Porjus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den populärvetenskapliga tidskriften Bårjås, se Bårjås.
Porjus
Bårjås
Tätort och Småort
Porjus gamla kraftverk.
Porjus gamla kraftverk.
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Jokkmokks kommun
Distrikt Porjus distrikt
Koordinater 66°57′30″N 19°49′10″Ö / 66.95833°N 19.81944°Ö / 66.95833; 19.81944
Area
 - Porjus 45 ha (2015)[1]
 - Porjus södra 16 ha (2015)[2]
Folkmängd
 - Porjus 240 (2015)[1]
 - Porjus södra 103 (2015)[2]
Befolkningstäthet
 - Porjus 5,333 inv./ha
 - Porjus södra 6,438 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0973
Tätortskod T8796
Småortskod S9028
GeoNames 2684034
Sweden Norrbotten location map.svg
Red pog.svg
Wikimedia Commons: Porjus

Redigera Wikidata

Porjus (lulesamiska: Bårjås[3] med betydelsen segel) är en tätort i Porjus distrikt (Jokkmokks socken) i Jokkmokks kommun, Lappland, Norrbottens län. Samhället kom till i början av 1900-talet i samband med att Porjus kraftverk byggdes här i Stora Luleälv, vid utloppet av Stora Lulevatten åren 1910-1915. Åren 1971-1982 byggdes den nya kraftstationen.

Porjus är den minsta av Jokkmokks kommuns tre tätorter och genomkorsas av Lule älv, E45 och Inlandsbanan. Porjus är även ett eget riktnummerområde med riktnumret 0973.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Porjus vattenkraftverk.

Ett mindre nybygge fanns tidigare på platsen, men i samband med uppförandet av Porjus kraftverk 1910-1915 uppkom ett kraftverk på Lule älvs östra strand.[4]

Ställverksbyggnaden vid Porjus gamla kraftstation blev byggnadsminnesmärkt 1986 och var då ett av de första byggnadsminnena med anknytning till 1900-talets industrialisering. Den gamla kraftstationen, invigd 8 februari 1915, är idag museum.

I kraftverksbyggets skugga växte ett provisoriskt samhälle upp, som var tänkt att bestå bara under anläggningsperioden, som beräknades till fyra år. Allt fler funktioner tillkom för att snabbt täcka behoven för en stor stab anläggningsarbetare och tjänstemän. Resultatet blev ett i vissa delar välplanerat samhälle, där Vattenfallsstyrelsen stod för såväl bostäder som annan service, men i andra delar oreglerad kåkbebyggelse.

Precis som de flesta andra kraftverkssamhällena skulle samhället enligt planen avvecklas efter kraftverkets färdigställande, men Porjus kvarblev och hade som mest 3 000 invånare.

Ett av de första företagen som inte var kopplade till kraftverket var Porjus smältverk, anlagt 1917-1919.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Den i Porjus av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten och småorten med gränserna från tätorts- och småortsavgränsningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Porjus 1920–2016[6][7][8][9][10][11][12]
År Folkmängd Areal (ha)
1920
  
1 650 ##
1930
  
916 ##
1935
  
929 ##
1940
  
1 144 ##
1945
  
1 176 ##
1950
  
1 197 ##
1960
  
924
1965
  
768
1970
  
616
1975
  
603
1980
  
591
1990
  
512 71
1995
  
483 73
2000
  
325 73
2005
  
319 74
2010
  
328 74
2015
  
240 45
2016
  
252 45##
Anm.: Småorten Porjus (södra delen) utbruten 2015.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.
 ## Befolkningen 31 december 2016 inom det område som avgränsades som tätort 2015.
Befolkningsutvecklingen i Porjus (södra delen) 2010–2015[13]
År Folkmängd Areal (ha)
2010
  
84 16##
2015
  
103 16#
Anm.: Ny småort 2015, utbruten ur tätorten Porjus.
 # Som småort.
 ## Befolkningen 31 december 2010 inom det område som avgränsades som småort 2015.

Dagens Porjus[redigera | redigera wikitext]

I Porjus finns livsmedelsaffär, skola, sporthall och golfbana (som drivs av Porjus GK). Den tidigare stationsbyggnaden inrymmer numera Arctic Colors, ett fotografiskt centrum med framför allt norrskensfotografi som inriktning. Det ägs och drivs av den engelska fotografen Patricia Cowern. I anslutning till stationsbyggnaden finns även ett vandrarhem.

I Porjus ligger Porjus kyrka.

Kända personer från Porjus[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 3 februari 2017
  2. ^ [a b] Småorter 2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016, läs online
  3. ^ ”Sametinget.se Ortnamn med lulesamisk stavning. http://www.sametinget.se/1670. Läst 13 september 2014. 
  4. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1025 
  5. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1026 
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 81. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 29 maj 2017 
  7. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 136. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 29 maj 2017 
  8. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 89. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 29 maj 2017 
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 29 maj 2017 
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 29 maj 2017 
  11. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 19 maj 1952. sid. 237. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 29 maj 2017 
  12. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 5 april 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 29 maj 2017. 
  13. ^ ”Småorter 2015, byggnader, areal, överlapp tätorter, koordinater” (XLS). Statistiska centralbyrån. 7 mars 2017. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/smaorter-arealer-befolkning/pong/tabell-och-diagram/smaorter-2015/. Läst 18 juni 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]