Knutpunkten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Knutpunkten
Helsingborg Knutpunkten.jpg
Interiör av Knutpunkten
Stationsinformation
Ort Helsingborg
Öppnade 1991
Trafikeras av SJ AB
Skånetrafiken
Ägare Wihlborgs
Trafiktyp Passagerartrafik
Kapacitet
Nivåer 1
Spår under jord 4 resandespår
Passagerare per år 18 miljoner (2002)[1]
varav 6 miljoner med tåg (2011)
Förbindelser
Övriga trafikslag Bussar
Färjor
Anslutande linjer Västkustbanan
Rååbanan
Skånebanan
Läge
Koordinater 56°2′40″N 12°41′40″Ö / 56.04444°N 12.69444°Ö / 56.04444; 12.69444
Stationssignatur Hb
Exteriör mot Kungstorget

Knutpunkten (av äldre personer även kallad "Nya Knutpunkten", i folkmun kallad "Knutan"[2]) är Helsingborgs huvudstation och ett kommunikationsnav för färjor, Öresundståg, Pågatåg, stads- och regionbussar. Det är en av Sveriges mest trafikerade kommunikationsanläggningar. Järnvägsstationen är elfte störst i Sverige med 20 600 passagerare per vardag (2011).[3] Till detta kommer passagerare hos färjetrafiken och busstrafiken. Totalt besöks Knutpunkten av ca 45 000 personer dagligen.[4] Byggnaden är ett stort komplex som även innehåller restauranger, pubar, butiker och kontorslokaler. Granne med Knutpunkten ligger det samtida Elite Hotel Marina Plaza med 197 rum. Som järnvägsstation betraktat är det en av de största stationsbyggnaderna i Sverige och en av Sveriges åtta stationer med underjordiska järnvägsspår i Helsingborgstunneln.[5] Det finns två underjordiska perronger (fyra spår) samt en ovanjordisk perrong, som dock inte är i reguljärt bruk. Byggnaden innehåller dessutom flera viktiga administrativa funktioner för Helsingborgs stad såsom Stadsbyggnadsförvaltningen med mera.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Knutpunkten är Helsingborgs största järnvägsstation (av tre inom tätorten och tio totalt inom Helsingborgs kommun)[6] och en av de största i Sverige. Tidigare var den station som låg 300 m norrut viktig främst för rikstrafiken med tåg från Göteborg och Stockholm som även åkte över färjeläget till Helsingør, men idag har den regionala tågtrafiken tagit över nästan helt. Det går Öresundståg till Göteborg, Malmö och Köpenhamn via Landskrona. Det går också Pågatåg till Förslöv och Halmstad och även till Kristianstad (via Hässleholm och Åstorp) samt till Trelleborg via Landskrona och mot Ystad via Eslöv. Även SJ trafikerar Helsingborg som en del av linjen Malmö-Helsingborg-Göteborg-Stockholm, efter att inte trafikerat staden 2011–2015.


Från och med 2010 avgår både Scandlines och HH-Ferries färjor från Knutpunkten till Helsingør.[7] HH-leden trafikeras i och med det var 15:e minut (om natten mer sällan). Eftersom Öresundsförbindelsen kostar nästan dubbelt så mycket för i stort sett alla biljettyper, har HH-leden knappast berörts alls p.g.a. denna.


Att stationen gjordes så pass stor beror på följande:

Bussarna har numera en ny bussterminal på Knutpunkten som invigdes 2005.

Stationens funktion har förändrats en hel del sedan invigningen. Tidigare gick tågfärjetrafiken in i en terminal i södra änden av Knutpunkten, men när Öresundsbron invigdes försvann godstrafiken och tågfärjeläget revs år 2000. Istället har den nya bussterminalen tagit över ytorna där tågen höll till under ett fåtal år.

Byggnaden[redigera | redigera wikitext]

Ett vikarierande pågatåg inväntar avgång mot Malmö via Teckomatorp

Knutpunkten uppfördes 1984-1991 efter ritningar av Ivar Krepp och ersatte den gamla Centralstationen, med delar ritade av Helgo Zettervall, som legat på platsen förr. I och med byggandet av Knutpunkten och nergrävningen av spåren löstes ett stort problem angående järnvägen i Helsingborg.

Fastigheten har bytt ägare ett flertal gånger i mitten av 2000-talet. Kungsleden AB sålde 2005 fastigheten till en fond förvaltad av danska Keops A/S. 2007 förvärvades fastigheten av en fond förvaltad av brittiska Lathe Investment för att redan 2008 tas över av Nordic Land. 13 oktober 2010 byter byggnaden åter ägare, nu till Wihlborgs[8].

Tågtrafik före Knutpunkten[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fanns två järnvägsstationer för fjärrtrafik i Helsingborg: en för trafik norrut mot Göteborg och Stockholm och till färjorna, Färjestationen (som låg ungefär 300 m norr om Knutpunkten) och en för trafik söderut till Malmö, Centralstationen (vid nuvarande Knutpunkten). Tåg till Hässleholm (och vidare till Kristianstad eller Stockholm) kunde gå från valfri station. Skillnaden låg framförallt i om tågen skulle färjas vidare eller inte.

Tåg Göteborg–Malmö passerade inte Helsingborg eftersom inget bra spår fanns genom staden. Förr gick ett spår rakt genom centrum för att sammanbinda de båda stationerna med varandra och detta kunde nu tas bort vilket öppnade upp för hela Norra hamnen-bygget och ombyggnad av Kungstorget. På detta spår drogs tågsätt med växellok i maklig takt, med en järnvägstjänsteman viftande med röd flagga före.[9] Denna förflyttning skedde mycket långsamt och stoppade upp all annan trafik till trafikanternas stora förargelse. Denna transport benämndes i folkmun för "förargelsens tåg".


Efter många års diskussioner fram och tillbaka skrev år 1984 SJ och kommunen ett avtal där parterna förband sig att bygga en gemensam station för alla trafikslag (överföring till färjorna, färjetrafiken i sig, genomgående tågtrafik i Helsingborg för Västkustbanans passagerartåg samt busstrafiken ). Ovanpå detta lät kommunen bygga till kontorslokaler till stadsförvaltningarna och ett parkeringsgarage samtidigt som ett hotell fick tillstånd att bygga intill Knutpunkten. Byggarbetena pågick 1987-1991.

Gamla Knutpunkten[redigera | redigera wikitext]

Kiosken vid gamla Knutpunkten

Knutpunkten var ursprungligen benämning på den plats där Trädgårdsgatan, Södergatan och Bergaliden möts. På denna plats förgrenade sig spårvägens linjer mot Norr, Söder och Stattena. År 1942 uppförde spårvägen på denna plats en trafikkiosk, vilken även inrymde ett mindre personalutrymme. Denna byggnad finns ännu kvar.

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Pågatåg nr. 3173 Ruben Rausing inväntar avgång mot Hässleholm och Kristianstad

I och med planerna på en nedgrävning av järnvägen söder om Knutpunkten behöver man förlänga och utveckla området. Bland annat kommer man att bygga till en ny nedgång från markplan till den underjordiska tågplattformen.

Det var år 1991 fortfarande enkelspår norrut mot Göteborg och söderut mot Malmö, vilket begränsade antal möjliga tåg. År 2001 öppnades ett nytt dubbelspår söderut, vilket gav möjlighet till utökning av trafik. Norrut är det fortfarande (2016) enkelspår. Planer finns för dubbelspår men inget beslut är taget om utbyggnad då en lång kostsam tunnel, Tågaborgstunneln krävs av kommunen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bevarandeplanskommittén, Helsingborgs stad (2003). Helsingborgs stadskärna: Bevarandeprogram 2002, s. 156. Helsingborg: Helsingborgs stad. ISBN 91-631-3664-3
  2. ^ Glappet Arkiverad 13 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Resandet med tåg fortsätter att öka i Skåne
  4. ^ Nytt samarbete ska lyfta Knutpunkten Arkiverad 13 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Lista över järnvägstunnlar i Sverige#Underjordiska stationer
  6. ^ Inom staden – Maria, Knutpunkten och Ramlösa. Utanför – Kattarp, Ödåkra, Rydebäck, Påarp, Mörarp, Gantofta och Vallåkra
  7. ^ Carlson, Peter (5 augusti 2010). ”Hårt berg försvårar hamnarbete”. Helsingborgs Dagblad. ISSN 1103-9388. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100808161427/http://hd.se/helsingborg/2010/08/05/hart-berg-forsvarar-hamnarbete/. Läst 31 augusti 2010. 
  8. ^ Helsingborgs Dagblad 20 september 2010: Knutpunktens nya ägare utlovar upprustning Arkiverad 23 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Överföring Hbgb Hbf Godståg mellan Helsingborg Godsbangård och Helsingborg Färjestation (video: youtube.com)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]