Psykisk misshandel

Från Wikipedia
Våld i nära relationer

Den här artikeln är en del i serien om våld i nära relationer:
Typer
Psykisk misshandel · Fysisk misshandel · Sexuellt våld · Materiellt våld · Ekonomiskt våld
Organisationer
Kvinnojour · Mansjour · Tjejjour · Nationellt centrum för kvinnofrid · Kvinnofridslinjen · Välj att sluta · Utväg Skaraborg
Övrigt
Istanbulkonventionen
Se även
Alla artiklar om våld i nära relationer

Psykisk misshandel eller psykiskt våld är misshandel som riktar sig mot den andres självkänsla och handlar om att över tid beröva en människa en känsla av trygghet, socialt sammanhang, integritet eller andra grundläggande behov. Kärnan i psykisk misshandel är ett mönster av utsatthet och kan förekomma tillsammans med eller utan fysisk misshandel; fysisk misshandel föregås av och vidmakthålls med hjälp av psykisk misshandel (normaliseringsprocess). Forskning visar att den psykiska misshandeln är den första våldsyttring som visar sig i en relation och att denna är värst och mest oförutsägbar för offret.[1] Psykisk, liksom fysisk, misshandel är straffbart,[2] om det har en medicinsk effekt och kan bli en egen brottsrubricering i Sverige i närtid.[3][1] I Storbritannien är psykisk misshandel en egen brottsrubricering sedan 2015.[4]

Till begreppet psykisk misshandel hör en rad kränkande (bland annat psykologisk manipulation, gränsmässiga överträdelser och övervakning), förolämpande (till exempel ryktesspridning) och nedvärderande beteenden (att behandla den utsatte som sämre än andra, förnedra eller förödmjuka).[1] Manipulativa beteenden påverkar den utsattes psykiska integritet genom att angripa hens tankegångar, attityder och beteenden genom list, vilseledande och förförande handlingar. Den som manipulerar kan få den utsatte att känna sig skyldig till det hen själv gjort och kan få den utsatte att underkasta sig genom orimlig kritik, anspelningar eller anklagelser till syfte att skada självkänslan. Förövaren använder sig ofta av manipulation, exempelvis gaslighting för att få offret att stanna och binda sin verklighetsuppfattning till förövarens.[1]

Vid psykisk misshandel är det vanligt med försök att isolera personen så att personen därmed blir ensam och som följd av detta socialt utsatt. Att visa tecken på aggressivitet, exempelvis genom hot om skadegörelse eller genom att slå sönder saker, kan också räknas som psykisk misshandel om det i detta finns ett outtalat hot (att till exempel skicka en såg till sin exfru behöver inte räknas som olaga hot för att ingå i begreppet psykisk misshandel). Andra vanliga tillvägagångssätt är förlöjliganden, otillbörlig kontroll såsom förföljelser, stalkning, att manipulera en person till att ändra sitt utseende, eller att gå bakom ryggen på personen för att sprida förtroenden, ljuga om personen, eller på annat sätt omöjliggöra sociala relationer, skapa otrygghet, ingjuta hjälplöshet och därmed skapa jagsvaghet. Barn, äldre, personer med hälsoproblem eller funktionsnedsättning samt HBTQ-personer och utlandsfödda kvinnor lyfts ofta fram som särskilt sårbara för att utsättas. Hot eller våld som riktas mot närstående räknas också som psykisk misshandel.[1]

Den psykiska misshandeln kan definieras som en maktobalans som den misshandlande parten utnyttjar eller försöker skaffa sig. För att definieras som misshandel måste det också finnas ett uppsåt att skada eller förtrycka personen. Psykisk misshandel kan orsaka ångest, nedsatt självförtroende, depression och komplext PTSD.

Personer som lever tillsammans med någon med narcissistiska drag eller obehandlat narcissistiskt personlighetssyndrom kan utsättas för "narcissistisk misshandel", en speciell och svår form av psykisk misshandel.[5][6]

Jämför även hotbrott, olaga förföljelse och ofredande.

Conflict Tactics Scale[redigera | redigera wikitext]

Det saknas fortfarande en fullständig vetenskaplig konsensus om vad som skall räknas som psykisk misshandel men en av de mest utbredda definitionerna är den som ingår i Conflict Tactics Scale, en manual som används i sociologiska studier för att kartlägga våld i partnerrelationer.[källa behövs] Denna manual kategoriserar tjugo typer av psykologiskt aggressiva beteenden i tre stora kategorier:

  • Verbal aggression (till exempel genom att förövaren säger nedsättande, kränkande eller förringande saker för att göra den som utsätts upprörd)
  • Dominant behaviours (till exempel genom att den som utsätts hindras från att träffa vänner, familj eller andra personer).
  • Jealous behaviors (till exempel att förövaren anklagar den som utsätts för att vara intresserad av andra).

Denna definition är dock begränsad till att huvudsakligen röra parrelationer.

En anledning till att det inte finns fullständig vetenskaplig konsensus om vad som skall räknas som psykisk misshandel ur ett medicinskt perspektiv är att det är ett så mångfacetterat begrepp (misshandeln kan ta otaliga uttryck) att det inte varit meningsfullt att att fånga begreppet i en enkel formel. I juridiska sammanhang har forskning från andra fält tagits in i bedömningen kring vad som räknas som psykisk misshandel.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Psychological abuse, 11 november 2011.

Noter[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]