Olof Rudolf Cederström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Olof Rudolf Cederström
Olof Rudolf Cederström[1].
Titlar
Friherre
Tidsperiod -1819
Chef för "Kunglig majestäts flotta"
Tidsperiod 1823
Greve
Tidsperiod 1819
Amiral
Tidsperiod 1818
Yrke Militär och statsråd
Övrigt arbete Statsråd
Militärtjänst
I tjänst för Sverige
Försvarsgren Kungliga Flottan
Land Sverige
Tjänstetid 1779 - 1828
Grad Generalamiral
Enhet Örlogsflottan
Befäl Kungliga Flottan
Slag/krig Gustav III:s ryska krig

Barbareskkriget 1801-1805 Finska kriget

Utmärkelser Serafimerorden
Riddare med Stora Korset av Svärdsorden
Kommendör med Stora Korset av Svärdsorden
Upphöjd till Greve
Personfakta
Född 18 februari 1764
Landskrona
Död 1 juni 1833
Löfsta
Släkt
Frälse/adelsätt Cederström
Sätesgård Löfsta i Uppland
Far Friherre Clas Cederström (1726-1778)
Mor Margareta Elisabet von Mevius
Familj
Gift 1793
Make/maka grevinnan Charlotta Katarina Wrangel af Sauss

Olof Rudolf Cederström, född 8 februari 1764 i Landskrona, död 1 juni 1833 på egendomen Löfsta i Uppland, var en svensk greve, sjömilitär, statsråd och en av rikets herrar.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Cederström var son till översten friherre Clas Cederström (1726-1778) och Margareta Elisabet, född von Mevius (död 1793), och anställdes 1779 vid amiralitetet.[1] Tidig tjänstgöring inkluderade bland annat en period som hamnkapten i den svenska kolonin Saint-Barthélemy.[2]

Under Gustav III:s ryska krig utförde han 1790 en lyckad expedition till Rogervik (Paldiski) som chef för en liten eskader (bestående av två fregatter och ett par briggar)[1] där en stor mängd ryskt krigsmateriel förstördes,[2] vilket ledde till utnämning till major.[1] Han utmärkte sig också vid slaget vid Reval (Tallinn) och vid Viborgska gatloppet.[2] Han befordrades till överstelöjtnant 22 december 1793, överste 21 juni 1795 och ledde 1796 och 1798 en fregatteskader i Nordsjön till skydd mot engelska kapare.[2]

Cederström befordrades 9 april 1801 till konteramiral och sändes till Medelhavet för att komma tillrätta med tripolitanska sjörövare, en del av det som kom att kallas barbareskkriget.[1] Under finska kriget anförde han år 1808 den expedition till Gotland som fördrev de ryska styrkor som landstigit där.[1] Utnämnd till vice landshövdingGotland fick han i uppgift att stärka öns försvar, bland annat genom uppsättandet av Gotlands nationalbeväring.[1] 1813 blev han förordnad till general över svenska sjöstyrkan mot Danmark och Frankrike.[1] Den 8 augusti 1815 blev han statsråd och samma år generaladjutant för flottan, 1818 amiral och 1 juni 1820 överamiral.

Cederström blev 1823 generalamiral och chef för "Kunglig majestäts flotta", som enligt hans förslag bildats genom sammanslagning av örlogsflottan och arméns flotta.[1] På denna post lastades han för ekonomiska tvivelaktigheter vid försäljning av fartyg från flottan i den så kallade skeppshandeln, vilket ledde till hans avgång 1828 "mot slutet af sin lysande bana"[2]. Sina sista år levde han på egendomen Löfsta i Uppland. Han gifte sig 16 februari 1793 med grevinnan Charlotta Katarina Wrangel af Sauss (född 1767).[1]

Cederström upphöjdes 11 maj[förtydliga] och introducerades den 30 maj 1821.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Cederström, Olof Rudolf, artikel i Svenskt biografiskt handlexikon, vol. I, sid 176-178 (1906)
  2. ^ [a b c d e] Cederström, Olof Rudolf, artikel i Nordisk familjebok, band 3, spalt 129-130 (1880).

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Matrikel öfwer dem af Swea-Rikes ridderskap och adel, som från år 1817 till närwarande tid blifwit introducerade, Carl Fredrik Rothlieb, Stockholm 1823 s. 24ff