Gösta Ekman den äldre

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gösta Ekman
Gösta Ekman ca 1930
Gösta Ekman ca 1930
Född Frans Gösta Viktor Ekman
28 december 1890
Stockholm, Sverige
Död 12 januari 1938 (47 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år 1908–1937
Maka Greta Ekman
(1914–1938)
Webbplats Ekmansällskapet
Betydande roller
Filmer:
IMDb SFDb

Gösta Ekman den äldre, Frans Gösta Viktor Ekman, född 28 december 1890 i Stockholm, död 12 januari 1938 i Stockholm, var en svensk skådespelare och teaterdirektör. Han var far till Hasse Ekman och farfar till Gösta Ekman den yngre.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Barndom[redigera | redigera wikitext]

Gösta Ekman växte upp som enda barnet i en familj där fadern var bokhållare och modern utbildade sig till frisör. Familjen flyttade en del men bodde främst på Östermalm i Stockholm. Fadern Frans gick bort i tuberkulos när han var 30 år gammal då Gösta endast var fem år. Modern gifte senare om sig och fick ytterligare tre barn, men då var 13-årige Gösta redan inackorderad springpojke. Han fortsatte sedan med att arbeta på kontor och på fritiden spelade han amatörteater, var hans drömmar låg fanns det sedan många år inga tvivel om. Han studerade även för skådespelaren Anders de Wahl.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

I rollen som Danilo i Glada änkan (1931).

Gösta Ekman kom in vid den professionella teatern genom operetten, han spelade i Glada änkan på Oscarsteatern 1908 och i Helsingfors samma år i August Bodéns operettsällskaps turné. 1908-11 var han anställd vid Hugo Rönnblads sällskap.[1] Efter att ha varit engagerad hos Hjalmar Selanders teatersällskap vid Nya Teatern i Göteborg i två år var han 1913–25 anställd hos Albert Ranft vid Svenska teatern i Stockholm. På 1920- till 1930-talet var han en av Sveriges mest dominerande skådespelare inom teatern.

Fotograferat utanför scenen, privat porträtt, 1930-talet.

Gösta Ekman var teaterdirektör i omgångar. Han ledde Oscarsteatern mellan 1926 och 1931 tillsammans med John W. och Pauline Brunius. I början av 1930-talet disponerade Ekman både Vasateatern, Folkteatern och Konserthusteatern, ofta i samarbete med Per Lindberg. Här gestaltade han Joe Meng i Hjalmar Bergmans Patrasket, men han spelade också i stycken så vitt skilda som Glada Änkan, John Masefields En japansk tragedi och Ragnar Josephsons Kanske en diktare, en roll som han även spelade på film 1933. Rollen som den drömmande rockvaktmästaren och diktaren Filip i Kanske en diktare var en av hans mest uppskattade tolkningar.

Som filmaktör debuterade Ekman 1911 i Blott en dröm och gjorde sin första filmroll av betydelse i Mästerkatten i stövlar (1918). Sina mest uppmärksammade stumfilmsframgångar hade han i Karl XII (1925) och Faust (1926). Den senare spelades in i Tyskland, i regi av F.W. Murnau. Ljudfilmen passade hans begåvning väl, och han gjorde nyanserade karaktärsstudier i bland annat Swedenhielms (1935), Intermezzo (1936) och Kungen kommer (1936).

Ekman spelade stora Ibsenroller som titelrollen i Peer Gynt och Hjalmar Ekdal i Vildanden samt Shakespeareroller som Shylock i Köpmannen i Venedig och Hamlet hörde också till 1930-talets repertoar. Han gestaltade Lagerkvists Bödeln och Tolstojs Fedja.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Begravningsdagen, med omkring 100 000 människor kantande gatorna.

Gösta Ekman gifte sig i Engelbrektskyrkan lördagen den 12 december 1914 med Greta Sundström[2] (1887–1978), dotter till grosshandlaren Hans Fredrik Sundström och Anna Gustava Fris.[3] I september 1915 föddes sonen Hans Gösta Ekman och i juli 1926 föddes sonen Jan Mikael som dog nio månader gammal.

Sjukdom och död[redigera | redigera wikitext]

Gösta Ekmans grav på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Gösta Ekman avled på Röda Korsets sjukhem av urinförgiftning i kombination med lunginflammation vid fyratiden på morgonen den 12 januari 1938. Jordfästningen ägde rum den 18 januari i Hedvig Eleonora kyrka. En tyst minut hölls i radion till hans minne. Ungefär 100 000 personer var närvarande vid färden mot begravningsplatsen och kondoleanser och blomsteruppsättningar bildade formliga drivor. Ekman är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[4]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Vid sin bortgång var Ekman kontrakterad för följande produktioner:

  • Film: Vi börja i Paris, Irefilm. Inspelad till hälften, ej fullbordad.
  • Teater (Dramaten): Mayerlingdramat (Masque of Kings) av Maxwell Andersson, Hjalmar Bergmans Vävaren i Bagdad samt Sherwood Andersons Idiots delight.[5]

Sedan 1939 delas Gösta Ekman-stipendiet ut av Teaterförbundet.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Från filmen Ett revolutionsbröllop (1928).

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

Diskografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (urval)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1907 Medverkande Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Oscarsteatern[6]
1911 Krigarliv, revy
Emil Norlander
Justus Hagman Kristallsalongen[7]
1911 Bengt Lagman Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg
1913 Harry Clinton Gilbert Halvblod
1914 Lionel Jungfrun av Orléans
Friedrich Schiller
Svenska teatern, Stockholm[8]
1914 Prinsen Svanevit
August Strindberg
1915 Lycko-Per Lycko-Pers resa
August Strindberg
1917 Karl-Hinke Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster
1917 Erik Schrottenhofer Pärlhalsbandet
Lothar Schmidt
Gunnar Klintberg Vasateatern
(gästspel av Svenska teatern)[9]
1919 Romeo Romeo och Julia
William Shakespeare
1919 Reservlöjtnanten Rödakorssystern
Gustaf Collijn
Svenska teatern, Stockholm[10]
1921 Billy Gröna hissen
Avery Hopwood
Nils Johannisson Vasateatern[11]
1922 Prins Erik Gustav Vasa
August Strindberg
1922 Fredrik II Kungens dansös
Rudolf Presber och Leo Stein
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[12]
1923 Sandy Verall Eliza stannar
Henry V. Esmond
Gösta Ekman Djurgårdsteatern[13]
1923 En herre i frack
André Picard
Nils Johannisson Svenska teatern, Stockholm[14]
1923 Gösta Berling Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf
1924 Lyckoriddaren
Runar Schildt
John W. Brunius Svenska teatern, Stockholm[15]
1924 Pärlhalsbandet
Lothar Schmidt
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[16]
1924 Soldaten Graven under Triumfbågen
Paul Raynal
1926 "Han" Han som får örfilarna
Leonid Andrejev
Gösta Ekman Oscarsteatern[17]
1926 Agathon Vågdahl, ambulerande skald Moloch
Erik Lindorm
John W. Brunius Oscarsteatern[18][19]
1927 Petrucchio Så tuktas en argbigga
William Shakespeare
Gösta Ekman
Johannes Poulsen
Oscarsteatern
1927 Baron Armand des Essarts Den första av herrarna
Yves Mirande och André Mouézy-Éon
Gösta Ekman Oscarsteatern[20]
1927 Karl-Hinke Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster
Oscarsteatern[21]
1927 Lord Arthur Dilling Hennes sista bedrift
Frederick Lonsdale
Pauline Brunius Oscarsteatern[22]
1927 Marchbanks Candida
George Bernard Shaw
1928 Billy Gröna hissen
Avery Hopwood
Gösta Ekman Oscarsteatern[23][24]
1928 Joseph Surface Skandalskolan
Richard Brinsley Sheridan
Johannes Poulsen Oscarsteatern[25]
1928 Roy Lane Broadway
Philip Dunning och George Abbott
Mauritz Stiller Oscarsteatern[26][27]
1928 Zellman Almady, hovskådespelare En komedi på slottet
Ferenc Molnar
Gösta Ekman Oscarsteatern[28]
1928 Joe Meng "Patrasket"
Hjalmar Bergman
John W. Brunius Oscarsteatern[29]
1928 Dumman, fil. dr, författare
Peer Bille
Hokus-Pokus
Curt Goetz
Gösta Ekman Oscarsteatern[30]
1928 Eugene Marchbanks Candida
George Bernard Shaw
Gösta Ekman Oscarsteatern[31]
1929 Mosca Volpone
Ben Jonson
Gunnar Klintberg Oscarsteatern[32]
1929 Tony Cavendish Den kungliga familjen
George S. Kaufman och Edna Ferber
Rune Carlsten Oscarsteatern[33]
1929 Kapten Stanhope Männen vid fronten
R. C. Sherriff
Thomas Warner Oscarsteatern[34]
1930 Max Vogel-Törnefelt Trions bröllop
Sigfrid Siwertz
John W. Brunius Oscarsteatern[35][36]
1930 Den stora kärleken
Paul Géraldy och Robert Spitzer
Gösta Ekman Oscarsteatern[37]
1930 Greve Artois En herre i frack
Seymour Hicks
Nils Johannisson Oscarsteatern[38]
1930 Thomas Wolsey Henrik VIII
William Shakespeare
Thomas Warner Oscarsteatern[37]
1930 Prins Erik Gustaf Vasa
August Strindberg
Gunnar Klintberg Oscarsteatern[37]
1930 Löjtnant Lennart Allard Nyckelromanen
Ragnar Josephson
Erik Berglund Oscarsteatern[39]
1931 Greve Danilo Glada änkan
Franz Lehár
Konserthusteatern[40]
1931 Advokaten En caprice
Sil Vara
Gösta Ekman Konserthusteatern[41]
1931 Kurano En japansk tragedi
John Masefield
Per Lindberg Konserthusteatern[42]
1932 Karl XIV Johan Den förste Bernadotte
Herbert Grevenius
Per Lindberg Konserthusteatern[43]
1932 Skomakare Victor Filosel Min syster och jag
Ralph Benatzky
Sandro Malmquist
Axel Witzansky
Konserthusteatern[44]
1932 Leopold Värdshuset Vita Hästen
Ralph Benatzky, Eric Charell och Hans Müller
1932 Filip Kanske en diktare
Ragnar Josephson
Gösta Ekman Vasateatern[45][46]
1932 Kattrup Mästerkatten i stövlarna
Palle Rosenkrantz
Gösta Ekman Vasateatern[47][48]
1932 Roy Lane Broadway
Philip Dunning och George Abbott
Mauritz Stiller Vasateatern[49]
1932 Soldaten Graven under triumfbågen
Paul Raynal
Harry Roeck Hansen Vasateatern[50]
1932 Joe Meng "Patrasket"
Hjalmar Bergman
Gösta Ekman Vasateatern[51]
1932 Eugene Marchbanks Candida
George Bernard Shaw
Gösta Ekman Vasateatern[52]
1932 Billy Gröna hissen
Avery Hopwood
Gösta Ekman Vasateatern[53]
1933 Advokaten En caprice
Sil Vara
Gösta Ekman Vasateatern[54]
1933 Eddy Clark Mannen och hans omoral
Samuel Nathaniel Behrman
Gösta Ekman Vasateatern[55][56]
1933 Stefan Barna Högre skolan
Ferenc Molnár
Gösta Ekman Vasateatern[57][58][59]
1933 Kringelein Grand Hotel
Vicki Baum
Gösta Ekman Vasateatern[60][61]
1933 Gustave Lebreche Banken
Louis Verneuil
Hjalmar Peters Vasateatern[62]
1934 Hamlet Hamlet
William Shakespeare
Per Lindberg Vasateatern[63][64]
1934 Herodes Långfredag
John Masefield
Per Lindberg Vasateatern[65]
1934 Leo Hochberg Män i vitt
Sidney Kingsley
Per Lindberg Vasateatern[66][67]
1934 Jack Dibley Nästan gifta
Walter Ellis
Gösta Ekman Vasateatern[68]
1934 Baron Franz Keller Natten till den 17:de
Lajos Zilahy
Gunnar Olsson Vasateatern[67][69]
1934 Bödeln Bödeln
Pär Lagerkvist
Per Lindberg Vasateatern[70][71]
1934 Peer Peer Gynt
Henrik Ibsen
1935 Anton Melzer Karriär-karriär
Gábor Drégely
Gösta Ekman Vasateatern[72][73]
1935 Fjodor Vasiljevitj Fedja eller Det levande liket
Leo Tolstoj
Per Lindberg Vasateatern[74]
1935 Felix Munck En förtjusande fröken
Ralph Benatzky
Gösta Ekman Vasateatern[75][76]
1935 Shylock Köpmannen i Venedig
William Shakespeare
Per Lindberg Vasateatern[77]
1936 Hjalmar Ekdal Vildanden
Henrik Ibsen
Martha Lundholm Vasateatern[78]
1936 Baron Fernando Cassini/Eugène Charlier Cassini de Paris
Rudolf Lothar och Hans Adler
Harry Roeck Hansen Vasateatern[79][80]
1937 Doktor Clitterhouse Doktor Clitterhouse
Barré Lyndon
Gösta Ekman Vasateatern[81][82]
1937 Baron Fernando Cassini/Eugène Charlier Cassini de Paris
Rudolf Lothar och Hans Adler
Helge Wahlgren Göteborgs stadsteater[83]

Regiuppdrag (i urval)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Teater
1923 Eliza stannar
Henry V. Esmond
Djurgårdsteatern[13][84]
1926 Han som får örfilarna
Leonid Andrejev
Oscarsteatern
1927 Den första av herrarna
Yves Mirande och André Mouézy-Éon
Oscarsteatern[20]
1928 Gröna hissen
Avery Hopwood
Oscarsteatern[24][85]
1928 En komedi på slottet
Ferenc Molnar
Oscarsteatern
1928 Hokus-Pokus
Curt Goetz
Oscarsteatern[30]
1931 En caprice
Sil Vara
Konserthusteatern[41]
1932 I de bästa familjer
Moss Hart
Vasateatern
1932 Kanske en diktare
Ragnar Josephson
Vasateatern
1932 Mästerkatten i stövlarna
Palle Rosenkrantz
Vasateatern[47]
1932 "Patrasket"
Hjalmar Bergman
Vasateatern[51]
1932 Candida
George Bernard Shaw
1932 Gröna hissen
Avery Hopwood
Vasateatern[24]
1933 En caprice
Sil Vara, regi Gösta Ekman
Vasateatern[54]
1933 Grand Hotel
Vicki Baum
Vasateatern[60]
1933 Mannen och hans omoral
Samuel Nathaniel Behrman
Vasateatern[55][56]
1933 Högre skolan
Ferenc Molnár
Vasateatern[57][58]
1933 Gröna hissen
Avery Hopwood
Lorensbergsteatern
1933 Middag kl. 8
George S. Kaufman och Edna Ferber
Vasateatern
1934 Nästan gifta
Walter Ellis
Vasateatern[68]
1935 Karriär-karriär
Gábor Drégely
Vasateatern[72][73]
1935 En förtjusande fröken
Ralph Benatzky
Vasateatern[75][76]
1937 Doktor Clitterhouse
Barré Lyndon
Vasateatern

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok. Malmö. 1931 [sidnummer behövs]
  2. ^ Gustaf V och hans tid 1907–1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.341
  3. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  4. ^ Hitta graven
  5. ^ Gustaf V och hans tid 1938-1947, Erik Lindorm 1947 sid.10
  6. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. Sid. 61. Libris 8081302 
  7. ^ Djävulspakten: Gösta Ekmans liv och konstnärskap, Carina Burman 2011 ISBN 91-0-012543-1 s. 78
  8. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1914-03-05/15730/9. Läst 29 augusti 2015. 
  9. ^ ”Pärlhalsbandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14560&pos=242. Läst 10 juli 2015. 
  10. ^ Ernst Högman, red (1919). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm) "32" (12): sid. 189. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1919/pdf/1919_12.pdf. Läst 26 december 2015. 
  11. ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14375&pos=275. Läst 11 juli 2015. 
  12. ^ Från Stockholms teatrar 1922 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1922) s. 122
  13. ^ [a b] Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 11 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-11/215/6. Läst 26 juli 2015. 
  14. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 23 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-23/258/10. Läst 26 juli 2015. 
  15. ^ 'Borgmästarinnan' återuppstår snart på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 6 mars 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-03-06/65/5. Läst 27 juli 2015. 
  16. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 maj 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-05-13/130/9. Läst 27 juli 2015. 
  17. ^ 'Han som får örfilarna' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 13. 22 oktober 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-10-22/287/13. Läst 2 augusti 2015. 
  18. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-12/308/10. Läst 2 augusti 2015. 
  19. ^ Bo Bergman (14 november 1926). ”Två premiärer på lördagkvällen”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-14/310/16. Läst 2 augusti 2015. 
  20. ^ [a b] Bo Bergman (9 oktober 1927). ”'Den första av herrarna' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-09/274/16. Läst 5 januari 2016. 
  21. ^ Oscar Rydqvist (20 oktober 1927). ”På Skolteater”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-20/285/8. Läst 6 januari 2016. 
  22. ^ ”Hennes sista bedrift”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22318&pos=74. Läst 9 juni 2015. 
  23. ^ Reprispremiär på 'Gröna hissen'”. Dagens Nyheter: s. 14. 4 mars 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-04/62/14. Läst 6 januari 2016. 
  24. ^ [a b c] ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22273&pos=331. Läst 11 juli 2015. 
  25. ^ Bo Bergman (31 mars 1928). ”'Skandalskolan': Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-31/89/1. Läst 6 januari 2016. 
  26. ^ Bo Bergman (29 april 1928). ”'Broadway' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-04-29/116/17. Läst 6 januari 2016. 
  27. ^ ”Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22275&pos=15. Läst 3 juni 2015. 
  28. ^ Bo Bergman (9 september 1928). ”Lördagskvällens premiärer: 'En komedi på slottet' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-09-09/246/15. Läst 6 januari 2016. 
  29. ^ Bo Bergman (2 november 1928). ”Hjalmar Bergmans 'Patrasket'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-11-02/300/1. Läst 6 januari 2016. 
  30. ^ [a b] Bo Bergman (13 december 1928). ”'Hokus-Pokus' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-12-13/341/6. Läst 6 januari 2016. 
  31. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1928 s. 143
  32. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1929 s. 120
  33. ^ Bo Bergman (1 september 1929). ”'Den kungliga familjen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-09-01/237/9. Läst 6 januari 2016. 
  34. ^ ”Männen vid fronten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22322&pos=105. Läst 10 juni 2015. 
  35. ^ ”Trions bröllop”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22324&pos=158. Läst 11 juni 2015. 
  36. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1930 s. 145
  37. ^ [a b c] Svenska Dagbladets årsbok 1930 s. 146
  38. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. Sid. 97. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  39. ^ ”Nyckelromanen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22327&pos=110. Läst 10 juni 2015. 
  40. ^ Wifstrand (1962), sid 93
  41. ^ [a b] Bo Bergman (22 november 1931). ”Tre lördagspremiärer: 'Caprice' på Konserthusteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-11-22/318/4. Läst 27 augusti 2015. 
  42. ^ Bo Bergman (12 december 1931). ”Österländskt på Ekmans-teatern: 'En japansk tragedi' gjorde stor lycka”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-12/338/1. Läst 3 januari 2016. 
  43. ^ Ord och Bild 1932 s. 396
  44. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. Sid. 109. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  45. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  46. ^ Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016. 
  47. ^ [a b] ”Mästerkatten i stövlarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14403&pos=352. Läst 11 juli 2015. 
  48. ^ 'Mästerkatten' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-03/269/7. Läst 7 januari 2016. 
  49. ^ 'Broadway'-repris”. Dagens Nyheter: s. 10. 26 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-26/292/10. Läst 27 augusti 2015. 
  50. ^ ”Graven under triumfbågen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14430&pos=354. Läst 11 juli 2015. 
  51. ^ [a b] ”"Patrasket"”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14404&pos=355. Läst 11 juli 2015. 
  52. ^ ”Candida”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14530&pos=356. Läst 11 juli 2015. 
  53. ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14431&pos=357. Läst 11 juli 2015. 
  54. ^ [a b] Bo Bergman (25 januari 1933). ”'En caprice' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-25/23/5. Läst 27 augusti 2015. 
  55. ^ [a b] Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 181
  56. ^ [a b] ”Mannen och hans omoral”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14401&pos=358. Läst 12 juli 2015. 
  57. ^ [a b] Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) sid. 180
  58. ^ [a b] ”Högre skolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14416&pos=361. Läst 12 juli 2015. 
  59. ^ Bo Bergman (26 februari 1933). ”Högre skolan”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/1. Läst 27 augusti 2015. 
  60. ^ [a b] Bo Bergman (19 mars 1933). ”'Grand Hotel' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-03-19/76/7. Läst 14 juli 2015. 
  61. ^ Teatern 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 179
  62. ^ ”Banken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14284&pos=29. Läst 5 juli 2015. 
  63. ^ ”Hamlet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14433&pos=365. Läst 14 juli 2015. 
  64. ^ Svenska Dagsbladets årsbok 1934 s. 184
  65. ^ ”Långfredag”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14554&pos=366. Läst 14 juli 2015. 
  66. ^ ”Män i vitt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14191&pos=368. Läst 14 juli 2015. 
  67. ^ [a b] Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 125
  68. ^ [a b] ”Nästan gifta”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14192&pos=369. Läst 14 juli 2015. 
  69. ^ ”Natten till den 17:de april”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14254&pos=370. Läst 14 juli 2015. 
  70. ^ ”Bödeln”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14174&pos=372. Läst 14 juli 2015. 
  71. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 127
  72. ^ [a b] ”Som man är klädd”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14200&pos=373. Läst 14 juli 2015. 
  73. ^ [a b] Teateralmanack 1935 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1935 (1936) s. 185
  74. ^ ”Fedja eller Det levande liket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14203&pos=374. Läst 14 juli 2015. 
  75. ^ [a b] ”En förtjusande fröken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14204&pos=375. Läst 14 juli 2015. 
  76. ^ [a b] Oscar Rydqvist (22 mars 1935). ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-03-22/80/17. Läst 27 augusti 2015. 
  77. ^ Bo Bergman (29 december 1935). ”Gösta Ekman: Köpmannen i Venedig”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-29/354/1. Läst 27 december 2015. 
  78. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1936 s. 197
  79. ^ Bo Bergman (14 februari 1936). ”'Cassini de Paris' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-02-14/43/10. Läst 27 augusti 2015. 
  80. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1936) sid. 374
  81. ^ Bo Bergman (5 januari 1937). ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-05/4/5. Läst 27 augusti 2015. 
  82. ^ Teateråret 1937 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1937 (1938) s. 192
  83. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. Sid. 166. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  84. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1923 s. 90
  85. ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) sid. 145

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]