Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken
Prins Adolf Johan, hertig av Stegeborg och greve av Pfalz-Zweibrücken
Personfakta
Född 11 oktober 1629
Stegeborg
Död 14 oktober 1689
Stegeborg
Begravd Riddarholmskyrkan, men flyttades senare till Strängnäs
Släkt
Frälse/adelsätt Wittelsbach
i grenen Pfalz-Zweibrücken
Far Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken
Mor Katarina Vasa
Familj
Gift 1649
Make/maka Elsa Beata Persdotter Brahe
Familj 2
Gift 2 1661
Make/maka 2 Elsa Elisabeth Nilsson Brahe
Barn med 2 Katarina, Maria Elisabeth, Adolf Johan d.y., Gustav Samuel Leopold
Vapensköld

Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken, född 11 oktober 1629 på slottet Stegeborg i Östergötland, död på samma plats 14 oktober 1689 var en svensk pfalzgreve, riksmarsk, riksmarskalk och generalissimus.

Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken var son till pfalzgreven Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och den svenske kungen Karl IX:s dotter Katarina Vasa (som dog när Adolf Johan var nio år gammal), var hertig av Stegeborg samt innehavare av titeln pfalzgreve vid Rhen, som arvtagare till hertigdömet Kleeburg. Pfalzgreve var en tysk furstlig titel. Trettioåriga kriget tvingade furstefamiljen att lämna Kleeburg. Av Gustav II Adolf fick Johan Kasimir och Katarina då Stegeborg i Östergötland som förläning och flyttade dit med sina två söner Karl Gustav, sedermera Karl X Gustav, född 1622 och Adolf Johan, född 1629.

Adolf Johan var således bror till den svenske kungen Karl X Gustav och Adolf Johan begravdes vid sin död först i Riddarholmskyrkan, men flyttades senare till Strängnäs.

Preussen[redigera | redigera wikitext]

Under Karl X Gustavs polska krig på 1650-talet ledde han de svenska trupperna till seger i slaget vid Gnesen 27 april 1656. Efter kungens avtåg från Preussen mot Danmark år 1657, utnämndes Adolf Johan till general över de trupper, som lämnades kvar i Preussen, vilket ledde till tvister. De svenska trupperna kom i trångmål, och kungen ogillade Adolf Johans åtgärder. Detta ledde till, att han blev så upprörd, att han reste hem 1659.

Karl X Gustavs död[redigera | redigera wikitext]

Karl X Gustav dog 13 februari 1660 under en riksdag i Göteborg. Då var det meningen att Adolf Johan skulle ingå i tronföljaren Karl XI:s förmyndarregering tillsammans med änkedrottning Hedvig Eleonora och rikets råd. Direkt efter kungens dödsfall hade man beslutat att Göteborgs stadsportar skulle stängas och Adolf Johan lät därför tillkalla Göteborgs kommendant Carl Sjöblad, samt befallde honom att överlämna nycklarna. När denne vägrade och först bad att få tala med drottningen och rådet, drog hertigen sin värja mot Sjöblad, som snabbt gjorde detsamma, varpå hertigen lugnade ner sig.

1 mars 1660 justerades ett tidigare riksdagsbeslut och nu erkändes arvprinsen Karl XI som Sveriges kung och hertig Adolf Johan uteslöts ur förmyndarregeringen. Därefter fick han inga fler offentliga uppdrag.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Adolf Johans eftermäle är färgat av att han drev ett stort antal tvistemål i såväl Sverige som Tyskland, till och med mot sina egna barn, vilka 1688 såg sig nödsakade att söka kungligt beskydd.

Årtal i korthet[redigera | redigera wikitext]

Giftermål och barn[redigera | redigera wikitext]

Adolf Johan gifte sig första gången vid 20 års ålder 1649 med den likaledes 20-åriga Elsa Beata Persdotter Brahe (1629-1653). Hon var dotter till greve Per Brahe d.y. och Kristina Katarina Stenbock. Elsa Beata Brahe dog dock redan efter fyra års äktenskap. Adolf Johan gifte sig andra gången i februari 1661 med sin första makas kusin Elsa Elisabeth Nilsdotter Brahe (1632-1689). Hon var dotter till greve Nils Brahe den äldre och friherrinnan Anna Margareta Bielke och hon hade tidigare varit gift med rikskansler greve Erik Axelsson Oxenstierna (1624-1656). Elsa Elisabeth Brahe blev i det första äktenskapet änka 1656 med fem barn.[2] Adolf Johan friade till Erik Oxenstiernas änka Elsa Brahe, men drottningen och andra avrådde henne, men "hon tjusades av tanken att bli kunglig person" och hon hoppades säkert också att få byta sin änketillvaro mot ett furstligt hovliv. De fem barnen fick då tas om hand av andra, flickorna var då 11, 10 och 6 år och pojkarna var 9 och 5 år gamla. Hon rustade för ett ståndsmässigt bröllop. Bröllopet hölls på Tidö slott, men hertig Adolf Johan var nu en avsatt marsk och vice regent och hertigparet drog sig undan till Stegeborg och senare flyttade hertigfamiljen utomlands till sina tyska gods.[3]

I det första äktenskapet fick Adolf Johan endast sonen Gustav Adolf (född och död 1652).[4]

I det andra äktenskapet föddes sammanlagt nio barn varav fyra uppnådde vuxen ålder:

  1. Katarina, född 30 november 1661, död 6 maj 1720, gift 1696 med Kristoffer Gyllenstierna.
  2. Maria Elisabet, född 1663, död 1748, gift med G. von Gerstorff.
  3. Adolf Johan d.y., född 13 augusti 1666, död 25 februari 1701, pfalzgreve vid Rhen, kejserlig arméofficer, ogift.
  4. Gustav Samuel Leopold, född 1670, död 1731, hertig av Pfalz-Zweibrücken. Han blev katolik 1696 och regerande pfalz-greve av Zweibrücken 1718 vid Karl XII:s död, han avled barnlös 1731.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Uppgift om vad utnämningen innebar i praktiken saknas i de angivna källorna.
  2. ^ Brahe nr 1.
  3. ^ Bertil Risveden, 500 år på Görväln, Järfälla kommun, 1991, sidorna 58-59.
  4. ^ sida hos Geneanet

Se även[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Gustaf Horn
Sveriges riksmarsk
1660
Efterträdare:
Lars Kagg