Zavijava

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Zavijava (β)
Virgo IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildJungfrun
Rektascension11t 50m 41,71824s[1]
Deklination01° 45′ 52,9910″[1]
Stjärntyp
SpektraltypF9 V[2]
U–B+0,090[3]
B–V+0,553[3]
Astrometri
Radialhastighet ()+4,1[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +740,23[1] mas/år
Dek.: -270,43[1] mas/år
Parallax ()91,50 ± 0,22[1]
Avstånd35,65 ± 0,09  (10,93 ± 0,03 pc)
Absolut magnitud ()3,41[4]
Detaljer
Massa1,25[5] M
Radie1,681 ± 0,008[5] R
Luminositet3,572 ± 0,052[5] L
Temperatur6 132 ± 26[5] K
Metallicitet0,20[6]
Vinkelhastighet4,3[7]
Ålder2,9 ± 0,3[4] miljarder år
Andra beteckningar
Zavijah, Alaraph, Minelauva, 5 Virginis, BD + 02° 2489, FK5 445, Gl 449, HD 102870, HIP 57757, HR 4540, SAO 119076.[8]

Zavijava eller Beta Virginis ( β Virginis, förkortat Beta Vir, β Vir) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en blåvit dvärgstjärna belägen i västra delen av stjärnbilden Jungfrun. Den har en skenbar magnitud på 3,604,[3] är synlig för blotta ögat, men är (trots beteckningen beta) endast den femte ljusaste stjärnan i stjärnbilden. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 91,5 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av 35,7 ljusår (10,9 parsek) från solen. Eftersom det ligger nära ekliptikan kan den förmörkas av månen och (mycket sällan) av planeter. Nästa planetockultation av Zavijava kommer att äga rum den 11 augusti 2069 av Venus.

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Beta Virginis har de traditionella namnen Zavijava (även Zavijah, Zavyava och Zawijah ) och Alaraph.[9] Zavijava kommer från det arabiska زاوية العواء zāwiyat alc awwa "hörnet för en skällande (hund)". År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN) med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Zavijava för denna stjärna den 21 augusti 2016 vilket nu är angivet i IAU:s Catalog of Star Names.[10]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Zavijava är en blåvit stjärna i huvudserien av typ F och av spektralklass F9 V.[2] Stjärnan har en massa som är 1,25 gånger större än solens och en uppskattad radie som är omkring 1,7 gånger solens radie. Den avger från sitt yttre sikt omkring 3,6 gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på 6 132 K.[5]

Enligt Nelson & Angel (1998),[11] kan Zavijava vara värd för två eller tre jätteplaneter i vida banor. Observatörer vid McDonald Observatory har satt gränser för närvaron av en eller flera planeter[12] med massor mellan 0,16 och 4,2 Jupitermassor och genomsnittliga separationer på mellan 0,05 och 5,2 astronomiska enheter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b] Morgan, W. W.; Keenan, P. C. (1973), "Spectral Classification", Annual Review of Astronomy and Astrophysics, 11 (1): 29, Bibcode:1973ARA&A..11...29M, doi:10.1146/annurev.aa.11.090173.000333
  3. ^ [a b c] Gutierrez-Moreno, Adelina; Moreno, Hugo (June 1968), "A photometric investigation of the Scorpio-Centaurus association", Astrophysical Journal Supplement, 15: 459, Bibcode:1968ApJS...15..459G, doi:10.1086/190168
  4. ^ [a b c] Holmberg, J.; Nordström, B.; Andersen, J. (July 2009), "The Geneva-Copenhagen survey of the solar neighbourhood. III. Improved distances, ages, and kinematics", Astronomy and Astrophysics, 501 (3): 941–947, Bibcode:2009A&A...501..941H, arXiv:0811.3982 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361/200811191
  5. ^ [a b c d e] Boyajian, Tabetha S.; et al. (February 2012), "Stellar Diameters and Temperatures. I. Main-sequence A, F, and G Stars", The Astrophysical Journal, 746 (1): 101, Bibcode:2012ApJ...746..101B, arXiv:1112.3316 Freely accessible, doi:10.1088/0004-637X/746/1/101. See Table 10.
  6. ^ Gehren, T. (1978). "On the chemical composition and age of Beta VIR". Astronomy and Astrophysics. 65 (3): 427–433. Bibcode:1978A&A....65..427G.
  7. ^ Carrier, F.; Eggenberger, P.; D'Alessandro, A.; Weber, L. (2005). "Solar-like oscillations in the F9 V β Virginis". New Astronomy. 10 (4): 315–323. Bibcode:2005NewA...10..315C. arXiv:astro-ph/0502014 Freely accessible. doi:10.1016/j.newast.2004.11.003. Hämtad 2007-06-05.
  8. ^ "LHS 2465 -- High proper-motion Star", SIMBAD Astronomical Object Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-03-20
  9. ^ Atlas of the Heavens, part II, catalogue, Antonín Bečvář
  10. ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  11. ^ [The Range of Masses and Periods Explored by Radial Velocity Searches for Planetary Companions16]
  12. ^ Detection Limits from the McDonald Observatory Planet Search Program

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]