Pfalziska ätten

Pfalziska ättens vapen.

I det karolinska gravkoret i Riddarholmskyrkan finns sarkofager och kistor med stoft efter alla fyra av Pfalziska ättens svenska regenter, deras gemåler och barn.

Pfalziska ättens vapen bärgat från Regalskeppet Kronan.

Pfalziska ätten var regerande dynasti i Sverige 1654–1720 och avlöste Vasaätten, som den också var besläktad med via Karl IX:s dotter Katarina Vasa. Den sista regerande medlemmen av Vasaätten, Kristina, var drottning av Sverige 1632–1654. Ogift och barnlös genomdrev hon 1649 mot högadelns motstånd att hennes kusin Karl av Pfalz hyllades som tronföljare (Karl X Gustav).

Pfalz var en gren av Bayerns furstehus, ätten Wittelsbach, varför de snedspetsiga rutorna i silver och blått i Bayerns vapen bland annat återfinns i ättens vapen.

Den svenska kungadynastin räknar anor från Karl IX:s dotterson:

Karl X Gustav, hertig av Pfalz-Zweibrücken, kung 1654–1660, den första svenska kungen av det pfalziska huset.
Karl XI, kung 1660–1697.
Karl XII, kung 1697–1718.
Ulrika Eleonora, regerande drottning 1718–1720. Gift med Fredrik I.

Den sista av Pfalzdynastin i Sverige, drottning Ulrika Eleonora, abdikerade 1720, varvid hennes man Fredrik av Hessen kröntes till kung Fredrik I av Sverige. Då övergick Sveriges krona till den Hessiska ätten, men eftersom Fredrik och Ulrika avled barnlösa, var Fredrik den enda regenten i denna dynasti vilken avlöstes av Holstein-Gottorpska ätten.