkt grovt sabotage, då handlingarna delvis misstänks vara riktade mot svenska intressen, och det inte kunnat uteslutas att främmande makt legat bakom dem.[36]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hans von Knorring: Den rysk-tyska gasledningen. S.11-18. I: Internationella studier : IS / Utrikespolitiska institutet. 2007. Nr 1

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vincent Campos sade att "In essence, Nord Stream 2 provides Russia another tool for political coercion of European countries, in this case through direct control of energy resources"[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”The Pipeline through the Baltic Sea is a Priority Energy Project for the European Union” (på engelska). Nord Stream AG. 4 oktober 2006. http://www.nord-stream.com/press-info/press-releases/the-pipeline-through-the-baltic-sea-is-a-priority-energy-project-for-the-european-union-125/. Läst 24 november 2011. 
  2. ^ ”Nord Streams naturgasledning ett steg närmare färdigställande”. Nord Stream AG. 11 maj 2011. Arkiverad från originalet den 27 april 2013. https://archive.is/20130427110540/http://www.nord-stream.com/sv/press-information/pressmeddelanden/nord-streams-naturgasledning-ett-steg-naermare-faerdigstaellande-330/. Läst 22 november 2011. 
  3. ^ ”Så går det till: från rör till rörledning”. Nord Stream AG. Arkiverad från originalet den 8 november 2011. https://web.archive.org/web/20111108034711/http://www.nord-stream.com/sv/gasledningen/konstruktion/. Läst 22 november 2011. 
  4. ^ Lars O Grönstedt (9 september 2010). ”Säker naturgasförsörjning till Europa” (pdf). "Maritime Safety and Security", Karlskrona. Nord Stream AG. Arkiverad från originalet den 27 december 2010. https://web.archive.org/web/20101227045411/http://bth.se/com/maritim.nsf/bilagor/Lars_O_Gr%C3%B6nstedt_maritime_safety_security_pdf/$file/Lars_O_Gr%C3%B6nstedt_maritime_safety_security.pdf. Läst 22 november 2011. 
  5. ^ http://www.energimyndigheten.se/statistik/den-officiella-statistiken/statistikprodukter/produktion-och-anvandning-av-biogas-och-rotrester/diagram1/
  6. ^ ”Energiläget 2010” (pdf). Energimyndigheten. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418020207/http://webbshop.cm.se/System/TemplateView.aspx?p=Energimyndigheten&view=default&cat=/Broschyrer&id=6792e3736ce045c4a41f2c397b1eff97. Läst 22 november 2011. 
  7. ^ ”Russia's South Stream Project Gets a Boost” (på engelska). Spiegel Online. 19 maj 2009. http://www.spiegel.de/international/business/0,1518,625697,00.html. Läst 22 november 2011. 
  8. ^ ”TurkStream pipeline project to be officially launched Wednesday” (på amerikansk engelska). Daily Sabah. 6 januari 2020. https://www.dailysabah.com/energy/2020/01/06/turkstream-pipeline-project-to-be-officially-launched-wednesday. Läst 24 februari 2022. 
  9. ^ Moa Golster, Johan Juhlin. "Tidiga varningar mot Nord Stream redan på planeringsstadiet", Sveriges Television, 2 oktober 2022.
  10. ^ [a b c d e f] Agenda (vid 23m4s), SVT, 2 oktober 2022.
  11. ^ [a b] Ben Wolfgang. ”Nord Stream 2 Russia-Germany pipeline unnerves U.S., riles region”. Arkiverad från originalet den 1 september 2022. https://web.archive.org/web/20220901053641/https://www.washingtontimes.com/news/2018/jun/18/nord-stream-2-russia-germany-pipeline-unnerves-us-/. Läst 3 oktober 2022.  The Washington Times, 18 juni 2018.
  12. ^ ”Aktieägare”. Nord Stream AG. Arkiverad från originalet den 8 november 2011. https://web.archive.org/web/20111108032926/http://www.nord-stream.com/sv/om-oss/aktieaegare/. Läst 22 november 2011. 
  13. ^ ”Celebrating the Start of Construction” (på engelska). Nord Stream AG. 9 april 2010. https://e-facts.nord-stream.com/app/article/index.cfm?aoid=2441. Läst 22 november 2011. [död länk]
  14. ^ ”Gasledningar har inte påverkat miljön”. Nyheter P4 Blekinge. Sveriges Radio. 31 mars 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=4431439. Läst 22 november 2011. 
  15. ^ ”Kranen öppnas för kontroversiell gas”. Dagens Nyheter. 7 november 2011. http://www.dn.se/nyheter/varlden/kranen-oppnas-for-kontroversiell-gas. Läst 22 november 2011. 
  16. ^ ”Merkel, Medvedev inaugurate new gas pipeline” (på engelska). Associated Press. 8 november 2011. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303234204/http://hosted2.ap.org/APDEFAULT/f70471f764144b2fab526d39972d37b3/Article_2011-11-08-EU-Germany-Russia-Pipeline/id-29b2134dc69349edaa07024b2aa284b9. Läst 22 november 2011. 
  17. ^ ”Le gazoduc Nord Stream ouvre l'Europe à Gazprom” (på franska). L'Express. 8 november 2011. http://lexpansion.lexpress.fr/economie/le-gazoduc-nord-stream-ouvre-l-europe-a-gazprom_269513.html. Läst 22 november 2011. 
  18. ^ ”Nord Stream får bakläxa”. Svenska Dagbladet. 12 februari 2008. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nord-stream-far-baklaxa_864707.svd. Läst 24 november 2011. 
  19. ^ ”Kompletteringar krävs för att regeringen ska pröva ansökningarna om gasledning i Östersjön”. Miljödepartementet (Sverige). 12 februari 2008. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418084826/http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/97912. Läst 24 november 2011. 
  20. ^ ”Begäran om komplettering av ansökan om tillstånd till utläggande av rörledningssystem enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln och ansökan om tillstånd till uppförande och användning av en serviceplattform enligt lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon” (pdf). Miljödepartementet (Sverige), Näringsdepartementet (Sverige). 12 februari 2008. http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/79/12/6cc00a53.pdf. Läst 24 november 2011. [död länk]
  21. ^ ”Nord Stream-processen och projektet”. Nord Stream AG. 31 oktober 2008. Arkiverad från originalet den 27 april 2013. https://archive.is/20130427101718/http://www.nord-stream.com/sv/press-information/pressmeddelanden/nord-stream-processen-och-projektet-200/. Läst 22 november 2011. 
  22. ^ ”Svenskt ja till Nord Streams gasledning”. Ekot. Sveriges Radio. 5 november 2009. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3216906. Läst 24 november 2011. 
  23. ^ ”Regeringen säger ja till gasledningen”. Rapport. SVT. 5 november 2009. Arkiverad från originalet den 9 november 2009. https://web.archive.org/web/20091109105227/http://svt.se/2.22620/1.1758857/regeringen_sager_ja_till_gasledningen. Läst 24 november 2011. 
  24. ^ ”Regeringen gav Nord Stream grönt ljus”. Nyheter. YLE. 5 november 2009. http://svenska.yle.fi/nyheter/sok.php?id=171706&lookfor=&sokvariant=arkivet&advanced=yes&antal=10. Läst 24 november 2011. 
  25. ^ ”Regeringen säger ja till Nord Streams gasledning”. Miljödepartementet (Sverige), Näringsdepartementet (Sverige). 5 november 2009. Arkiverad från originalet den 28 november 2009. https://web.archive.org/web/20091128141814/http://www.regeringen.se/sb/d/12328/a/134822. Läst 22 november 2011. 
  26. ^ http://www.svd.se/naringsliv/slutspurt-i-ostersjon_6418918.svd
  27. ^ https://www.nyteknik.se/energi/tyska-varningen-nordstream-2-kan-kollapsa-6999254
  28. ^ https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/8wdaWA/ryska-ror-installeras-pa-svenskt-vatten--danskarna-tvekar
  29. ^ Ryskt bolag planerar ytterligare en gasledning i Östersjön - SVT
  30. ^ https://svt.se/nyheter/utrikes/nord-stream-2-begars-i-konkurs
  31. ^ ”Nord Stream 2: How does the pipeline fit into the Ukraine-Russia crisis?” (på brittisk engelska). BBC News. 22 februari 2022. https://www.bbc.com/news/world-europe-60131520. Läst 16 mars 2022. 
  32. ^ Ekot (27 september 2022). ”Läckor på Nord Streams gasledningar – fartyg och flyg uppmanas hålla avstånd”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/flera-glaslackage-pa-nordstream-1-och-2-utanfor-bornholm. Läst 27 september 2022. 
  33. ^ Nyheter, S. V. T.; Persson, Ida (27 september 2022). ”Seismolog: Två explosioner intill Nord Stream”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-avslojar-tva-explosioner-intill-nord-stream. Läst 27 september 2022. 
  34. ^ Nyheter, S. V. T.; Stahle, Nils (27 september 2022). ”Danmarks statsminister om läckorna: Rör sig om medvetna handlingar”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/danmarks-statsminister-haller-presstraff-om-nord-stream. Läst 27 september 2022. 
  35. ^ Nyheter, S. V. T.; Stahle, Nils (27 september 2022). ”Regeringen om gasläckagen: ”Troligen fråga om ett sabotage””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-haller-presstraff-om-gaslackagen-vid-nord-stream. Läst 27 september 2022. 
  36. ^ Nyheter, S. V. T. (28 september 2022). ”Misstänkt sabotage mot gasledningar – SVT rapporterar direkt”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/gaslackorna-i-ostersjon. Läst 28 september 2022.