Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Från Wikipedia
(Omdirigerad från ROKS)
Hoppa till: navigering, sök

Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är en svensk, partipolitiskt obunden riksorganisation för drygt 100 av landets tjej- och kvinnojourer. Organisationen bildades 1984 och hette fram till år 2000 Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige.[1]

Verksamhet och organisation[redigera | redigera wikitext]

Kärnan i Roks jourers arbete är stödet till kvinnor och barn som utsatts för mäns våld och våld i nära relationer. Den utsattas partner behöver inte vara en man. Roks medlemsjourer arbetar med att ge stöd åt våldsutsatta kvinnor och barn. Förutom detta ingår även uppsökande/förebyggande arbete samt opinionsbildning i jourernas verksamhet. Jourernas uppdrag är alltså - som det står i organisationens dokument för kvalitetssäkring - ”både att stödja enskilda kvinnor, tjejer och barn och att arbeta mot manlig dominans och överordning på samhällets alla nivåer.” Principen är att arbetet ska utföras utifrån den enskilda kvinnans eller barnets behov och önskemål. Den stödsökande kvinnan kan exempelvis behöva prata om sin livssituation, sin relation och/eller behöva få råd om hur hon ska gå till väga för att göra en polisanmälan eller agera i en vårdnadstvist. Kvinnan kan också behöva få med sig en stödperson från jouren vid besök hos exempelvis polis, advokat och socialtjänst.

För att vara verksam på en jour behöver man genomgå en särskild jourutbildning som hålls löpande varje år. Alla Roks jourer är egna föreningar, och arbetar därför på sitt eget sätt, men gemensamt för samtliga är att de har en jourtelefon dit stödsökande kvinnor och tjejer kan vända sig. Alla som söker sig till jouren får vara anonyma. De flesta av Roks medlemsjourer erbjuder skyddat boende för kvinnor och flickor, som utsatts för mäns eller pojkars våld, samt av kvinnor från samkönade relationer.

Inom Roks finns cirka 30 tjejjourer, som vänder sig till yngre kvinnor som till exempel utsatts för våld, hot eller övergrepp, eller som behöver få prata med en annan tjej. Roks driver tillsammans med bland annat den andra kvinnojoursorganisationen SKR även projektet Tjejjouren.se, en portal som underlättar kontakten med tjejjourer runt om i Sverige. I projektet Machofabriken är bland annat Roks delaktiga i att synliggöra normer för manlighet och kopplingen till våld och överordning. 2010 valdes Angela Beausang till Roks ordförande. Tidigare ordförande har varit Ebon Kram, Lina Ploug, Ireen von Wachenfeldt, Gunilla Westny och Karin Svensson. 2015 valdes Roks nuvarande ordförande, Zozan Inci.

Organisationen bedriver omfattande aktiviteter med opinionsbildning, påverkan av myndigheter och media, utbildning, konferenser samt publiceringsverksamhet. Organisationen är remissorgan, och administrerar statliga medel för lokala projekt och försöksverksamheter riktade till att stödja kvinnors möjligheter att undvika misshandel av sina partners. Roks ger också ut tidningen Kvinnotryck med fyra nummer per år. Redaktör är författaren och journalisten Unni Drougge.

Ideologisk grund[redigera | redigera wikitext]

Se även: könsmaktsordning

Kvinnojoursrörelsen startade i mitten av sjuttiotalet som en reaktion på mäns våld mot tjejer, kvinnor och barn. Roks menar att mäns våld mot kvinnor, våldtäkt, incest, prostitution och pornografi har sin förklaring i den maktobalans som finns mellan könen i samhället. Mäns våld mot kvinnor anses vara ett allvarligt och omfattande samhällsproblem som förekommer i alla åldrar, samhällsklasser, bostadsområden och yrkesgrupper. Problemet måste därför motarbetas på bred front genom att traditionella makt- och dominansförhållanden mellan könen bekämpas.

Kvinnoseparatism[redigera | redigera wikitext]

Roks är en kvinnoseparatistisk organisation som anser att det är viktigt att på jourerna kunna erbjuda en fristad för tjejer, kvinnor och deras barn. Organisationens medlemsjourer använder en feministisk metod som bygger på hjälp till självhjälp.

Kritik[redigera | redigera wikitext]

År 1996 bildades en liknande organisation, Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR) av jourer som lämnat Roks, bland annat på grund av att man inte höll med om Roks inställning till separatism. Den ideologiska skiljelinjen mellan Roks och SKR:s medlemsjourer är dock i dag inte knivskarp och flera av SKR:s jourer bedriver - precis som många av de jourer som drivs i kommunal regi - i praktiken könsseparatistisk verksamhet.

Roks har kritiserats, av bland annat från delar ur SKR, för att organisationen blivit alltmer radikalfeministisk och fientligt inställd till män. Under 1997 riktade Petra Östergren kritik mot den radikalfeminism som hon ansåg prägla ROKS som organisation. Enligt Östergren var den könsmaktsordning som Roks använder sig av som förklaringsmodell för mäns våld mot kvinnor en förenklad och otillräcklig teori.

Könskriget[redigera | redigera wikitext]

Se Könskriget för mer information.

Våren 2005 visade SVT:s Dokument inifrån två uppmärksammade reportage, kallade Könskriget, där man speglade ROKS verksamhet och ledande personer inom den feministiska rörelsen. Programmet gav en bild av en organisation med extrema feminister, som tror på berättelser om pedofilnätverk med satanistiska inslag. Detta ledde till en kris inom ROKS, vilket bland annat innebar att ordförande Ireen von Wachenfeldt fick bytas ut efter uttalanden som att "män är djur".

Programmet Könskriget både fälldes och kritiserades av Granskningsnämnden för partiskhet och osaklighet. Beslutet anmäldes till Justitieombudsmannen, eftersom jävsituation ansågs föreligga, då en av ledamöterna i Granskningsnämnden haft ett förflutet inom Roks.[uppföljning saknas] Reportaget bidrog även till att Evin Rubar belönades med tv-priset Kristallen och SVT:s jämställdhetspris.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 3 mars 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]