Ragnvald Knaphövde

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ragnvald
Kung av Sverige
Regeringstid ca 1125– ca 1134
Företrädare Inge den yngre
Efterträdare Sverker den äldre
Far Olof Näskonung?

Ragnvald Knaphövde, även Ragvald, var kung av Sverige någon gång mellan mitten av 1120-talet och slutet av 1130-talet,[1] föräldrar osäkra. Enligt en sen källa var han son till Olof Näskonung, men han har också på grund av namnet föreslagits vara identisk med Inge den äldres son Ragvald Ingesson.[2]

I och med Inge den yngres död i början av 1120-talet inleddes en orolig tid i Sverige. Källäget är magert under perioden. Ragnvald blev enligt Västgötalagens kungalängd vald till kung, men slogs ihjäl vid "Karllsepitt" efter att ha ridit in i Västergötland utan att ha utväxlat gisslan.[2]

Saxo Grammaticus nämner inte Ragnvald, men meddelar att svearna, efter att götarna hade valt den danske prinsen Magnus Nilsson till kung, valde en egen kung som götarna senare slog ihjäl. Magnus förekommer dock inte i västgötalagens kungalängd, men Saxos namnlöse kung har i vilket fall identifierats med Ragnvald, och Nils död 1134 har tillsammans med kung Filips död 1118 använts för att datera Ragnvalds verksamhet.[2]

Tillnamnet knaphövde eller knapphövde, som är ett senare tillägg i västgötalagens kungalängd,[2] kommer möjligen av att Ragnvald skall ha haft ett klotrunt huvud.[3] Ordet förekommer på annan plats, och betecknar då ett dryckeskärl av ett manshuvuds storlek.[2]

Gravkoret över Ragnvald i Vreta kloster som kom till på Johan III:s tid är troligen en produkt av sammanblandning med en bror till Magnus Henriksson, som kan visas ha donerat till klostret.[2]

"Kung Rings grav"

Enligt Laurentius Böker (död 1696) var Knaphövde begravd i hällkistan Kung Rings grav i Göteborg, vilken dock senare daterats till 2400-1800 före kristus.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Ragnvald Knaphövde, 1915.
  1. ^ Henrikson, Alf (1963). Svensk historia. Stockholm: Bonniers. sid. 889. ISBN 91-0-046394-9 
  2. ^ [a b c d e f] Gillingstam, Hans. ”Ragnvald”. SBL. http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11708. Läst 29 mars 2012. 
  3. ^ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg (den yngre) i Öknamn och tillnamn på nordiska stormän och kungligheter ISBN 91-87064-21-9
  4. ^ http://delsjoomradet.se/fornlamningar/kung-rings-grav/