Ekonomiskt våld
| Våld i nära relationer | |
 Den här artikeln är en del i serien om våld i nära relationer:
| |
| Typer | |
|---|---|
| Psykisk misshandel · Fysisk misshandel · Sexuellt våld · Materiellt våld · Ekonomiskt våld | |
| Organisationer | |
| Kvinnojour · Mansjour · Tjejjour · Nationellt centrum för kvinnofrid · Kvinnofridslinjen · Välj att sluta · Utväg Skaraborg | |
| Övrigt | |
| Istanbulkonventionen | |
| Se även | |
| Alla artiklar om våld i nära relationer |
Ekonomiskt våld är när en person använder sig av ett ekonomiskt övertag för att förtrycka sin partner,[1] antingen genom för att förstöra partners ekonomiska självständighet eller för att berika sig själv.[2] Som exempel kan nämnas att personen kontrollerar och ifrågasätter köp, undanhåller pengar, tar lån eller tecknar abonnemang i partners namn. Även materiellt våld kan vara ekonomiskt våld.[1] Det ekonomiska våldet leder till att partnern blir ekonomiskt låst av sin partner som då också får kontroll.[3]
Det talas ofta tyst om ekonomiskt våld och begreppet är inte lika välkänt som andra typer av våld i nära relationer.[2] Internationella studier visar dock att även ekonomiskt våld oftast förekommer i sådana relationer.[4] Efter en separation eller skilsmässa kan ekonomiskt våld eskalera till ekonomisk förföljelse.[2]
Konsekvenser[redigera | redigera wikitext]
Ekonomiskt våld har negativa konsekvenser både för partnern och eventuella barn.[4] De direkta konsekvenserna är att partnern får en otrygg livsmiljö och förnedras. Som konsekvens får även barnen en otrygg livsmiljö med ständiga gräl om ekonomi och de riskerar även att familjens resurser inte används för att tillgodose deras behov.[5] Den ekonomiska situationen försämras men även hälsa och personligt kapital. Vidare får partnern svårare att lämna relationen.[4] På längre sikt kan stora skulder göra det svårt för partnern att få en stabil ekonomi.[5]
Forskning[redigera | redigera wikitext]
Forskning på ekonomiskt våld var, enligt uppgifter från 2021, begränsat.[5] Det saknas uppgifter om förekomst av ekonomiskt våld, men mörkertalet bedöms vara stort. Forskning visar dock att det finns starka samband med andra typer av våld i nära relationer.[6]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”| Roks”. www.roks.se. https://www.roks.se/har-finns-kunskap/ta-makten-over-kvinnans-ekonomi. Läst 3 maj 2023.
- ^ [a b c] ”Om ekonomiskt våld”. Taloudellinen väkivalta. https://taloudellinenvakivalta.fi/se/om-ekonomiskt-vald/. Läst 3 maj 2023.
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Ekonomiskt våld mot kvinnor Motion 2022/23:2070 av Robert Hannah (L) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/ekonomiskt-vald-mot-kvinnor_HA022070. Läst 3 maj 2023.
- ^ [a b c] ”Former av ekonomiskt våld”. Taloudellinen väkivalta. https://taloudellinenvakivalta.fi/se/former-av-ekonomiskt-vald/. Läst 3 maj 2023.
- ^ [a b c] En väg ut! Det ekonomiska våldet i nära relationer, sid. 12.
- ^ En väg ut! Det ekonomiska våldet i nära relationer, sid. 13.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ”En väg ut! Det ekonomiska våldet i nära relationer” (PDF). Länsstyrelsen Östergötland. 13 maj 2021. ISSN 1101-9425. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.792af7217dc2822143d28c/1640095656263/En%2520v%25C3%25A4g%2520ut!%2520Det%2520ekonomiska%2520v%25C3%25A5ldet%2520i%2520n%25C3%25A4ra%2520relationer.pdf. Läst 4 maj 2023.
| ||||||||||||||||||||