Pfalziska ätten

Pfalzättens vapen

I Karolinska gravkoret i Riddarholmskyrkan och i kryptan därunder (bilden) vilar stoften efter alla fyra av huset Wittelsbachs svenska regenter och deras makar och barn i storslaget sirliga kistor.

Pfalziska ätten var regerande dynasti i Sverige 1654–1720 och avlöste Vasaätten, som den också var besläktad med via Karl IX:s dotter Katarina Vasa. Den sista regerande medlemmen av Vasaätten, Kristina, var drottning av Sverige 1632–1654. Ogift och barnlös genomdrev hon 1649 mot högadelns motstånd att hennes kusin Karl av Pfalz hyllades som tronföljare (Karl X Gustav).

Pfalz var en gren av Bayerns furstehus, ätten Wittelsbach, varför Bayerns snedspetsrutade vapen med rutor i silver och blått återfinns i ättens kvadrerade vapen.

Den svenska kungadynastin räknar anor från Karl IX:s dotterson:

1. Karl X Gustav, hertig av Pfalz-Zweibrücken, kung 1654–1660, den första svenska kungen av det pfalziska huset.
2. Karl XI, kung 1660–1697.
3. Karl XII, kung 1697–1718.
4. Ulrika Eleonora, regerande drottning 1718–1720. Gift med Fredrik I.

Den sista av Pfalzdynastin i Sverige, drottning Ulrika Eleonora, abdikerade 1720, varvid hennes man Fredrik av Hessen kröntes till kung Fredrik I av Sverige. Då övergick Sveriges krona till den Hessiska ätten, men eftersom Fredrik och Ulrika avled barnlösa, var Fredrik den enda regenten i denna dynasti vilken avlöstes av Holstein-Gottorpska ätten.

Katarina Vasa dotter till kung Karl IX

Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken greve av Pfalz hertig av Stegeborg stamfar till den Pfalziska ätten

Karl X Gustav kung av Sverige 1654–1660

Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp

Ulrika Eleonora av Danmark

Karl XI kung av Sverige 1660–1697

Karl XII kung av Sverige 1697–1718 ogift, barnlös

Ulrika Eleonora drottning av Sverige 1719–1720 barnlös

Fredrik I lantgreve av Hessen kung av Sverige 1720–1751

Se även

• Cleebourg
• Pfalz-Zweibrücken (hertigdöme)

Företrädare: Vasaätten

Sveriges kungahus 1654–1720

Efterträdare: Hessiska ätten