Nordmalings kommun är en kommun i Västerbottens län och i landskapet Ångermanland i Sverige . Centralort är Nordmaling vilket gör kommunen till en av de 42 som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort.
Kommunens område motsvarar en del av Nordmalings socken där Nordmalings landskommun bildades vid kommunreformen 1862 . 1914 utbröts en del för att ingå i den då bildade Hörnefors landskommun .
Nordmalings municipalsamhälle inrättades 25 februari 1898 och upplöstes vid utgången av 1962. Rundviks municipalsamhälle inrättades 12 juni 1936 och upplöstes vid utgången av 1964.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[ 5]
Nordmalings kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Nordmalings landskommun.[ 6]
1973 överfördes ett område med 13 invånare och en areal av 7,1 kvadratkilometer, varav 6,9 land, från Nordmalings kyrkobokföringsdistrikt i Nordmalings församling i kommunen till Vännäs kommun .[ 7]
Kommunen ingick från bildandet till den 1 januari 1982 i Umebygdens domsaga och ingår sen dess i Umeå domkrets .[ 8]
Blasonering : I blått fält en gädda av silver med fenor av guld mellan två bjälkvis genomgående kättingar av guld. [ 9]
Vapnet fastställdes 1955 . Gäddan kommer från ett socken sigill och kättingarna symboliserar Olofsfors bruk , där sådana tillverkades. Vapnet registrerades 1974 enligt det nyare regelverket.
Befolkningsutvecklingen i Nordmalings kommun 1810–2015[ 10] [ 11] År Folkmängd 1810
2 517 1820
2 632 1830
3 242 1840
3 591 1850
4 337 1860
5 289 1870
6 006 1880
7 051 1890
8 021 1900
9 726 1910
10 172 1920
8 656 1930
9 265 1940
9 783 1950
10 403 1960
9 550 1970
8 159 1975
7 736 1980
8 124 1985
7 900 1990
8 192 1995
8 104 2000
7 663 2005
7 470 2010
7 098 2015
7 060 Anm: Uppgifterna från 1970 och framåt avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 648, eller 9,18 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 060 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 287, eller 3,79 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 573 den 31 december 2002).[ 12]
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Nordmalings kommun 7 060 personer. Av dessa var 587 personer (8,31 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[ 13]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Nordmalings församling .
Från 2016 indelas kommunen i distrikt , [ 14] Nordmalings distrikt
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det tre tätorter i Nordmalings kommun och tätortsgraden var 52,9 %:[ 15]
Nr
Tätort
Folkmängd
1
Nordmaling &&&&&&&&&&&02671.&&&&&0 2 671
2
Rundvik &&&&&&&&&&&&0810.&&&&&0 810
3
Lögdeå &&&&&&&&&&&&0516.&&&&&0 516
Centralorten är i fet stil .
I januari 2015 lämnade flera av Socialdemokraternas ledamöter partiet men fortsatte som politiska vildar.[ 16] [ 17] [ 18]
Den 3 november 2014 trädde en ny politisk organisation i kraft i Nordmalings kommun, enligt kommunfullmäktiges beslut den 24 februari 2014. Samtliga kommunala nämnder slopades förutom de tre obligatoriska nämnderna: myndighets-, val- och överförmyndarnämnderna. De tidigare nämndernas arbetsuppgifter överfördes till kommunstyrelsen och utskott.[ 19]
Presidium 2018–2022
Ordförande
C
Madelaine Jakobsson
Vice ordförande
S
Grethel Boman
Ordförande
Utskott 2018-2022
C
Madelaine Jakobsson
Allmänna utskottet
M
Anna-Karin Nilsson
Barn- och utbildningsutskottet
C
Kerstin Sjöström
Sociala utskottet
Källa:[ 17]
Presidium 2018–2022
Ordförande
C
Ingemar Sandström
Förste vice ordförande
S
Billy Moström
Andre vice ordförande
M
Jan Persson
Källa:[ 18]
Beredning
Ordförande
Vice ordförande
Demokratiberedningen
M
Bertil Löweneke
S
Stefan Gustafsson
Källa:[ 20]
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Myndighetsnämnden
C
Matz Johansson
S
Anders Magnusson
Valnämnden
L
Kerstin Hörnqvist
S
Eva Nilsson
Källa:[ 21]
Nordmalings kommun saknar egen överförmyndarnämnd utan ingår sedan den 1 januari 2015 i Överförmyndarnämnden i Umeåregionen tillsammans med kommunerna Bjurholm , Robertsfors , Umeå , Vindeln och Vännäs . I överförmyndarnämnden har Nordmaling en ordinarie ledamot och en ersättare.[ 22]
Mandatfördelning i Nordmalings kommun, valen 1970–2018 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S NOP FD SD C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 14 8 4 2 3 31 90,1 1973 14 8 4 2 3 31 91,9 1976 1 13 9 3 2 3 31 92,2 1979 2 13 8 3 2 3 31 91,2 1982 2 14 8 2 2 3 31 92,4 1985 1 14 7 3 2 4 31 90,6 1988 1 13 2 7 3 2 3 31 87,8 1991 1 13 1 6 3 3 4 31 85,1 1994 1 15 1 5 2 2 5 31 85,5 1998 3 11 1 5 4 3 4 31 80,01 2002 2 14 5 6 2 2 31 77,80 2006 2 13 6 5 2 3 31 79,89 2010 2 14 6 3 2 4 31 81,76 2014 3 9 1 11 3 1 3 31 82,26 2018 2 7 2 3 13 1 1 2 31 84,05 Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Partiernas starkaste valdistrikt, kommunvalet 2018 [ redigera | redigera wikitext ] Parti Valdistrikt Kommun Starkaste Andel Andel C Gräsmyr 52,88
% 42,45 % S Håknäs 25,06
% 20,95 % SD Gräsmyr 9,83
% 8,21 % FD Levar 11,97
% 7,25 % V Levar 8,26
% 6,78 % M Gräsmyr 7,63
% 5,93 % KD Norrfors 12,87
% 4,27 % L Håknäs 7,71
% 3,62 % MP Norrfors 0,58
% 0,32 % Data hämtat från Valmyndigheten
Exklusive uppsamlingsdistrikt
^ [a b c d Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019 Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, läs online , (Källa från Wikidata)
^ [a b Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2020 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2020 Statistiska centralbyrån , 10 november 2020, läs online , (Källa från Wikidata)
^ [a b Kommuner, lista Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
^ [a b Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite sida 18 i pdf:en^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris länk . ISBN 91-87784-05-X ^ SCB Folk- och bostadsräkningen 1975 del 3:1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine . sidan 145 i pdf:en 24 Västerbottens län^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas” . Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php . Läst 30 mars 2009 . ^ ”Folkmängd 1810-1990” . CEDAR, Demografiska databasen, Umeå universitet . http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp . Läst 16 december 2016 . ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015” . Statistiska centralbyrån . http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4 . Läst 16 december 2016 . ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015” . Statistiska centralbyrån . Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d . Läst 16 december 2016 . ^ [a b ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån . Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx . Läst 16 december 2016 .
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Statistiska centralbyrån den 31 december 2010” . Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf . Läst 28 februari 2016 . ^ ””Vi ser ingen annan utväg än att begära utträde” . Folkbladet . 13 januari 2015. Arkiverad från originalet den 1 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160201021720/http://www.folkbladet.nu/1442228/socialdemokraterna-i-nordmaling-spricker-34-har-lamnat . Läst 16 december 2016 . ^ [a b ”Kommunstyrelse” . Nordmalings kommun. http://www.nordmaling.se/?id=10592 . Läst 16 december 2016 .
^ [a b ”Ledamöter kommunfullmäktige” . Nordmalings kommun. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171010045646/http://nordmaling.se/?id=10573 . Läst 16 december 2016 .
^ ”Ny organisation” . Nordmalings kommun. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170830232517/http://www.nordmaling.se/?id=11861 . Läst 16 december 2016 . ^ ”Kommunfullmäktiges demokratiberedning” . Nordmalings kommun. http://www.nordmaling.se/?id=11841 . Läst 24 oktober 2020 . ^ ”Obligatoriska nämnder” . Nordmalings kommun. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170831001604/http://www.nordmaling.se/?id=10564 . Läst 16 december 2016 . ^ ”Överförmyndarnämnd” . Nordmalings kommun. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220202502/http://www.nordmaling.se/?id=10578 . Läst 16 december 2016 .
Sverige
Finland
Afghanistan
Eritrea
Tyskland
Europeiska unionen: Övriga länder
Thailand
Polen
Iran
Norge
Syrien
Irak
Turkiet
Danmark
Bosnien och Hercegovina
Somalia
Island
/
Sovjetunionen
Wikimedia Commons har media som rör Nordmalings kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 