Omplacering av asylsökande inom Europeiska unionen

Omplacering av asylsökande inom Europeiska unionen innebär att en asylsökande och hans eller hennes asylansökan överförs från en medlemsstat till en annan i enlighet med bestämmelser i unionsrätten. Omplacering av asylsökande kan ske om vissa kriterier i Dublinförordningen uppfylls. I samband med migrationskrisen i Europa antog Europeiska unionens råd även ett beslut om en provisorisk omplaceringsmekanism av upp till 160 000 asylsökande från Grekland och Italien, för att avlasta dessa medlemsstater.

Omplacering enligt Dublinförordningen

Dublinförordningen reglerar vilken medlemsstat inom Europeiska unionen som ansvarar för att behandla en asylansökan. Ett antal olika kriterier återfinns i förordningen som avgör vilken medlemsstat som är ansvarig. Om en asylsökande har familj eller annan anknytning till en viss medlemsstat, är det där asylansökan ska behandlas. Om inte sådana skäl föreligger är det den medlemsstat som den asylsökande först kom in i som är ansvarig för asylansökan, oavsett i vilken medlemsstat den asylsökande lämnade in sin ansökan.

Omplacering av asylsökande enligt Dublinförordningen sker enligt ett organiserat förfarande med övertagande och återtagande.

Eftersom det är i de medlemsstater, främst Grekland och Italien, som flest asylsökande kommer in till EU genom, ledde migrationskrisen i Europa 2015 till en överbelastning av dessa länders asylsystem. Följaktligen begärde dem att avlastas av de andra medlemsstaterna, vilket ledde till antagandet av en provisorisk omplaceringsmekanism.

Provisorisk omplaceringsmekanismen för Grekland och Italien

De nationella regeringarnas inställning till den provisoriska omplaceringsmekanismen för 120 000 asylsökande från Grekland och Italien:

  Ja

  Undantagsklausul

  Avstod

  Nej

I september 2015 antog Europeiska unionens råd två beslut om en provisorisk omplaceringsmekanism för att överföra 40 000 respektive 120 000 asylsökande från Grekland och Italien till övriga medlemsstater. I Europeiska kommissionens förslag ingick från början även Ungern, men landets regering avböjde hjälp med hänsyn till att det ansåg att hela omplaceringsmekanismen var omotiverad.

Besluten fattade av rådet gällde för asylsökande som inlämnade sin ansökan senast den 17 september 2017 respektive 26 september 2017.

I samband med beslutet om 120 000 asylsökande motsatte sig flera medlemsstater – Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern – dess antagande. Trots detta kunde beslutet antas eftersom det endast krävdes kvalificerad majoritet. Dessa medlemsstater, liksom flera andra, har dock varit motvilliga till att genomföra beslutet.

Med hänsyn till det stora antalet asylsökande som kom till Sverige och Österrike beslutade rådet under 2016 att ge dessa två EU-länder tillfälliga undantag i omplaceringsmekanismen. Österrikes undantag upphörde den 11 mars 2017, och Sveriges undantag upphörde den 16 juni 2017.

Omplaceringskvoter

Danmark, Irland och Storbritannien omfattas inte av besluten om omplacering av asylsökande eftersom de helt eller delvis står utanför den gemensamma asylpolitiken.

Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz, som alla har nära samarbeten med unionen, har kunnat välja om de vill delta i omplaceringsmekanismen. Samtliga utom Island har gjort detta.

Källa: Kommissionens redovisning

Medlemsstat	Antal asylsökande omplacerade från Italien	Antal asylsökande omplacerade från Grekland	Totalt antal omplacerade asylsökande	Rättsligt bindande antal enligt rådets beslut	Andel omplacerade	Åtagande uppfyllt
Belgien	361	698	1059	3812	27,8 %	Nej
Bulgarien	0	50	50	1302	3,8 %	Nej
Cypern	47	96	143	320	44,7 %	Nej
Danmark	–	–	–	–	–	–
Estland	0	141	141	329	42,9 %	Nej
Finland	779	1201	1980	2078	95,3 %	Nej
Frankrike	377	4322	4699	19714	23,8 %	Nej
Grekland	–	–	–	–	–	–
Irland	–	–	–	–	–	–
Italien	–	–	–	–	–	–
Kroatien	18	60	78	968	8,1 %	Nej
Lettland	27	294	321	481	66,7 %	Nej
Litauen	29	355	384	671	57,2 %	Nej
Luxemburg	236	321	557	557	100,0 %	Ja
Malta	67	101	168	131	100,0 %	Ja
Nederländerna	842	1709	2551	5947	42,9 %	Nej
Polen	0	0	0	6182	0,0 %	Nej
Portugal	315	1192	1507	2951	51,1 %	Nej
Rumänien	45	683	728	4180	17,4 %	Nej
Slovakien	0	16	16	902	1,8 %	Nej
Slovenien	60	172	232	567	40,9 %	Nej
Spanien	205	1096	1301	9323	14,0 %	Nej
Storbritannien	–	–	–	–	–	–
Sverige	1202	1649	2851	3766	75,7 %	Nej
Tjeckien	0	12	12	2691	0,4 %	Nej
Tyskland	3972	5197	9169	27536	33,3 %	Nej
Ungern	0	0	0	1294	0,0 %	Nej
Österrike	15	0	15	1953	0,8 %	Nej
Europeiska unionen	8597	20011	28608	98255	29,1 %
Island	0	0	0	0	100,0 %	Ja
Liechtenstein	0	10	10	0	100,0 %	Ja
Norge	816	693	1509	0	100,0 %	Ja
Schweiz	877	574	1451	0	100,0 %	Ja
Totalt	10290	21288	31578	98255	32,1 %

Permanent omplaceringsmekanism vid kriser

De nationella regeringarnas inställning till en permanent omplaceringsmekanismen vid kriser:

  Ja

  Undantagsklausul

  Nej

Europeiska kommissionen föreslog den 9 september 2015 inrättandet av en permanent omplaceringsmekanism som ska träda i kraft i samband med kriser, då ett stort antal asylsökande ankommer till en och samma medlemsstat samtidigt. Mekanismen är en del av en omarbetning av Dublinförordningen. Majoriteten i Europaparlamentet har samtidigt krävt att hela Dublinförordningen omarbetas, så att principen om första asylland förändras och ett system med kvoter mellan medlemsstaterna införs istället.

Flera medlemsstater har motsatt sig dessa förslag, i synnerhet de i den så kallade Visegrádgruppen: Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern. Förslaget behöver dock bara godkännas av en kvalificerad majoritet i rådet, utöver Europaparlamentets godkännande.

Se även

• Dublinförordningen
• Gemensamma asylpolitiken

Referenser

Noter

EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.