Qatar-2

Från Wikipedia
Qatar-2
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildJungfrun
Rektascension13t 50m 37,4100 s[1]
Deklination-06° 48′ 14,4199 ″[1]
Skenbar magnitud ()13,3[2]
Stjärntyp
SpektraltypK5 V[1]
VariabeltypPlanetpassage-variabel
Astrometri
Radialhastighet ()-23,55 ± 0,92[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -88,184[1] mas/år
Dek.: -15,290[1] mas/år
Parallax ()5,4849 ± 0,0365[4]
Avstånd595 ± 4  (182 ± 1 pc)
Detaljer
Massa0,727 ± 0,024[5] M
Radie0,7033 ± 0,0080[5] R
Temperatur4 645 ± 50[5] K
Metallicitet+0,13 ± 0,1[6]
Vinkelhastighet2,0 ± 0,2[5] km/s
Ålder9[2] miljarder år
Andra beteckningar
GSC 04974-00112, 2MASS J13503740-0648145, UCAC3 167-129863, Gaia DR3 3620030644476623616, Gaia DR2 3620030644476623616[3][1]

Qatar-2 är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Jungfrun. Den har en skenbar magnitud av ca 13,3[2] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 5,5 mas,[4] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 595 ljusår (ca 182 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -24 km/s.[3]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Qatar-2 är en orange till gul stjärna i huvudserien av spektralklass K5 V.[1] Den har en massa som är ca 0,73[5] solmassa, en radie som är ca 0,70[5] solradie och har en effektiv temperatur av ca 4 600 K.[5] Stjärnan uppvisar ett flertal av långvariga stjärnfläckar[5] och tillhör en särskild variant av uppblåsta stjärnor av spektraltyp K med kraftig magnetisk aktivitet som hämmar inre konvektion.[7]

Planetsystem[redigera | redigera wikitext]

År 2011 upptäcktes en transiterande superjupiter exoplanet Qatar-2 b.[7] Planeten har en stor uppmätt temperaturskillnad mellan dagsida (1 368 ± 32 K) och nattsida (724 ± 135 K).[8] Planetbanan är väl i linje med stjärnans ekvatorialplan,[6] med en avvikelse på 4,3 ± 4,5◦.[9] Inget avtagande i omlopp upptäcktes.[10] Färgen på planetatmosfären är blå på grund av Rayleigh-spridning av ljus,[9] och albedo är mycket låg och ligger under 0,06.[10]

Ytterligare en massiv följeslagare i vid omloppsbana misstänktes 2011,[2] men sökning med metoden för mätning av variation i passagetid hade 2017 gett noll resultat.[5]

Qatar-2 solsystem[5][2]
Planet Massa Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet Inklination
Radie
b 2,466 ± 0,062 MJ 0,02136 ± 0,00024 1,33711677 ± 0,00000010 0 88,99 ± 0,20° 1,115 ± 0,013 RJ

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Qatar-2, 30 mars 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Qatar 2 -- Star
  2. ^ [a b c d e] Bryan, Marta L.; Alsubai, Khalid A.; Latham, David W.; Parley, Neil R.; Collier Cameron, Andrew; Quinn, Samuel N.; Carter, Joshua A.; Fulton, Benjamin J.; Berlind, Perry; Brown, Warren R.; Buchhave, Lars A.; Calkins, Michael L.; Esquerdo, Gilbert A.; Fűrész, Gábor; Jørgensen, Uffe Gråe; Horne, Keith D.; Stefanik, Robert P.; Street, Rachel A.; Torres, Guillermo; West, Richard G.; Dominik, Martin; Harpsøe, Kennet B. W.; Liebig, Christine; Calchi Novati, Sebastiano; Ricci, Davide; Skottfelt, Jesper F. (2011), "Qatar-2: A K dwarf orbited by a transiting hot Jupiter and a more massive companion in an outer orbit", The Astrophysical Journal, 750: 84, arXiv:1110.5912, doi:10.1088/0004-637X/750/1/84, S2CID 118627543
  3. ^ [a b c] Qatar 2 (u-strasbg.fr). Hämtad 2022-12-08.
  4. ^ [a b] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  5. ^ [a b c d e f g h i j] Močnik, T.; Southworth, J.; Hellier, C. (2017), "Recurring sets of recurring starspot occultations on exoplanet-host Qatar-2", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 471 (1): 394–403, arXiv:1608.07524, Bibcode:2017MNRAS.471..394M, doi:10.1093/mnras/stx1557, S2CID 119240651
  6. ^ [a b] Esposito, M.; Covino, E.; Desidera, S.; Mancini, L.; Nascimbeni, V.; Zanmar Sanchez, R.; Biazzo, K.; Lanza, A. F.; Leto, G.; Southworth, J.; Bonomo, A. S.; Suárez Mascareño, A.; Boccato, C.; Cosentino, R.; Claudi, R. U.; Gratton, R.; Maggio, A.; Micela, G.; Molinari, E.; Pagano, I.; Piotto, G.; Poretti, E.; Smareglia, R.; Sozzetti, A.; Affer, L.; Anderson, D. R.; Andreuzzi, G.; Benatti, S.; Bignamini, A.; et al. (2017), "The GAPS Programme with HARPS-N at TNG. XIII. The orbital obliquity of three close-in massive planets hosted by dwarf K-type stars: WASP-43, HAT-P-20 and Qatar-2", Astronomy & Astrophysics, 601: A53, arXiv:1702.03136, Bibcode:2017A&A...601A..53E, doi:10.1051/0004-6361/201629720, S2CID 119341241
  7. ^ [a b] Maxted, P. F. L.; Serenelli, A. M.; Southworth, J. (2015), "A comparison of gyrochronological and isochronal age estimates for transiting exoplanet host stars", Astronomy & Astrophysics, 577: A90, arXiv:1503.09111, Bibcode:2015A&A...577A..90M, doi:10.1051/0004-6361/201525774, S2CID 53324330
  8. ^ A New Analysis of 8 Spitzer Phase Curves and Hot Jupiter Population Trends: Qatar-1b, Qatar-2b, WASP-52b, WASP-34b, and WASP-140b, 2022, arXiv:2203.15059
  9. ^ [a b] Mancini, L.; Southworth, J.; Ciceri, S.; Tregloan-Reed, J.; Crossfield, I.; Nikolov, N.; Bruni, I.; Zambelli, R.; Henning, Th. (2014), "Physical properties, starspot activity, orbital obliquity, and transmission spectrum of the Qatar-2 planetary system from multi-colour photometry", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 443 (3): 2391, arXiv:1406.6714, Bibcode:2014MNRAS.443.2391M, doi:10.1093/mnras/stu1286, S2CID 119203713
  10. ^ [a b] Dai, Fei; Winn, Joshua N.; Yu, Liang; Albrecht, Simon (2016), "The Stellar Obliquity, Planet Mass, and Very Low Albedo of Qatar-2 from K2 Photometry", The Astronomical Journal, 153: 40, arXiv:1609.01314, doi:10.3847/1538-3881/153/1/40, S2CID 56019135

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]