Portal:Helsingborg/Arkiv 2009

Från Wikipedia

Aktuell artikel[redigera | redigera wikitext]

Januari–mars[redigera | redigera wikitext]

Helsingborgs Simsällskap grundades den 4 juni 1907Hotell Mollberg i Helsingborg och en vecka senare hölls det konstituerande mötet med 30 deltagare, alla män. Bland klubbens huvudsakliga syften var i början att höja simkunskapen bland framför allt stadens barn och unga. Sin verksamhet hade man i Norra Kallbadhuset, numera mer känt som "Kallis". Till att börja med var det ett uteslutande manligt sällskap och medlemsantalen steg snabbt till ungefär 150 efter endast ett år. 1910 började däremot röster höjas för att även kvinnor skulle får vara med i sällskapet, vilket så också skedde. Helsingborg hade vid denna tid tre föreningar för simidrott: HS, IK Attack samt IFK Helsingborg. Av dessa kom HS att bli den mest kvinnodominerade föreningen, där systrarna Carla, Paula och Sally Bauer var de mest framstående.

År 2007 hade Helsingborgs Simsällskap drygt 5 000 medlemmar, vilket gör den till Helsingborgs största idrottsförening. Organisationen består av moderföreningen, Helsingborgs Simsällskap, som driver föreningens tävlingsverksamhet, men även kursverksamhet med simskolor, vuxenskolor, vattengympa och babysim.

April–juni[redigera | redigera wikitext]

Fasad mot Öresund med statyn David i förgrunden.
Fasad mot Öresund med statyn David i förgrunden.

Vikingsberg är en park och villa beläget på landborgen i Helsingborg. Villan har förr fungerat som kommunalt konstmuseum, sedermera privat konstgalleri, men är numera kontor för Helsingborgs stads kulturförvaltning. Villan är inspirerad av Petit Trianon i Versailles. Huvudfasaden vänder sig in mot staden och ut mot Hälsovägen, som löper längs en ravin i landborgen nedanför. Entrén domineras av en utskjutande kolonnad av fyra kolonner i korintisk stil. Den bakre fasaden vänder sig ut mot Öresund och i den finner man en balustradprydd balkong upplygt av två kolonner som bildar en uteplats under balkongen.

Parken närmast villan bär fortfarande drag av privat trädgård och innehåller till exempel element som stenpartier, näckrosdammar och trädgårdsmästarbyggnad. Parkens norra del är dock mer öppen och har mer kakaktär av en engelsk park, med stora gräsytor och skuggande träd. På var sin sida av parken, i söder och i norr, finns två utsiktspunkter med utsikt över de delar av Helsingborg belägna nedanför landborgen samt ut över Öresund.

Juli–september[redigera | redigera wikitext]

Pålsjö skog under våren.
Pålsjö skog under våren.

Pålsjö skog är en lövskog, samt ett grön- och strövområde beläget i Helsingborgs norra del. Området har fått sitt namn av Pålsjö slott, som ligger i skogens nordvästra hörn, och är ett populärt rekreationsområde för stadens invånare. Skogen är en del av landborgspromenaden och ingår därigenom också i Skåneleden.

Skogen har en yta på cirka 70 hektar och sträcker sig från stadsdelen Tågaborgs nordligaste bebyggelse till Pålsjö gårds marker strax söder om Mariastaden. Genom skogen rinner två bäckar ner mot Öresund i var sin ravin som skurits ut ur i landborgen, troligen i slutet av den senaste istiden när inlandsisen smälte. Vid ravinens fot i väster förenas de två bäckarna och vattnet samlas i en damm vid vattenkvarnen Pålsjö mölla. Växtligheten består till största delen av bok och ek, men man finner även inslag av ask, alm, al, sykomorlönn och asp. I fältskiktet dominerar vitsippor under våren medan skiktet under sommaren mest består av gräs, blekbalsamin och hallon. Här finns också flera sällsynta växter, som mellanhäxört, gulsippa och storfryle.

Oktober–[redigera | redigera wikitext]

Norra hamnen i solnedgång.
Norra hamnen i solnedgång.

Norra hamnen är benämningen på en hamn och ett bostadsområde i Helsingborg, beläget strax väster om stadens centrum. Hamnen ritades av ingenjör Johan Dunker och invigdes 1891 av kung Oscar II. Från början var hamnen en godshamn och området dominerades av hamnverksamhet. Bebyggelsen bestod av stora spannmålssilos och magasin. Genom hamnen löpte Västkustbanan ner till Ångfärjestationen där ett tågfärjeläge kunde föra tågen vidare till Helsingör. Hamnen var när den uppfördes Helsingborgs största och den fortsatte att vara en viktig hamn fram till 1960-talet, då modernare hamnar i staden tog över allt mer av hamnverksamheten.

När järnvägen grävdes ner norrut i slutet av 1980-talet frilades stora ytor för bebyggelse. Tåg- och färjeverksamheten vid Ångfärjestationen flyttades 1991 till den nybyggda terminalsbyggnaden Knutpunkten. De äldre magasinsbyggnaderna revs eller flyttade och i dess ställe uppfördes istället ett bostadsområde och hamnbassängen omvandlades till småbåtshamn. Byggnaderna utfördes i nyfunkis och stod klara lagom till bostadsutställningen H99, 1999. Senare kompletterades bebyggelsen genom uppförandet av Dunkers kulturhus söder om bostadsområdet.

Aktuell helsingborgare[redigera | redigera wikitext]

Januari–mars[redigera | redigera wikitext]

Johan Wissman, född 2 november 1982 i Kvistofta, är en svensk friidrottare i kortdistanslöpning. Wissman tävlar främst i sprint på 200 meter, 400 meter och stafett, och representerar klubben IFK Helsingborg. Wissman är svensk rekordinnehavare på 200 meter och nordisk rekordinnehavare på 400 meter. Wissmans främsta merit är silvret på herrarnas 200 meter vid inomhus-VM i friidrott 2004. Han tog även silver på 200 meter vid EM i friidrott 2006, den första svenska EM-medaljen på sträckan sedan Owe Jonsson 1962. Wissman sågs tidigt som en naturlig talang på kortdistanslöpning. Hans karriärupplägg har varit att först utvecklas på distansen 200 meter för att några år senare gå upp till distansen 400 meter. Detta har varit ett framgångsrikt recept och hans genombrott på den längre distansen kom år 2007.

April–juni[redigera | redigera wikitext]

Nils Persson, född 20 januari 1836 i Allerum, död 1916, konsul, företagare och riksdagsman verksam till största delen i Helsingborg. Vid 15 års ålder påbörjade Persson sin köpmanskarriär då han jobbade som bodbetjänt hos sin morbror. 1860 öppnade han en egen diversehandel i Helsingborg och började där importera och sälja guano som användes som konstgödsel bland bönderna. Företaget var väldigt lönsamt och Persson funderade på möjligheterna att framställa eget konstgödsel vilket ledde till att han 1875 grundade Skånska superfosfat- och svalesyrefabriks AB (nuvarande Kemira) på Söder. 1873 hade han startat Helsingborgs Ångtegelbruk AB. Regionens expansion vid den tiden gjorde att efterfrågan på tegel var mycket stor och bruket levererade tegel till flera byggprojekt i Helsingborg och Köpenhamn. Fler fabriker som Persson bidragit till är Sockerbruket i Helsingborg, som han startade i samarbete med konsul Olsson och Skromberga stenkols- och lerindustri AB i Ekeby.

Juli–september[redigera | redigera wikitext]

Sally Bauer, född 29 juli 1910 i Helsingborg, död 20 juni 2001, var en svensk långdistanssimmerska som blev första skandinav att simma över Engelska kanalen.

Bauer började som 16-åring tävla för Helsingborgs Simsällskap och visade sig vara mycket uthållig, vilket gjorde att de vanliga tävlingsdistanserna inte passade henne så bra. Trots detta faktum satte Bauer under perioden 1934–37, 17 individuella svenska rekord på flera olika distanser mellan 200 meter och en engelsk mil (1 609 meter). Hon blev känd 1931 då hon simmade över Öresund mellan Helsingborg och Helsingör på 6 timmar och 22 minuter. Sitt internationella genombrott fick Bauer 1939 då hon simmade över Engelska kanalen, något hon drömt om sedan amerikanskan Gertrude Ederle utfört samma bedrift 1926. Bauer påbörjade klockan 05.50 den 27 augusti sin simning över kanalen vid Cap Griz Nez nära Calais i Frankrike och kom i land på den engelska sidan klockan 21.12 samma kväll, vilket gav en tid på 15 timmar och 22 minuter.

Oktober–[redigera | redigera wikitext]

Sigurd Persson, född 22 november 1914 i Helsingborg, död 18 oktober 2003 i Stockholm, var en svensk professor, designer, ädelsmed och skulptör. Han räknas som en av 1900-talets största svenska formgivare.

Han tillhörde den nya generation ädelsmeder som växte fram efter andra världskriget, där formtänkandet blev mer förenklat jämfört med den jugendinspirerade stil, som dominerat före kriget. En ökad industrialisering av hantverket ställde också krav på enklare stilarter. Persson påbörjade 1949 ett samarbete med företaget Silver och Stål (S&S), med vilket han hade flera framgångsrika produktioner. Vid H55-utställningen i Helsingborg 1955 visades bestickserien Servus, som Persson ritat 1953, upp för första gången. Sitt internationella genombrott fick Persson 1960 i och med utställningen 77 ringar på NK i Stockholm. Hans verksamhetsfält breddades allt mer och under 1960-talet formgav han stolar av stålrör och plywood för Åry Stålmöbler. År 1976 vann Persson tävlingen om att formge den nya svenska femkronan, som används än idag.

Aktuell bild[redigera | redigera wikitext]

Fler arkiv[redigera | redigera wikitext]

2007200820092010