Knutpunkten

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Knutpunkten
Helsingborg C (Knutpunkten) 2022.png
Huvudentrén i september 2022
Stationsinformation
OrtHelsingborg
Öppnade1991
Trafikeras avSJ
Skånetrafiken
ÄgareWihlborgs
TrafiktypPassagerartrafik
Kapacitet
Nivåer1
Spår under jord4 resandespår
Passagerare per år18 miljoner (2002)[1]
varav 6 miljoner med tåg (2011)
Förbindelser
Övriga trafikslagBussar
Färjor
Anslutande linjerVästkustbanan
Rååbanan
Skånebanan
Läge
Koordinater56°2′40″N 12°41′40″Ö / 56.04444°N 12.69444°Ö / 56.04444; 12.69444
StationssignaturHb
Exteriör mot Kungstorget före ombyggnad
Interiör före ombyggnad

Knutpunkten, numera formellt Helsingborg C[2] (av äldre personer även kallad "Nya Knutpunkten", i folkmun kallad "Knutan"[3]) är Helsingborgs huvudstation och ett kommunikationsnav för färjor, fjärrtåg (SJ), Öresundståg, Pågatåg, stads- och regionbussar. Det är en av Sveriges mest trafikerade kommunikationsanläggningar. Järnvägsstationen är den elfte största i Sverige med 20 600 passagerare per vardag (2011).[4] Till detta kommer passagerare hos färjetrafiken och busstrafiken. Totalt besöks Knutpunkten av cirka 45 000 personer dagligen.[5] Byggnaden är ett stort komplex som även innehåller restauranger, pubar, butiker och kontorslokaler. Granne med Knutpunkten ligger det samtida Elite Hotel Marina Plaza med 197 rum. Som järnvägsstation betraktat är det en av de största stationsbyggnaderna i Sverige och en av Sveriges åtta stationer med underjordiska järnvägsspår i Helsingborgstunneln.[6] Det finns två perronger under jord (fyra spår). Det finns även en perrong ovan jord, som dock inte är i reguljärt bruk utan används för parkering av tåg. Byggnaden innehåller dessutom flera administrativa funktioner för Helsingborgs stad såsom Stadsbyggnadsförvaltningen, och sedan 2016 även ett kontorshotell för näringsverksamhet.[7]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Knutpunkten är Helsingborgs största järnvägsstation (av tre inom tätorten och tio totalt inom Helsingborgs kommun) [a] och en av de största i Sverige.

Före 1991 var den station som låg 300 m norrut (Helsingborg F/Helsingborgs färjestation) viktig främst för fjärrtrafiken med tåg från Göteborg och Stockholm som även fortsatte med färja till Helsingør. 200 meter söder om Knutpunkten låg Helsingborgs gamla centralstation med tåg mot bland annat Malmö.

Numera går Öresundståg till Göteborg, Malmö och Köpenhamn via Landskrona. Det går också Pågatåg till Förslöv och Halmstad och även till Kristianstad (via Hässleholm och Åstorp) samt till Trelleborg via Landskrona och mot Ystad via Eslöv. Även SJ trafikerar Helsingborg som en del av linjen Malmö-Helsingborg-Göteborg, efter att inte trafikerat staden 2011–2015. Söder om den underjordiska järnvägsstationen (med fyra spår) är Västkustbanan dubbelspårig. Norr om stationen leds trafiken under Helsingborg i den enkelspåriga Helsingborgstunneln och fortsätter genom Pålsjö skog i ovan jord fram till Maria Station. Detta segment blir från 2024 den enda återstående delen av Västkustbanan som inte byggts ut till dubbla spår.

Från och med 2010 avgår både Scandlines och HH-Ferries färjor från Knutpunkten till Helsingør.[8] HH-leden trafikeras i och med det var 15:e minut (om natten mer sällan). Eftersom Öresundsförbindelsen kostar nästan dubbelt så mycket för i stort sett alla biljettyper, har trafiken på HH-leden inte minskat i någon betydande grad.

Landsbygdsbussarna och expressbussarna har numera en bussterminal på Knutpunkten som invigdes 2005. Stadsbussarna stannar vid gatan utanför.

Stationens funktion har förändrats en hel del sedan invigningen. Tidigare gick tågfärjetrafiken in i en terminal i södra änden av Knutpunkten, men när Öresundsbron invigdes försvann godstrafiken och tågfärjeläget revs år 2000. Istället har den nya bussterminalen tagit över ytorna där tågen höll till under ett fåtal år.

I slutet av år 2023 ska plattformar tas i bruk 200 meter söder om knutpunktsbyggnaden för pågatåg mot Hässleholm, Eslöv med mera, detta för att utöka kapaciteten i samband med dubbelspårsbyggen på Västkustbanan.[9]

Byggnaden[redigera | redigera wikitext]

Ett vikarierande pågatåg inväntar avgång mot Malmö via Teckomatorp

Knutpunkten uppfördes 1984-1991 efter ritningar av Ivar Krepp och ligger där den gamla Centralstationen som ritades av Helgo Zettervall[10] låg. I och med byggandet av Knutpunkten och nergrävningen av spåren i Helsingborgstunneln, löstes ett stort problem angående järnvägen i Helsingborg.

Fastigheten har bytt ägare ett flertal gånger i mitten av 2000-talet. Kungsleden AB sålde 2005 fastigheten till en fond förvaltad av danska Keops A/S. 2007 förvärvades fastigheten av en fond förvaltad av brittiska Lathe Investment för att redan 2008 tas över av Nordic Land. 13 oktober 2010 bytte byggnaden åter ägare, denna gången till Wihlborgs[11]. På uppdrag av den nya ägaren har sedan dess byggnaden byggts om i två etapper, 2014-2016, då fem nya våningar kontorsytor för näringsverksamhet, i form av kontorshotell, upprättats, samt 2019-2021 då fasaden sett norrifrån, vid norra huvudingången, ändrat skepnad till en modern glasstruktur, samt att det har upprättats nya ytor för restaurangverksamhet inuti denna glasstruktur[12].

Gamla Knutpunkten[redigera | redigera wikitext]

Kiosken vid gamla Knutpunkten (2007)

Knutpunkten var ursprungligen benämning på korsningen Trädgårdsgatan, Södergatan, Bergaliden och S. Storgatan.[13] På denna plats förgrenade sig spårvägens linjer mot Norr, Söder och Stattena. År 1942 uppförde spårvägen på denna plats en vänthall med personalutrymme, troligen ritad av Ragnar Siebke. Idag hyser byggnaden (lätt ombyggd) en kebabkiosk.[14] Busshållplatsen längs Trädgårdsgatan heter idag "Biblioteket" (efter det närbelägna Stadsbiblioteket) och ligger idag hundra meter längre västerut.

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Inom staden – Maria, Knutpunkten och Ramlösa. Utanför – Kattarp och Ödåkra, Rydebäck, Påarp, Mörarp, Gantofta och Vallåkra

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bevarandeplanskommittén, Helsingborgs stad (2003). Helsingborgs stadskärna: Bevarandeprogram 2002, s. 156. Helsingborg: Helsingborgs stad. ISBN 91-631-3664-3
  2. ^ Emma Thörnkvist (29 januari 2019). ”Knutpunkten blir Helsingborg C – vad tycker du om namnbytet?”. Helsingborgs Dagblad. https://www.hd.se/2019-01-29/knutpunkten-blir-helsingborg-c-vad-tycker-du-om-namnbytet. Läst 27 november 2020. 
  3. ^ Glappet Arkiverad 13 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Resandet med tåg fortsätter att öka i Skåne
  5. ^ Nytt samarbete ska lyfta Knutpunkten Arkiverad 13 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Lista över järnvägstunnlar i Sverige#Underjordiska stationer
  7. ^ ”Kontorshotell på Helsingborg Centralstation | Genetor Coworking”. genetorv2. https://www.genetor.se/helsingborgc. Läst 16 mars 2022. 
  8. ^ Carlson, Peter (5 augusti 2010). ”Hårt berg försvårar hamnarbete”. Helsingborgs Dagblad. ISSN 1103-9388. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100808161427/http://hd.se/helsingborg/2010/08/05/hart-berg-forsvarar-hamnarbete/. Läst 31 augusti 2010. 
  9. ^ Knutpunkten räcker inte till – snart börjar bygget av ny station
  10. ^ ”Centralstationen”. Helsingborgs stadslexikon. 8 december 2016. https://stadslexikon.helsingborg.se/centralstationen-2/. Läst 29 mars 2022. 
  11. ^ Helsingborgs Dagblad 20 september 2010: Knutpunktens nya ägare utlovar upprustning Arkiverad 23 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ ”Ombyggnad Helsingborg C”. NCC. https://www.ncc.se/vara-projekt/ombyggnad-helsingborg-c/. Läst 16 mars 2022. 
  13. ^ https://stadslexikon.helsingborg.se/gamla-knutpunkten/
  14. ^ http://museum.helsingborg.se/web/object/309178

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]