Qamishli
Qamishli[1], även kallad al-Qamishli (arabiska: القامشلي, al-Qāmišlī, syriska[förtydliga]: Bēṯ Zālīn ܒܝܬ ܙܠܝܢ, kurdiska: Qamişlo, قامشلۆ), är en stad i nordöstra Syrien, vid gränsen till Nusaybin och Tur Abdin i Turkiet. Staden grundades 1926 och hade 184 231 invånare enligt folkräkningen 2004.[2] Qamishli är den näst största staden i provinsen Hasakah och ligger cirka 100 kilometer från Hasakah, huvudorten i provinsen med samma namn. Qamishli har också utropats till den autonoma regionen Rojavas huvudort.
Invånarna är främst assyrier/syrianer, armenier, araber och kurder. Tidigare levde även en stor grupp judar i Qamishli; de var ursprungligen från Nusaybin. Majoriteten av stadens judiska befolkning flyttade dock till Israel under 1940- och 1950-talen och idag finns det endast ett fåtal judar kvar i staden. De flesta av stadens invånare är idag muslimer, men historiskt sett har Qamishli setts som ett av kristendomens center i Syrien, och det finns fortfarande många kristna kvar, fast den kristna befolkningen i staden har minskat under senare år, beroende på att många kristna flytt de senare åren, inte bara från Qamishli, utan från hela Syrien, på grund av det syriska inbördeskriget och hotet från terrororganisationer som Islamiska staten.
Historia
Qamishli grundades 1926 som en järnvägsstation längs Taurusjärnvägen[3], en del av Bagdadbanan, som kopplade samman Aleppo och Mosul. En mindre by, vars invånare främst var assyrier som flytt från det Osmanska riket i samband med det assyriska/syrianska folkmordet, fanns sedan något tidigare på platsen. Denna by kallades Bet Zalin. På 1920-talet, efter första världskriget, placerade franska trupper många assyriska/syrianska, armeniska och kurdiska flyktingar från Turkiet här, och så växte staden fram.[4] Med sitt läge vid Syriens gräns med närhet till både Turkiet och Irak, och med järnvägen som band samman de tre länderna, med spår till Aleppo och Mosul, blev Qamishli en viktig knutpunkt för transport.[4] Bland annat odlades mycket spannmål i området omkring staden.[4]
De följande åren växte staden, bland annat flyttade många männsikor från Nusaybin till Qamishli, dels assyrier/syrianer, men också judar. År 1931 var antalet invånare i staden 12 000, varav 8 000 var kristna.[5] Senare kom fler grupper av assyrier/syrianer, kurder och armenier till staden. År 1941 uppskattas antalet invånare ha varit kring 19 185 personer, varav 13 213 räknas som kristna, 3 109 som muslimska araber, 1 200 som kurder och 1 163 som judar.[5] Den judiska befolkningen var som störst på 1930-talet, då det bodde omkring 3 000 judar i staden. Majoriteten av stadens judiska befolkning flyttade dock till Israel under 1940- och 1950-talen (se vidare Israel–Palestina-konflikten och judisk exodus från arabiska och andra muslimska länder). År 1990 bodde bara ett hundratal judar kvar i Qamishli.[4] När Syrien blivit ett självständigt land började myndigheterna uppmuntra araber att flytta in i staden.[4]
På 1980- och 1990-talet växte stadens ekonomiska betydelse, genom exploatering av närbelägna oljefält och gasfält.[4] Vid början på 1960-talet hade staden runt 35 000 invånare och i början på 1970-talet var antalet invånare cirka 47 000. År 1981 hade staden uppskattningsvis 92 990 invånare.[6]
2000-talet
Den 12 mars 2004 bröt ett upplopp ut i Qamishli vars bakgrund var en sammandrabbning mellan kurdiska och arabiska fans under en fotbollsmatch, där de kurdiska fansen ska ha blivit upprörda över en grupp arabers hyllningar av Saddam Husein. Kaoset spreds till resten av staden med bland annat stenkastning från båda grupper. Baathpartiet, det arabiska socialistpartiets, lokaler brändes ner. I samband med att den syriska regeringens säkerhetsstyrkor gick in i staden för att återställa ordningen dödades under de följande dagarna ett trettiotal kurder och många fler sårades. Under tiden efter upploppet arresterades många kurder som protesterade mot regimen och kurdiska studenter som deltagit i protesterna mot regimen stängdes av från universiteten.[4]
De flesta av stadens invånare är idag muslimer, men historiskt sett har Qamishli setts som ett av kristendomens center i Syrien, då en stor del av stadens befolkning ända sedan staden grundades har bestått kristna. Under senare år har den kristna befolkningen i Qamishli minskat eftersom många flytt på grund av förföljelse och övergrepp, och på grund av det syriska inbördeskriget. Före krigsutbrottet 2011 beräknas det ha bott omkring 40 000 kristna i staden, varav runt 25 000 tillhörde den syrisk-ortodoxa kyrkan. Ungefär hälften av den kristna befolkningen tros ha flytt sedan krigsutbrottet.[7] De flesta muslimer i staden är sunnimuslimer.[3]
Efter syriska inbördeskrigets utbrott har Qamishlis politiska betydelse växt och staden har blivit den autonoma regionen Rojavas huvudort.[8]
Klimat
Qamishli är en varm stad, där temperaturen varierar mellan 35°och 45 °C på sommaren.
Kända personer från Qamishli
- Aram Tigran (sångare och kompositör)
- Ciwan Haco (sångare)
- Salim Barakat (författare och diktare)
Källor
- ^ Qamishli i Nationalencyklopedins nätupplaga.
- ^ Folkräkningen 2004. Data från United Nations Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (UN OCHA). Läst 23 juni 2013.
- ^ [a b] Qamishli i Encyclopædia Britannica
- ^ [a b c d e f g] Commins, David; W. Lesch, David (21 maj 2013). ”Historical Dictionary of Syria”. Scarecrow Press. https://books.google.se/books?id=wpBWAgAAQBAJ&pg=PA274&lpg=PA274&dq=Qamishli+history+french+mandate&source=bl&ots=FQw72vAnBl&sig=5D5BoYCEj8I8gBSuzM5x_w4feWs&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwitp6Sq8arTAhWHfywKHQGiD-0Q6AEIXjAI#v=onepage&q=Qamishli%20history%20french%20mandate&f=false. Läst 17 april 2017.
- ^ [a b] Mundy Martha, Musallam Basim, red (2000) (på engelska). The transformation of nomadic society in the Arab East. University of Cambridge Oriental publications, 0068-6891 ; 58. New York: Cambridge University Press. Libris 5027647. ISBN 0-521-77057-2 Google Books
- ^ Hämtat från tyskspråkiga Wikipedia som anger World Gazetteer som källa
- ^ Frankfurter Allgemeine Zeitung GmbH (24 november 2014). ”Islamischer Staat: Die Kirche der Jungfrau in Qamischli”. FAZ.NET. http://www.faz.net/aktuell/gesellschaft/menschen/islamischer-staat-die-kirche-der-jungfrau-in-qamischli-13282271.html. Läst 24 april 2016.
- ^ ”Växande motsättningar mellan kurder och kristna i Syrien”. SVT Nyheter. 13 januari 2016. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/vaxande-motsattningar-mellan-kurder-och-kristna.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Qamishli.
