Gösta Ekman den äldre

Från Wikipedia
Gösta Ekman
Gösta Ekman 1922, fotografi taget på Atelier Jaeger i Stockholm.
Gösta Ekman 1922, fotografi taget på Atelier Jaeger i Stockholm.
FöddFrans Gösta Viktor Ekman
28 december 1890
Klara församling,
Stockholm, Sverige
Död12 januari 1938 (47 år)
Hedvig Eleonora församling,
Stockholm, Sverige
NationalitetSverige Svensk
Aktiva år1908–1937
MakaGreta Ekman
(1914–1938; hans död)
BarnHasse Ekman
SläktingarGösta Ekman d.y. (barnbarn)
Mikael Ekman (barnbarn)
Stefan Ekman (barnbarn)
WebbplatsEkmansällskapet
Betydande roller
Filmer:
Signatur
IMDb SFDb

Gösta Ekmans gravvård på Norra Begravningsplatsen, Solna.

Frans Gösta Viktor Ekman (den äldre), född 28 december 1890 i Stockholm, död 12 januari 1938 i Stockholm, var en svensk skådespelare, regissör, sångare och teaterdirektör. Han var far till Hasse Ekman och farfar till Gösta Ekman den yngre.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Barndom[redigera | redigera wikitext]

Gösta Ekman växte upp som enda barnet i en familj där fadern var bokhållare och modern utbildade sig till frisör. Familjen flyttade en del men bodde främst på Östermalm i Stockholm. Fadern Frans gick bort i tuberkulos när han var 30 år gammal då Gösta endast var fem år. Modern gifte senare om sig och fick ytterligare tre barn, men då var 13-årige Gösta redan inackorderad springpojke. Han fortsatte sedan med att arbeta på kontor och på fritiden spelade han amatörteater, var hans drömmar låg fanns det sedan många år inga tvivel om. Han studerade även för skådespelaren Anders de Wahl.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Fotograferat utanför scenen, privat porträtt, 1930-talet.

Gösta Ekman kom in vid den professionella teatern genom operetten, han spelade i Glada änkan på Oscarsteatern 1908 och i Helsingfors samma år i August Bodéns operettsällskaps turné. 1908–1911 var han anställd vid Hugo Rönnblads sällskap.[1] Efter att ha varit engagerad hos Hjalmar Selanders teatersällskap vid Nya Teatern i Göteborg i två år var han 1913–1925 anställd hos Albert Ranft vid Svenska teatern i Stockholm. På 1920- till 1930-talet var han en av Sveriges mest dominerande skådespelare inom teatern.

Gösta Ekman var teaterdirektör i omgångar. Han ledde Oscarsteatern mellan 1926 och 1931 tillsammans med John W. och Pauline Brunius. I början av 1930-talet disponerade Ekman både Vasateatern, Folkteatern och Konserthusteatern, ofta i samarbete med Per Lindberg. Här gestaltade han Joe Meng i Hjalmar Bergmans Patrasket, men han spelade också i stycken så vitt skilda som Glada Änkan, John Masefields En japansk tragedi och Ragnar Josephsons Kanske en diktare, en roll som han även spelade på film 1933. Rollen som den drömmande rockvaktmästaren och diktaren Filip i Kanske en diktare var en av hans mest uppskattade tolkningar.

Som filmaktör debuterade Ekman 1911 i Blott en dröm och gjorde sin första filmroll av betydelse i Mästerkatten i stövlar (1918). Sina mest uppmärksammade stumfilmsframgångar hade han i Karl XII (1925) och Faust (1926). Den senare spelades in i Tyskland, i regi av F.W. Murnau. Ljudfilmen passade hans begåvning väl, och han gjorde nyanserade karaktärsstudier i bland annat Swedenhielms (1935), Intermezzo (1936) och Kungen kommer (1936).

Ekman spelade stora Ibsenroller som titelrollen i Peer Gynt och Hjalmar Ekdal i Vildanden samt Shakespeareroller som Shylock i Köpmannen i Venedig och Hamlet hörde också till 1930-talets repertoar. Han gestaltade Lagerkvists Bödeln och Tolstojs Fedja.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Gösta Ekman gifte sig i Engelbrektskyrkan lördagen den 12 december 1914 med Greta Sundström[2] (1887–1978), dotter till grosshandlaren Hans Fredrik Sundström och Anna Gustava Fris.[3] I september 1915 föddes sonen Hasse Ekman och i juli 1926 föddes sonen Jan Michael som dog nio månader gammal.

Sjukdom och död[redigera | redigera wikitext]

Gösta Ekman avled på Röda Korsets sjukhem av urinförgiftning i kombination med lunginflammation vid fyratiden på morgonen den 12 januari 1938. Jordfästningen ägde rum den 18 januari i Hedvig Eleonora kyrka. En tyst minut hölls i radion till hans minne. Ungefär 100 000 personer var närvarande vid färden mot begravningsplatsen och kondoleanser och blomsteruppsättningar bildade formliga drivor. Ekman är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[4]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Begravningsdagen, med omkring 100 000 människor kantande gatorna.
Gösta Ekmans grav på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

Vid sin bortgång var Ekman kontrakterad för följande produktioner:

  • Film: Vi börja i Paris, Irefilm. Inspelad till hälften, ej fullbordad.
  • Teater (Dramaten): Mayerlingdramat (Masque of Kings) av Maxwell Andersson, Hjalmar Bergmans Vävaren i Bagdad samt Sherwood Andersons Idiots delight.[5]

Sedan 1939 delas Gösta Ekman-stipendiet ut av Teaterförbundet.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

År Titel Roll Not
1911 Stockholmsfrestelser Ej identifierad roll Kortfilm, filmdebut
1911 Blott en dröm Konrad von X Kortfilm
1912 Trädgårdsmästaren Trädgårdsmästarens son Kortfilm
1912 Systrarna Detektiv Kortfilm
1912 Det okända Rik yngling
1918 Mästerkatten i stövlar Karl Konstantin Kattrup
1920 Bomben Ture af Örnefeldt
1920 Thora van Deken Bjerring
1920 Gyurkovicsarna Geza Gyurkovics
1920 Familjens traditioner Ernst
1921 En lyckoriddare Lars Wiwalt
1921 En hjulsaga eller Kärlek och tombolaspel Gösta
1922 Vem dömer Bertram
1922 Kärlekens ögon Henry Warden
1924 Carl XII:s kurir Axel Erik Roos
1924 Unge greven ta'r flickan och priset Greve Hans Lewestierna
1925 Karl XII Karl XII
1925 Karl XII/senare delen Karl XII
1926 Faust Faust Krediterad som "Gösta Ekmann"
1926 Klovnen Joe Higgins
1927 Harry Persson – Bud Gorman Åskådare
1927 Hans engelska fru Ivor Willington
1927 En perfekt gentleman Marquis Robert de Luny & Jean Coubert
1928 Gustaf Wasa del I Gustav Vasa
1928 Gustaf Wasa del II Gustav Vasa
1928 Ett revolutionsbröllop Marc-Anton
1930 För hennes skull Gunnar Lanner
1930 Mach' mir die Welt zum Paradies Gunnar
1931 Brokiga blad Sigge Wulff
1933 Kanske en diktare Filip
1933 Kära släkten Claes af Leijonstam
1933 Två man om en änka 39 Ludwig Karlsson
1934 København, Kalundborg og - ? Sig själv
1935 Swedenhielms Rolf Swedenhielm
1935 En kunglig idyll Gustav III Kortfilm
1935 Minns du? Olika roller Arkivfoto
1936 Längtan Berättare
1936 Kungen kommer Karl XV/Leonard Pettersson
1936 Johan Ulfstjerna Johan Ulfstjerna
1936 Intermezzo Professor Holger Brandt
1937 Häxnatten Arne Markell
1937 Bland kobbar och skär Sig själv Kortfilm
1938 Till Gösta Ekmans minne Olika roller Kortfilm, arkivfoto
1940 Än en gång Gösta Ekman Hellert Kortfilm

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

Diskografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1907 Medverkande Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Oscarsteatern[6]
1908 En lärpojke Stabstrumpetaren
Frans Hedberg
Thor Christiernsson Bodén-Engdahls sällskap
1911 Krigarliv, revy
Emil Norlander
Justus Hagman Kristallsalongen[7]
Bengt Lagman Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg
1913 Harry Clinton Gilbert Halvblod
1914 Lionel Jungfrun av Orléans
Friedrich Schiller
Svenska teatern, Stockholm[8]
Prinsen Svanevit
August Strindberg
1915 Lycko-Per Lycko-Pers resa
August Strindberg
1917 Karl-Hinke Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster
Erik Schrottenhofer Pärlhalsbandet
Lothar Schmidt
Gunnar Klintberg Vasateatern
(gästspel av Svenska teatern)[9]
Lord Essex Kring drottningen
Brita von Horn
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[10]
1919 Romeo Romeo och Julia
William Shakespeare
Reservlöjtnanten Rödakorssystern
Gustaf Collijn
Svenska teatern, Stockholm[11]
1921 Billy Gröna hissen
Avery Hopwood
Nils Johannisson Vasateatern[12]
1922 Prins Erik Gustav Vasa
August Strindberg
Fredrik II Kungens dansös
Rudolf Presber och Leo Stein
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[13]
1923 Sandy Verall Eliza stannar
Henry V. Esmond
Gösta Ekman Djurgårdsteatern[14]
En herre i frack
André Picard
Nils Johannisson Svenska teatern, Stockholm[15]
Gösta Berling Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf
1924 Lyckoriddaren
Runar Schildt
John W. Brunius Svenska teatern, Stockholm[16]
Pärlhalsbandet
Lothar Schmidt
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[17]
Soldaten Graven under Triumfbågen
Paul Raynal
1926 "Han" Han som får örfilarna
Leonid Andrejev
Gösta Ekman Oscarsteatern[18]
Soldaten Graven under Triumfbågen
Paul Raynal
Gunnar Klintberg Oscarsteatern
Agathon Vågdahl, ambulerande skald Moloch
Erik Lindorm
John W. Brunius Oscarsteatern[19][20]
1927 Petrucchio Så tuktas en argbigga
William Shakespeare
Gösta Ekman
Johannes Poulsen
Oscarsteatern
Baron Armand des Essarts Den första av herrarna
Yves Mirande och André Mouézy-Éon
Gösta Ekman Oscarsteatern[21]
Karl-Hinke Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster
Oscarsteatern[22]
Lord Arthur Dilling Hennes sista bedrift
Frederick Lonsdale
Pauline Brunius Oscarsteatern[23]
Marchbanks Candida
George Bernard Shaw
1928 Billy Gröna hissen
Avery Hopwood
Gösta Ekman Oscarsteatern[24][25]
Joseph Surface Skandalskolan
Richard Brinsley Sheridan
Johannes Poulsen Oscarsteatern[26]
Roy Lane Broadway
Philip Dunning och George Abbott
Mauritz Stiller Oscarsteatern[27][28]
Zellman Almady, hovskådespelare En komedi på slottet
Ferenc Molnar
Gösta Ekman Oscarsteatern[29]
Joe Meng "Patrasket"
Hjalmar Bergman
John W. Brunius Oscarsteatern[30]
Lampe Alexander den Store
Gustav Esmann
Oscarsteatern
Dumman, fil. dr, författare
Peer Bille
Hokus-Pokus
Curt Goetz
Gösta Ekman Oscarsteatern[31]
Eugene Marchbanks Candida
George Bernard Shaw
Gösta Ekman Oscarsteatern[32]
1929 Mosca Volpone
Ben Jonson
Gunnar Klintberg Oscarsteatern[33]
Friherre af Leijonstam Kära släkten
Gustav Esmann
Rune Carlsten Oscarsteatern[34]
Tony Cavendish Den kungliga familjen
George S. Kaufman och Edna Ferber
Rune Carlsten Oscarsteatern[35]
Kapten Stanhope Männen vid fronten
R. C. Sherriff
Thomas Warner Oscarsteatern[36]
1930 André Moreuil Den stora kärleken
Paul Géraldy och Robert Spitzer
Gösta Ekman Oscarsteatern[37]
Thomas Wolsey Henrik VIII
William Shakespeare
Thomas Warner Oscarsteatern[37]
Norman Overbeck En liten olycka
Floyd Dell och Thomas Mitchell
Gösta Ekman Oscarsteatern[38]
Max Vogel-Törnefelt Trions bröllop
Sigfrid Siwertz
John W. Brunius Oscarsteatern[39][40]
Friherre af Leijonstam Kära släkten
Gustav Esmann
Rune Carlsten Oscarsteatern[41]
Prins Erik Gustaf Vasa
August Strindberg
Gunnar Klintberg Oscarsteatern[37]
Victor En tjuvkomedi
Berndt Carlberg
Gösta Ekman Oscarsteatern[42]
Löjtnant Lennart Allard Nyckelromanen
Ragnar Josephson
Erik Berglund Oscarsteatern[43]
Greve Artois En herre i frack
Seymour Hicks
Nils Johannisson Oscarsteatern[44]
1931 Greve Danilo Glada änkan
Franz Lehár
Konserthusteatern[45]
Advokaten En caprice
Sil Vara
Gösta Ekman Konserthusteatern[46]
Kurano En japansk tragedi
John Masefield
Per Lindberg Konserthusteatern[47]
1932 Billy Gröna hissen
Avery Hopwood
Gösta Ekman Vasateatern[48]
Karl XIV Johan Den förste Bernadotte
Herbert Grevenius
Per Lindberg Konserthusteatern[49]
Skomakare Victor Filosel Min syster och jag
Ralph Benatzky
Sandro Malmquist
Axel Witzansky
Konserthusteatern[50]
Leopold Värdshuset Vita Hästen
Ralph Benatzky, Eric Charell och Hans Müller
Filip Kanske en diktare
Ragnar Josephson
Gösta Ekman Vasateatern[51][52]
Kattrup Mästerkatten i stövlarna
Palle Rosenkrantz
Gösta Ekman Vasateatern[53][54]
Roy Lane Broadway
Philip Dunning och George Abbott
Mauritz Stiller Vasateatern[55]
Soldaten Graven under triumfbågen
Paul Raynal
Harry Roeck Hansen Vasateatern[56]
Joe Meng "Patrasket"
Hjalmar Bergman
Gösta Ekman Vasateatern[57]
Eugene Marchbanks Candida
George Bernard Shaw
Gösta Ekman Vasateatern[58]
Billy Gröna hissen
Avery Hopwood
Gösta Ekman Vasateatern[59]
1933 Advokaten En caprice
Sil Vara
Gösta Ekman Vasateatern[60]
Eddy Clark Mannen och hans omoral
Samuel Nathaniel Behrman
Gösta Ekman Vasateatern[61][62]
Stefan Barna Högre skolan
Ferenc Molnár
Gösta Ekman Vasateatern[63][64][65]
Kringelein Grand Hotel
Vicki Baum
Gösta Ekman Vasateatern[66][67]
Gustave Lebreche Banken
Louis Verneuil
Hjalmar Peters Vasateatern[68]
1934 Hamlet Hamlet
William Shakespeare
Per Lindberg Vasateatern[69][70]
Herodes Långfredag
John Masefield
Per Lindberg Vasateatern[71]
Leo Hochberg Män i vitt
Sidney Kingsley
Per Lindberg Vasateatern[72][73]
Jack Dibley Nästan gifta
Walter Ellis
Gösta Ekman Vasateatern[74]
Baron Franz Keller Natten till den 17:de
Lajos Zilahy
Gunnar Olsson Vasateatern[73][75]
Bödeln Bödeln
Pär Lagerkvist
Per Lindberg Vasateatern[76][77]
Peer Peer Gynt
Henrik Ibsen
1935 Anton Melzer Karriär-karriär
Gábor Drégely
Gösta Ekman Vasateatern[78][79]
Fjodor Vasiljevitj Fedja eller Det levande liket
Leo Tolstoj
Per Lindberg Vasateatern[80]
Felix Munck En förtjusande fröken
Ralph Benatzky
Gösta Ekman Vasateatern[81][82]
Shylock Köpmannen i Venedig
William Shakespeare
Per Lindberg Vasateatern[83]
1936 Peter Peter Peter Peter
Curt Goetz
Gösta Ekman Vasateatern[84]
Baron Fernando Cassini/Eugène Charlier Cassini de Paris
Rudolf Lothar och Hans Adler
Harry Roeck Hansen Vasateatern[85][86]
Hjalmar Ekdal Vildanden
Henrik Ibsen
Martha Lundholm Vasateatern
Billy Gröna hissen
Avery Hopwood
Gösta Ekman Vasateatern[87]
1937 Doktor Clitterhouse Doktor Clitterhouse
Barré Lyndon
Gösta Ekman Vasateatern[87][88]
Baron Fernando Cassini/Eugène Charlier Cassini de Paris
Rudolf Lothar och Hans Adler
Helge Wahlgren Göteborgs stadsteater[89]

Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1923 Eliza stannar
Henry V. Esmond Djurgårdsteatern[14][90]
1926 Han som får örfilarna
Тот, кто получает пощёчины, Tot kto palucaet posceciny
Leonid Andrejev Oscarsteatern
1927 Så tuktas en argbigga
The Taming Of The Shrew
William Shakespeare
Översättning Carl August Hagberg
Oscarsteatern
Regi tillsammans med Johannes Poulsen
Den första av herrarna
Au Premier de Ces Messieurs
Yves Mirande och André Mouézy-Éon Oscarsteatern[21]
1928 Candida
George Bernard Shaw
Översättning Hugo Vallentin
Oscarsteatern
Gröna hissen
Fair and Warmer
Avery Hopwood Oscarsteatern[25][91]
En komedi på slottet
Spiel im Schloss
Ferenc Molnár Oscarsteatern
Hokus-Pokus
Hokuspokus
Curt Goetz
Översättning Nalle Halldén
Oscarsteatern[31]
1930 Gröna hissen
Fair and Warmer
Avery Hopwood Oscarsteatern
Den stora kärleken
Son mari
Paul Géraldy och Robert Spitzer
Översättning Gunnar Klintberg
Oscarsteatern
En liten olycka
Little accident
Floyd Dell och Thomas Mitchell Oscarsteatern
En tjuvkomedi
Berndt Carlberg Oscarsteatern
1931 En caprice
Sil Vara Konserthusteatern[46]
1932 Gröna hissen
Fair and Warmer
Avery Hopwood Vasateatern
En caprice
Sil Vara Vasateatern
Till Hollywood
Merton of the Movies
George S. Kaufman och Marc Connelly
Översättning Ella Taube
Vasateatern
Kanske en diktare
Ragnar Josephson Vasateatern
Mästerkatten i stövlarna
Palle Rosenkrantz Vasateatern[53]
"Patrasket"
Hjalmar Bergman Vasateatern[57]
Candida
George Bernard Shaw Vasateatern
Gröna hissen
Fair and Warmer
Avery Hopwood Vasateatern[25]
1933 Mannen och hans omoral
The Second Man
Samuel Nathaniel Behrman Vasateatern[61][62]
En caprice
Sil Vara Vasateatern[60]
Högre skolan
Olimpia
Ferenc Molnár Vasateatern[63][64]
Grand Hotel
Menschen im Hotel
Vicki Baum Vasateatern[66]
I de bästa familjer
In The Best Of Families
Anita Hart och Maurice Braddell Vasateatern
Gröna hissen
Fair and Warmer
Avery Hopwood Lorensbergsteatern
Middag kl. 8
Dinner at Eight
George S. Kaufman och Edna Ferber Vasateatern
1934 Nästan gifta
Almost a Honeymoon
Walter Ellis Vasateatern[74]
1935 Karriär-karriär
A szerencse fia
Gábor Drégely Vasateatern[78][79]
En förtjusande fröken
Bezauberndes Fräulein
Ralph Benatzky Vasateatern[81][82]
1936 Peter Peter
Ingeborg
Curt Goetz Vasateatern
Gröna hissen
Fair and Warmer
Avery Hopwood Vasateatern
1937 Doktor Clitterhouse
The Amazing Dr. Clitterhouse
Barré Lyndon Vasateatern

Rollbilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok. Malmö. 1931 [sidnummer behövs]
  2. ^ Gustaf V och hans tid 1907–1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.341
  3. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  4. ^ Hitta graven
  5. ^ Gustaf V och hans tid 1938-1947, Erik Lindorm 1947 sid.10
  6. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. sid. 61. Libris 8081302 
  7. ^ Djävulspakten: Gösta Ekmans liv och konstnärskap, Carina Burman 2011 ISBN 91-0-012543-1 s. 78
  8. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1914-03-05&toPublicationDate=1914-03-05. Läst 29 augusti 2015. 
  9. ^ ”Pärlhalsbandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14560&pos=242. Läst 10 juli 2015. 
  10. ^ Bo Bergman (10 november 1917). ”'Kring drottningen' på Svenska teatern.”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1917-11-10/305/9. Läst 22 oktober 2020. 
  11. ^ Ernst Högman, red (1919). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm) 32 (12): sid. 189. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1919/pdf/1919_12.pdf. Läst 26 december 2015. 
  12. ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14375&pos=275. Läst 11 juli 2015. 
  13. ^ Från Stockholms teatrar 1922 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1922) s. 122
  14. ^ [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 11 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-11/215/6. Läst 26 juli 2015. 
  15. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 23 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-23/258/10. Läst 26 juli 2015. 
  16. ^ ”'Borgmästarinnan' återuppstår snart på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 6 mars 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-03-06/65/5. Läst 27 juli 2015. 
  17. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 maj 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-05-13/130/9. Läst 27 juli 2015. 
  18. ^ ”'Han som får örfilarna' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 13. 22 oktober 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-10-22/287/13. Läst 2 augusti 2015. 
  19. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-12/308/10. Läst 2 augusti 2015. 
  20. ^ Bo Bergman (14 november 1926). ”Två premiärer på lördagkvällen”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1926-11-14&toPublicationDate=1926-11-14. Läst 2 augusti 2015. 
  21. ^ [a b] Bo Bergman (9 oktober 1927). ”'Den första av herrarna' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-09/274/16. Läst 5 januari 2016. 
  22. ^ Oscar Rydqvist (20 oktober 1927). ”På Skolteater”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-20/285/8. Läst 6 januari 2016. 
  23. ^ ”Hennes sista bedrift”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22318&pos=74. Läst 9 juni 2015. 
  24. ^ ”Reprispremiär på 'Gröna hissen'”. Dagens Nyheter: s. 14. 4 mars 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-04/62/14. Läst 6 januari 2016. 
  25. ^ [a b c] ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22273&pos=331. Läst 11 juli 2015. 
  26. ^ Bo Bergman (31 mars 1928). ”'Skandalskolan': Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-31/89/1. Läst 6 januari 2016. 
  27. ^ Bo Bergman (29 april 1928). ”'Broadway' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-04-29/116/17. Läst 6 januari 2016. 
  28. ^ ”Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22275&pos=15. Läst 3 juni 2015. 
  29. ^ Bo Bergman (9 september 1928). ”Lördagskvällens premiärer: 'En komedi på slottet' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-09-09/246/15. Läst 6 januari 2016. 
  30. ^ Bo Bergman (2 november 1928). ”Hjalmar Bergmans 'Patrasket'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-11-02/300/1. Läst 6 januari 2016. 
  31. ^ [a b] Bo Bergman (13 december 1928). ”'Hokus-Pokus' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-12-13/341/6. Läst 6 januari 2016. 
  32. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1928 s. 143
  33. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1929 s. 120
  34. ^ ”Sceno och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 8 mars 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-03-08/66/12. Läst 9 maj 2016. 
  35. ^ Bo Bergman (1 september 1929). ”'Den kungliga familjen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-09-01/237/9. Läst 6 januari 2016. 
  36. ^ ”Männen vid fronten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22322&pos=105. Läst 10 juni 2015. 
  37. ^ [a b c] Svenska Dagbladets årsbok 1930 s. 146
  38. ^ Bo Bergman (23 mars 1930). ”'En liten olycka' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-03-23/80/8. Läst 4 mars 2017. 
  39. ^ ”Trions bröllop”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22324&pos=158. Läst 11 juni 2015. 
  40. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1930 s. 145
  41. ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 19 augusti 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-08-19/223/7. Läst 9 maj 2016. 
  42. ^ Bo Bergman (12 oktober 1930). ”'En tjuvkomedi' på Oscars”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-10-12/277/1. Läst 4 mars 2017. 
  43. ^ ”Nyckelromanen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22327&pos=110. Läst 10 juni 2015. 
  44. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 97. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  45. ^ Wifstrand (1962), sid 93
  46. ^ [a b] Bo Bergman (22 november 1931). ”Tre lördagspremiärer: 'Caprice' på Konserthusteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-11-22/318/4. Läst 27 augusti 2015. 
  47. ^ Bo Bergman (12 december 1931). ”Österländskt på Ekmans-teatern: 'En japansk tragedi' gjorde stor lycka”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-12/338/1. Läst 3 januari 2016. 
  48. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 19 mars 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-03-19/77/12. Läst 16 april 2016. 
  49. ^ Ord och Bild 1932 s. 396
  50. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 109. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  51. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  52. ^ Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016. 
  53. ^ [a b] ”Mästerkatten i stövlarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14403&pos=352. Läst 11 juli 2015. 
  54. ^ ”'Mästerkatten' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-03/269/7. Läst 7 januari 2016. 
  55. ^ ”'Broadway'-repris”. Dagens Nyheter: s. 10. 26 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-26/292/10. Läst 27 augusti 2015. 
  56. ^ ”Graven under triumfbågen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14430&pos=354. Läst 11 juli 2015. 
  57. ^ [a b] ”"Patrasket"”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14404&pos=355. Läst 11 juli 2015. 
  58. ^ ”Candida”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14530&pos=356. Läst 11 juli 2015. 
  59. ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14431&pos=357. Läst 11 juli 2015. 
  60. ^ [a b] Bo Bergman (25 januari 1933). ”'En caprice' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-25/23/5. Läst 27 augusti 2015. 
  61. ^ [a b] Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 181
  62. ^ [a b] ”Mannen och hans omoral”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14401&pos=358. Läst 12 juli 2015. 
  63. ^ [a b] Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) sid. 180
  64. ^ [a b] ”Högre skolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14416&pos=361. Läst 12 juli 2015. 
  65. ^ Bo Bergman (26 februari 1933). ”Högre skolan”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/1. Läst 27 augusti 2015. 
  66. ^ [a b] Bo Bergman (19 mars 1933). ”'Grand Hotel' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-03-19/76/7. Läst 14 juli 2015. 
  67. ^ Teatern 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 179
  68. ^ ”Banken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14284&pos=29. Läst 5 juli 2015. 
  69. ^ ”Hamlet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14433&pos=365. Läst 14 juli 2015. 
  70. ^ Svenska Dagsbladets årsbok 1934 s. 184
  71. ^ ”Långfredag”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14554&pos=366. Läst 14 juli 2015. 
  72. ^ ”Män i vitt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14191&pos=368. Läst 14 juli 2015. 
  73. ^ [a b] Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 125
  74. ^ [a b] ”Nästan gifta”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14192&pos=369. Läst 14 juli 2015. 
  75. ^ ”Natten till den 17:de april”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14254&pos=370. Läst 14 juli 2015. 
  76. ^ ”Bödeln”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14174&pos=372. Läst 14 juli 2015. 
  77. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 127
  78. ^ [a b] ”Som man är klädd”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14200&pos=373. Läst 14 juli 2015. 
  79. ^ [a b] Teateralmanack 1935 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1935 (1936) s. 185
  80. ^ ”Fedja eller Det levande liket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14203&pos=374. Läst 14 juli 2015. 
  81. ^ [a b] ”En förtjusande fröken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14204&pos=375. Läst 14 juli 2015. 
  82. ^ [a b] Oscar Rydqvist (22 mars 1935). ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-03-22/80/17. Läst 27 augusti 2015. 
  83. ^ Bo Bergman (29 december 1935). ”Gösta Ekman: Köpmannen i Venedig”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-29/354/1. Läst 27 december 2015. 
  84. ^ Bo Bergman (17 januari 1936). ”'Peter Peter' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-17/15/10. Läst 16 april 2016. 
  85. ^ Bo Bergman (14 februari 1936). ”'Cassini de Paris' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-02-14/43/10. Läst 27 augusti 2015. 
  86. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1936) sid. 374
  87. ^ [a b] Bo Bergman (5 januari 1937). ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-05/4/5. Läst 27 augusti 2015. 
  88. ^ Teateråret 1937 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1937 (1938) s. 192
  89. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 166. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  90. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1923 s. 90
  91. ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) sid. 145

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]