Murjek
| Murjek | |
| före detta småort | |
 Järnvägsstationen i Murjek
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Jokkmokks kommun |
| Distrikt | Vuollerims distrikt |
| Koordinater | 66°28′0″N 20°53′0″Ö / 66.46667°N 20.88333°Ö |
| Area | 0,66 km² (2010)[1] |
| Folkmängd | 51 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 77 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T8748 (–1990)[2] |
| Småortskod | S9281[1] |
| Beb.områdeskod | 2510TB102 (1960–1990)[3] 2510SB110 (1990–2015)[3] |
| Geonames | 604216 |
  Ortens läge i Norrbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Murjek | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Murjek (lulesamiska: Muorjek)[4] är en ort i Vuollerims distrikt (Jokkmokks socken) i Jokkmokks kommun. Orten utgjorde 1960-1980 en tätort och 1990-2010 en småort men är sedan småortsavgränsningen 2015 ingen småort då befolkningen minskat till under 50 personer. Befolkningen var 44 personer den 31 december 2015 inom gränserna som småorten omfattade 2010.[5]
Samhället[redigera | redigera wikitext]
Murjek är centralt beläget i Norrbottens län och är Jokkmokks kommuns enda stationsort vid Malmbanan. I stationshuset finns det postservice och en liten affär. På orten finns Murjeks kyrka.
I byns före detta lärarseminarium, verksamt här 1904-1934[6] bedriver Murjeks hembygdsförening en hembygdsgård med servering och vandrarhem där det också finns campingplatser och stugor till uthyrning. På hembygdsgården finns ett mindre bibliotek och ett skolmuseum. Lärarseminariet flyttades till Murjek från Mattisudden 1904 och utbildade småskolelärarinnor. Seminariebyggnaden är inte bara ett museum, utan rymmer också en restaurang och en lokal för hemsamariter.
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
Murjeks järnvägsstation, den enda i Jokkmokks kommun vid Malmbanan,[7] har tågförbindelser till Narvik, Kiruna, Luleå och med nattåg till Stockholm. Stationshuset är i privat ägo.[8] Trafikverket rustade under 2018 upp plattformen.[9]
Det finns bussförbindelse till Jokkmokk och under sommartid även till Kvikkjokk.
-
Markering av norra polcirkeln i Murjek
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Murjek 1920–2010[10][11][12][13][14][15][16][17][18][19][20][21] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1920 | 400 | ## | ||
| 1930 | 340 | ## | ||
| 1935 | 450 | ## | ||
| 1940 | 420 | ## | ||
| 1945 | 444 | ## | ||
| 1950 | 418 | ## | ||
| 1960 | 460 | 77 | ||
| 1965 | 412 | 72 | ||
| 1970 | 314 | 72 | ||
| 1975 | 244 | 60 | ||
| 1980 | 214 | 67 | ||
| 1990 | 152 | 37# | ||
| 1995 | 134 | 67# | ||
| 2000 | 103 | 67# | ||
| 2005 | 83 | 66# | ||
| 2010 | 51 | 66# | ||
Anm.: Upphörde som tätort 1990. Upphörde som småort 2015.
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. # Som småort. | ||||
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 13 april 2014.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Sametinget.se Ortnamn med lulesamisk stavning”. http://www.sametinget.se/1670. Läst 13 september 2014.
- ^ MI0811 2015A01 Förändringar i antalet småorter 2010-2015, Småorter som upphör p.g.a. minskad befolkning - Statistiska centralbyrån, specialbearbetning.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 332
- ^ Gestaltningsprogram Murjek: Ett förslag på anpassning av småskaliga järnvägsstationer avseende turism, funktion och tillgänglighet, läst 26 september 2018
- ^ Trafikverket 2015:026: Inventering av stationer och stationsnära miljöer Arkiverad 26 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 26 september 2018
- ^ Trafikverkets fastställda banarbeten T19, läst 26 september 2018
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016 Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 136. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 89. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015 Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 239. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 82
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 77
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 60. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Statistiska meddelanden: Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 29. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 4 februari 2016
- ^ Statistiska centralbyrån Landareal per småort (orter med 50-199 invånare), folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1995 - 2010 Läst 4 februari 2016
| |||||||||||||
| ||||||||