Oscar Almgren (arkeolog)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Oscar Almgren
Oscar Almgren docent fornkunskap.png
Född9 november 1869[1][2][3]
Maria Magdalena församlingSverige[2][3]
Död13 maj 1945[2][4][5] (75 år)
Uppsala församlingSverige[2]
BegravdNorra begravningsplatsen[6]
kartor
MedborgarskapSvenskt
Utbildad vidUppsala universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningAntropolog, universitetslärare, förhistoriker, arkeolog[1], fotograf
ArbetsgivareUppsala universitet
BarnBertil Almgren (f. 1918)
Gerd Almgren (f. 1925)
FöräldrarOscar Almgren[3]
Redigera Wikidata

Oscar Almgren, född 9 november 1869 i Stockholm, död 13 maj 1945 i Uppsala, var en svensk arkeolog. Han utnämndes 1913 som den första i Sverige till professor i nordisk och jämförande fornkunskap vid Uppsala universitet. Han var son till Oscar Almgren samt far till Bertil Almgren och Gerd Almgren.

Almgren tillhörde sidenvävarsläkten Almgren. Han avlade studentexamen vid Södra latin i Stockholm 1886 och inskrevs samma år vid Uppsala universitet. Han avlade filosofie kandidatexamen 1889 i klassiska och nordiska språk och började sedan intressera sig för arkeologin. År 1897 blev han filosofie doktor och docent i jämförande fornkunskap. Almgren blev 1910 antikvarie vid Vitterhetsakademien. Åren 1914–1925 var han professor i arkeologi vid Uppsala universitet. Almgren deltog i fältarbetet vid undersökningen av Läby runstensbro, på Åloppeboplatserna, under utgrävningen av Hågahögen med flera platser.

Almgren utnämndes till hedersdoktor vid universitetet i Königsberg 1924 och till hedersledamot av Finska fornminnesföreningen 1920, och hedersledamot av Svenska fornminnesföreningen 1930. Han blev hedersledamot av Stockholms nation i Uppsala 1912 och av Upplands nation 1915. Åren 1901–1941 var han medlem i Upplands fornminnesförening, 1910–1948 sekreterare och redaktör för dess tidskrift, och 1910–1917 föreningens skattmästare. Han deltog verksamt i bildandet av Disastiftelsen 1927 och stiftelsen Geijersgården 1934.

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Studien über nordeuropäische Fibelformen der ersten nachchristlichen Jahrhunderte mit Berücksichtigung der provinzialrömischen und südrussischen Formen, Stockholm 1897. Almgrens internationellt omtalade avhandling, nytrycktes i Leipzig 1923.
  • Från Uppländska gravfält - flera av delarna 1898-1921
  • Sveriges fasta fornlämningar 1904 - 3:e upplagan 1934
  • Kung Björns hög och andra fornlämingar vid Håga, på föranstaltande av H. K. H. Prins Gustaf Adolf undersökta 1902-03. Stockholm 1905
  • Uppländska stenåldersboplater, Fornvännen, Årgång I, 1906
  • Älgbilden från Alunda, jämte några ord om stenåldersfolken i Uppland - Upplands fornminnesförenings tidskrift 1910-12.
  • Die älter Eisenzeit Gotlands, 1912
  • Zur Bedeutung des Markomannenreiches, Mannus 1913.
  • Handledning i kulturminnesvård, Uppsala 1924.
  • Hällristningar och kultbruk bidrag till belysning av de nordiska bronsåldersristningarnas innebörd, Stockholm 1927.
  • Om tillkomsten av 1630 års antikvarie-institution, artikel i Fornvännen 1931.
  • Våra minnesmärken från Hedenhös, Stockholm 1933.
  • Nordische Felszeichnungen als religiöse Urkunden, Frankfurt am Main 1934.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sune Lindqvist, Oscar Almgren in memoriam, årsskriften Uppland 1945, s. 87-94

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Oscar Almgren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5683, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18691109 Almgren, Oscar, läst: 28 april 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Maria Magdalena kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/C I a/16 (1867-1871), bildid: 00014962_00167, födelse- och dopbok, s. 155, läs onlineläs online, läst: 28 april 2018, ”45,(nov),9,1,,Oscar,1....Almgren Oscar Mauritz Grosshandlare// Schmidt Lovisa Elisabeth Carolina Göthgatan 26,,1....”.[källa från Wikidata]
  4. ^ KulturNav, omnämnd som: Oscar Almgren, KulturNav-ID: 2521a734-7430-4f6e-9597-7191f0cb4bfe, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ola2002113844, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ Svenska gravar, omnämnd som: Almgren, Oskar, läs online, läst: 5 juni 2019.[källa från Wikidata]