Oscar Almgren (arkeolog)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Oscar Almgren
Född9 november 1869[1][2][3]
Maria Magdalena församling[2][3]Sverige
Död13 maj 1945[2][4][5] (75 år)
Uppsala församling[2]Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[6]
kartor
MedborgarskapSvensk
Utbildad vidUppsala universitet Blue pencil.svg
SysselsättningAntropolog, universitetslärare, förhistoriker, arkeolog[1], fotograf
ArbetsgivareUppsala universitet
BarnBertil Almgren (f. 1918)
Gerd Almgren (f. 1925)
FöräldrarOscar Almgren[3]
Redigera Wikidata

Oscar Almgren, född 9 november 1869 i Stockholm, död 13 maj 1945 i Uppsala, var en svensk arkeolog. Han utnämndes 1913 till professor i nordisk och jämförande fornkunskap vid Uppsala universitet. Han var far till Gerd Almgren och Bertil Almgren (sedermera professor i samma ämne i Uppsala).

Almgren avlade studentexamen vid högre allmänna läroverket å Södermalm 1886 och inskrevs samma år vid Uppsala universitet. Han avlade filosofie kandidatexamen 1889 i klassiska och nordiska språk och började sedan intressera sig för arkeologin. År 1897 blev han filosofie doktor och docent i jämförande fornkunskap. Almgren blev 1910 antikvarie vid Vitterhetsakademin. Åren 1914–1925 var han professor i arkeologi vid Uppsala universitet. Almgren deltog i fältarbetet vid undersökningen av Läby runstensbro, på Åloppeboplatserna, under utgrävningen av Hågahögen med flera platser.

Almgren utnämndes till hedersdoktor vid universitetet i Königsberg 1924 och till hedersledamot av Finska fornminnesföreningen 1920, och hedersledamot av Svenska fornminnesföreningen 1930. Han blev hedersledamot av Stockholms nation i Uppsala 1912 och av Upplands nation 1915. Åren 1901–1941 var han medlem i Upplands fornminnesförening, 1910–1948 sekreterare och redaktör för dess tidskrift, och 1910–1917 föreningens skattmästare. Han deltog verksamt i bildandet av Disastiftelsen 1927 och stiftelsen Geijersgården 1934.

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Studien über nordeuropäische Fibelformen der ersten nachchristlichen Jahrhunderte mit Berücksichtigung der provinzialrömischen und südrussischen Formen, Stockholm 1897. Almgrens internationellt omtalade avhandling, nytrycktes i Leipzig 1923.
  • Från Uppländska gravfält - flera av delarna 1898-1921
  • Sveriges fasta fornlämningar 1904 - 3:e upplagan 1934
  • Kung Björns hög och andra fornlämingar vid Håga, på föranstaltande av H. K. H. Prins Gustaf Adolf undersökta 1902-03. Stockholm 1905
  • Uppländska stenåldersboplater, Fornvännen, Årgång I, 1906
  • Älgbilden från Alunda, jämte några ord om stenåldersfolken i Uppland - Upplands fornminnesförenings tidskrift 1910-12.
  • Die älter Eisenzeit Gotlands, 1912
  • Zur Bedeutung des Markomannenreiches, Mannus 1913.
  • Handledning i kulturminnesvård, Uppsala 1924.
  • Hällristningar och kultbruk bidrag till belysning av de nordiska bronsåldersristningarnas innebörd, Stockholm 1927.
  • Om tillkomsten av 1630 års antikvarie-institution, artikel i Fornvännen 1931.
  • Våra minnesmärken från Hedenhös, Stockholm 1933.
  • Nordische Felszeichnungen als religiöse Urkunden, Frankfurt am Main 1934.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sune Lindqvist, Oscar Almgren in memoriam, årsskriften Uppland 1945, s. 87-94

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Oscar Almgren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 5683
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18691109 Almgren, Oscar, läst: 28 april 2018
  3. ^ [a b c] Maria Magdalena kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/C I a/16 (1867-1871), bildid: 00014962_00167, Födelse- och dopbok, s. 155, läst: 28 april 2018, ”45,(nov),9,1,,Oscar,1....Almgren Oscar Mauritz Grosshandlare// Schmidt Lovisa Elisabeth Carolina Göthgatan 26,,1....
  4. ^ KulturNav, omnämnd som: Oscar Almgren, KulturNav ID: 2521a734-7430-4f6e-9597-7191f0cb4bfe, läst: 9 oktober 2017
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC ID: ola2002113844, läst: 23 november 2019
  6. ^ SvenskaGravar.se, omnämnd som: Almgren, Oskar, läs online, läst: 5 juni 2019