Posten
| Posten AB | |
 Postens logotyp. | |
| Org.nr | 556128-6559 |
|---|---|
| Typ | Aktiebolag |
| Huvudkontor |  Solna, Sverige |
| Nyckelpersoner | Håkan Ericsson Vd |
| Bransch | Postoperatör |
| Antal anställda | 504 - December 2013 |
| Historik | |
| Grundat | 1994 (1636) |
| Grundare | Axel Oxenstierna[1] |
| Bildat av | Postverket |
| Gick upp i | Postnord |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▼ 1,637 miljarder SEK |
| Rörelseresultat | ▲ -1,509 miljarder SEK |
| Vinst efter skatt | ▼ -1,089 miljarder SEK |
| Tillgångar | ▼ 18,822 miljarder SEK |
| Eget kapital | ▼ 2,955 miljarder SEK |
| Struktur | |
| Ägare | Svenska staten Danska staten |
| Moderbolag | PostNord AB |
| Dotterbolag | Lista över dotterbolagen |
| Avdelningar | Lista över divisionerna |
| Övrigt | |
| Webbplats | Posten.se |
| Fotnoter | Siffror från 2013 års bokslut.[2] |
Posten (firma Posten AB (publ.)) var ett aktiebolag bildat 1994, vilket var Sveriges dominerande postoperatör och det enda företaget som erbjöd posttjänster över hela landet. Föregångare till Posten var Postverket, ett statligt affärsverk med anor som sträcker sig tillbaka till 1636. Sedan Postverket bolagiserades 1994 har antalet postterminaler successivt minskat, och sedan 2008 är antalet terminaler nio.
Fram till 2009 ägdes företaget direkt av svenska staten, men den 24 juni 2009 skedde ett samgående mellan svenska Posten och Post Danmark. 2015 bytte man namn på den svenska verksamheten till Postnord (egen stavning: PostNord AB och postnord).
Historia
Det svenska postverket skapades 1636 i form av ett regale (postregale). Postsrådet beslutade efter förslag av rikskanslern Axel Oxenstierna. Enhetsportot tillkom 1 juli 1855.[3]
Postens ljudbrev var ett projekt som Posten hade på tidigt 1980-tal. Produkten som fanns på marknaden var helt enkelt ett färdigt paket med en färdigfrankerad vadderad gul påse innehållande ett vanligt kassettband där man kunde tala in sin hälsning/gratulation. Tidigare fanns lördagsutbärning. Den upphörde 28 mars 1987.[4]
Avregleringen
Den svenska postmarknaden är konkurrensutsatt sedan 1993 då brevmonopolet slopades. Postlagen föreskriver lika villkor för postoperatörerna med ett viktigt undantag: Posten måste som enda operatör erbjuda rikstäckande service med befordran av A-post dagen efter den postats. Trots detta var Postens andel av brevmarknaden över 90 % år 2003.[5]
Förändringar i servicenätet
Under 2000-talets första år gjorde Posten en omfattande förändring av servicenätet. De traditionella postkontoren lades ner och ersattes av Företagscenter (dåvarande Postcenter, främst avsedda för företag) och Postombud (tidigare serviceställen/partner) för brev och paket (till exempel bensinstationer, livsmedelsbutiker). Dessa två symboliseras genom Postens nya ikonspråk som återkommer i Postens reklam. Postens kassatjänster flyttades till ett dotterbolag med namnet Svensk Kassaservice. Även Postens logotyp, brevlådor, brevbäraruniformer och fordon fick ny utformning och färgsättning.
Ungdomstidningen OSA
År 1992 startade Posten ungdomstidningen OSA (om svar anhålles). Tidningen skulle fungera som ett community i pappersformat och bestod av insändare och allmänt klotter. Målsättningen var att "bevara det skrivna ordet och vara ett åsiktsorgan för unga människor". Tidningen delades ut gratis i skolor och i klädbutiker. År 1999 lades tidningen ned då insändare i pappersformat inte längre var lika populärt. En orsak till detta var internets utbredning. Tidningen hade även en webbplats med en chatt som var mycket välbesökt.[6]
Torget.se
Sommaren 1995 bestämde Postens dåvarande generaldirektör Ulf Dahlsten och brevchef Börge Österholm att Posten skulle satsa på en webbsida på nätet som skulle fungera som en marknadsplats där företag kunde erbjuda varor och tjänster. Knappt ett år senare lanserades därför portalen Torget.se som även innehöll chattar, forum och användarskapade webbplatser samt hade en redaktion. Chefredaktör för sidan var Mattias Hansson. Intäkterna uteblev dock och torget.se blev en förlustaffär för Posten.[7]
Koncernchefer för Posten AB
- 1988-1999 Ulf Dahlsten (f. 1946)
- 1999-2002 Lennart Grabe (f. 1946)
- 2002-2003 Börge Österholm (f. 1942)
- 2003-2008 Erik Olsson (f. 1959)
- 2008-2011 Lars G. Nordström (f. 1943)
- 2011-2013 Lars Idermark (f. 1957)
- 2013- Håkan Ericsson (f. 1962)
Lista över Postens divisioner och dotterbolag
- Posten Meddelande AB med tillhörande dotterbolag
- AddressPoint AB
- Direct Link
- Svensk Adressändring
- Tidningstjänst AB (TAB)
- Posten Logistik AB med tillhörande dotterbolag
- Hultberg Inrikes Transporter (HIT)
- Posten Express PEX AB
- DPD - Dynamic Parcel Distribution - riktar sig mot företag och försändelser inom Europa och Sverige.
- Posten Sjukvårdslogistik AB (före detta Länsdepån Gävleborg AB)
- Poståkeriet Sverige AB (PÅKAB)
- Tollpost-Globe AS
- Strålfors AB
- Svensk Kassaservice AB (avvecklat under 2008)
Terminaler
Den 29 september 2010 meddelade Posten Norden att de planerar en miljardinvestering i en ny terminalstruktur. Detta genom att två nya brevterminaler i Sverige byggs i Hallsberg längs med Västra stambanan[8][9] och i Rosersberg längs med Ostkustbanan. Terminalen i Hallsberg är planerad att stå klar senast 2013; i samband med detta stängs brevterminaler i Karlstad och Västerås.[10] Terminalen i Rosersberg är planerad att stå klar senast 2014 och den kommer att överta verksamheten i Tomteboda, Uppsala och delar av verksamheten vid brevterminalen i Årsta. Vidare kommer Postens ODR-terminal i Norrköping att stängas 2014,[11] och dess verksamhet fördelas på Hallsberg och Årsta. Postens paketterminal i Ånge planeras även den att stängas 2014, för att fördela verksamheten på nybyggda terminaler i Sundsvall, Östersund, Umeå och Luleå.[12]
Bildgalleri
-
En brevbärare tömmer en brevlåda i Stockholm, 2013 -
Brevlådor -
En av Postens ombyggda flakmopeder, Eriksberg i Göteborg, 2013 -
En av postens röda brevlådor för julpost i Stockholm, 2013 -
Brev levererat i brevlådan i lägenhet i Stockholm, 2016 -
En bil från Postnord i Skogås, 2016
Se även
- Posten Logistik
- Postverket
- post (brev och paket)
- Post- och telestyrelsen
- Postens diligenstrafik
- Posthorn
- Falcon Air AB
- Postlagen
Referenser
- Noter
- ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ ”Bokslut & Nycktal - Posten AB”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5561286559/bokslut.
- ^ ”Postens historia”. http://www.postmuseum.posten.se/historia/historia.html.
- ^ E-brev från <postmuseum@posten.se> 2008-04-09
- ^ ”Den svenska postmarknaden - en beskrivning och övergripande analys - PTS-ER-2004:20” (pdf). PTS. 13 maj 2004. http://www.pts.se/sv/Dokument/Rapporter/Post/2004/Den-svenska-postmarknaden---en-beskrivning-och-overgripande-analys---PTS-ER-200420/. Läst 23 mars 2008.
- ^ ”Postens startar insändartidningen OSA – som slås ut av nätet”. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/postens-startar-insandartidningen-osa-som-slas-ut-av-natet/. Läst 31 oktober 2017.
- ^ ”Passagen och Torget startar: nu ska alla surfa via ”portaler””. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/passagen-startar/. Läst 31 oktober 2017.
- ^ Na.se (2009-09-17) Hallsberg ligger bäst till för att få postens nya terminal Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 24 februari 2011
- ^ Hallsberg.se Markfrågan löst Läst 24 februari 2011
- ^ Nwt.se (2010-09-29) Posten lägger ner terminalen i Karlstad Läst 24 februari 2011
- ^ Folkbladet.se (2010-12-21) Här förlorar 66 sina jobb Läst 24 februari 2011
- ^ ”Posten Norden miljardinvesterar i ny terminalstruktur”. Postnord. 29 september 2010. http://www.postnord.com/sv/media/pressmeddelanden/postnord/2010/posten-norden-miljardinvesterar-i-ny-terminalstruktur/.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Posten.
