Hoppa till innehållet

Resident Evil

Från Wikipedia
För första spelet i serien, se Resident Evil (datorspel, 1996). För filmen, se Resident Evil (film). För filmserien, se Resident Evil (filmserie).
Resident Evil
Resident Evil
Resident Evil
Information
UtvecklareCapcom
UtgivareCapcom
GenreSurvival horror, TPS
Plattform(ar)Dreamcast, GBC, NGC, Windows, N64, NDS, N3DS, PS, PS2, PS3, PS4, PS5, PSV, Saturn, Wii, Wii U, Switch, Xbox 360, Xbox One
Första spelResident Evil (1996)
Senaste spelResident Evil Requiem (2026)
Webbplatshttp://www.residentevil.com

Resident Evil, känt som Biohazard (バイオハザード, Baiohazādo) i Japan, är en japansk skräckspelserie och mediefranchise skapad av Capcom.[1][2] Franchisen består av spel som blandar in olika element bestående av överlevnadsskräck (survival horror), tredjepersonsskjutare och förstapersonsskjutare, där spelarna vanligtvis försöker överleva i miljöer invaderade av zombier och andra farliga muterade varelser. Franchisen har expanderat till andra medier, däribland en filmsserie med verkliga skådespelare, animerade filmer, tv-serier, serietidningar, romaner, ljudböcker och merchandise. Resident Evil är en av de mest inkomstbringande skräckfranchiserna genom tiderna.

Det första Resident Evil-spelet skapades av Shinji Mikami och Tokuro Fujiwara för PlayStation och släpptes 1996. Det anses ha definierat genren överlevnadsskräck och återinfört zombier i populärkulturen. Med Resident Evil 4 (2005) skiftade serien mot mer dynamisk skjutaction och populariserade det numera allmänt förekommande tredjepersonsperspektivet ”över axeln” i actionäventyrsspel.

Serien återvände till överlevnadsskräcksgenren med Resident Evil 7: Biohazard (2017) och Resident Evil Village (2021), som använde sig av förstapersonsperspektivet. Capcom har även släppt fyra nyversioner/remakes: Resident Evil (2002), Resident Evil 2 (2019), Resident Evil 3 (2020) och Resident Evil 4 (2023). Resident Evil är Capcoms mest bästsäljande franchise och den mest sålda skräckspelserien, med över 170 miljoner sålda exemplar världen över i mars 2025. Det nionde huvudspelet, Resident Evil Requiem, är planerat att släppas den 27 februari 2026.

Den första Resident Evil-filmen hade premiär 2002, med Milla Jovovich i huvudrollen. Den följdes av fem uppföljare och en omstart (reboot), Resident Evil: Welcome to Raccoon City (2021). Filmerna fick övervägande negativa recensioner men har dragit in mer än 1,2 miljarder dollar, vilket gör Resident Evil till den tredje mest inkomstbringande filmserien som är baserad på datorspel.

Spelseriens historia

[redigera | redigera wikitext]
Tidslinje för release
Spel År
Resident Evil 1996
Resident Evil 2 1998
Resident Evil 3: Nemesis 1999
Resident Evil Survivor

Resident Evil Survivor – Code: Veronica

2000
Resident Evil Survivor 2 – Code: Veronica

Resident Evil Gaiden

2001
Resident Evil (nyversion)

Resident Evil Zero

2002
Resident Evil: Dead Aim

Resident Evil: Outbreak

2003
Resident Evil: Outbreak: File #2 2004
Resident Evil 4 2005
2006
Resident Evil: The Umbrella Chronicles 2007
2008
Resident Evil 5

Resident Evil: The Darkside Chronicles

2009
2010
Resident Evil: The Mercenaries 3D 2011
Resident Evil: Revelations

Resident Evil: Operation Racoon City

Resident Evil 6

2012
2013
2014
Resident Evil: Revelations 2 2015
Umbrella Corps 2016
Resident Evil 7: Biohazard 2017
2018
Resident Evil 2 (nyversion) 2019
Resident Evil 3 (nyversion)

Resident Evil: Resistance

2020
Resident Evil Village 2021
Resident Evil Re:Verse 2022
Resident Evil 4 (nyversion) 2023
2024
2025
Resident Evil Requiem 2026

Utvecklingen av det första Resident Evil, som släpptes under titeln Biohazard i Japan, inleddes 1993 när Tokuro Fujiwara på Capcom bad Shinji Mikami och andra medarbetare att skapa ett spel med inslag från Fujiwaras spel Sweet Home från 1989 till Family Computer (Famicom) i Japan.[3][4] När marknadschefer i slutet av 1994 förberedde lanseringen av Biohazard i USA påpekades det att det skulle bli mycket svårt att säkra rättigheterna till namnet Biohazard, eftersom ett DOS-spel redan hade registrerats under det namnet, liksom ett hardcorepunkband från New York vid namn Biohazard. En namntävling anordnades bland företagets anställda för att välja en ny titel; denna tävling resulterade i namnet Resident Evil, vilket blev titeln vid lanseringen i väst.[5] Resident Evil debuterade på PlayStation 1996 och portades senare till Sega Saturn.

Resident Evil var det första spelet som blev kategoriserad ”survival horror”, en term som myntades för den nya genre det gav upphov till,[6] och dess kritiska och kommersiella framgångar ledde till produktionen av två uppföljare: Resident Evil 2 år 1998 och Resident Evil 3: Nemesis år 1999, båda till PlayStation. En version av Resident Evil 2 släpptes till Nintendo 64. Dessutom släpptes de tre första spelen senare till Windows. Nästa stora spel i serien, Resident Evil – Code: Veronica, utvecklades för Dreamcast och släpptes år 2000, följt av portningar av Resident Evil 2 och Resident Evil 3: Nemesis. Resident Evil – Code: Veronica återutgavs senare till Dreamcast i Japan i en uppdaterad version med titeln Code: Veronica Complete, som innehöll mindre förändringar, varav många rörde spelets mellansekvenser. Denna uppdaterade version portades senare till PlayStation 2 och GameCube under namnet Code: Veronica X.

Trots tidigare tillkännagivanden om att nästa spel i serien skulle släppas till PlayStation 2, vilket resulterade i skapandet av det fristående spelet Devil May Cry, beslutade Shinji Mikami att göra serien exklusiv för GameCube.[7]

De tre följande spelen i serien – en nyversion av det ursprungliga Resident Evil och föregångaren Resident Evil Zero, båda släppta 2002, samt Resident Evil 4 (2005) – lanserades alla initialt exklusivt till GameCube. Resident Evil 4 släpptes senare även till Windows, PlayStation 2 och Wii.

En trilogi bestående av spel kompatibla med GunCon, känd som Gun Survivor-serien, använde sig av förstapersonsperspektivet. Det första spelet, Resident Evil Survivor, släpptes år 2000 till PlayStation och PC men mottogs inte så väl.[8] De efterföljande spelen, Resident Evil Survivor 2 – Code: Veronica och Resident Evil: Dead Aim, mottogs något bättre.[9] Dead Aim är det fjärde Gun Survivor-spelet i Japan, medan Gun Survivor 3 är Dino Stalker, en spinoff från Dino Crisis.

I en liknande anda erbjuder Chronicles-serien en upplevelse i förstapersonsperspektiv, dock längs en förutbestämd bana. Resident Evil: The Umbrella Chronicles släpptes 2007 till Wii, med en uppföljare, Resident Evil: The Darkside Chronicles, som släpptes 2009 (båda portades senare till PlayStation 3 år 2012).[10]

Resident Evil Outbreak är ett onlinespel som släpptes till PlayStation 2 år 2003, som skildrar en rad episodiska berättelser i Raccoon City under samma tidsperiod som Resident Evil 2 och Resident Evil 3: Nemesis. Det var det första spelet i serien – och det första överlevnadsskräckspelet överhuvudtaget – som erbjöd samarbetsläge (Co-op).[11] Det följdes av Resident Evil Outbreak: File #2.

Raccoon City är en stad belägen i Arklay Mountains i den amerikanska mellanvästern, som drabbades av det dödliga T-viruset och därefter förstördes genom en kärnvapenattack beordrad av USA:s regering. Staden fungerade som en central punkt i seriens utveckling, samt som en av de främsta katalysatorerna bakom Umbrella Corporations fall och som introduktionsplats för flera av seriens mest framträdande karaktärer. Resident Evil Gaiden är ett actionäventyrsspel till Game Boy Color med ett stridssystem i rollspelsstil. Flera nedladdningsbara mobilspel baserade på Resident Evil-serien har släppts i Japan. Några av dessa mobilspel har även lanserats i Nordamerika och Europa via T-Mobile.

Vid Sonys presskonferens under E3 2009 tillkännagavs Resident Evil Portable för PlayStation Portable, och beskrevs som ett nytt spel utvecklat med ”PSP Go i åtanke” och ”helt annorlunda för ett Resident Evil-spel”. Några ytterligare tillkännagivanden gjordes dock aldrig, och spelet anses ha lagts ned.[12][13]

År 2009 släpptes Resident Evil 5 till PlayStation 3, Windows och Xbox 360, och blev seriens bästsäljande titel trots ett blandat mottagande från fansen. Capcom presenterade senare tredjepersonsskjutarspelet Resident Evil: Operation Raccoon City, som utvecklades av Slant Six Games för PlayStation 3, Xbox 360 och Windows och släpptes i mars 2012.

Resident Evil: Revelations släpptes senare i februari 2012 till Nintendo 3DS. I oktober samma år lanserades nästa numrerade huvuddel i serien, Resident Evil 6, som möttes av blandat mottagande[14], men som hade en stark förbokningsförsäljning.[15]

År 2013 sade producenten Masachika Kawata att Resident Evil-serien skulle återgå till att fokusera på skräck- och spänning och gå ifrån att vara renodlad action. Han tillade att ”survival horror som genre aldrig kommer att ligga på samma nivå, ekonomiskt sett, som shooters och betydligt mer populära, mainstreaminriktade spel. Samtidigt anser jag att vi måste ha självförtroendet att investera i dessa projekt, och det betyder inte att vi inte kan fokusera på vad vi behöver göra som ett survival horror-spel för att möta fansens behov.”[16] Resident Evil: Revelations 2, ett episodbaserat spel som utspelar sig mellan Resident Evil 5 och Resident Evil 6, släpptes i mars 2015.

En serie lagbaserade flerspelartitlar utvecklades med början av det dåligt mottagna spelet Umbrella Corps, som släpptes i juni 2016.[17] Resident Evil: Resistance lanserades i april 2020, följt av Resident Evil Re:Verse i oktober 2022. Båda fanns tillgängliga utan extra kostnad för dem som köpte Resident Evil 3 respektive Resident Evil Village.

Serien fortsatte sin resa tillbaka mot ett starkare fokus på skräckinslag, vars kommande spel skulle byggas upp med Capcoms nyutvecklade spelmotor RE Engine. Nästa huvuddel i serien, Resident Evil 7: Biohazard, släpptes till Windows, PlayStation 4 och Xbox One i januari 2017. Spelet utspelar sig i en förfallen herrgård i Louisiana, använder ett förstapersonsperspektiv och lägger större vikt på skräck och utforskning framför action, till skillnad från tidigare delar i serien.

Förstapersonsperspektivet fortsatte i den åttonde huvudtiteln, Resident Evil Village. Spelet släpptes i maj 2021 och utspelar sig i en mystisk europeisk by. Det är en direkt uppföljare till Resident Evil 7: Biohazard, men innehåller fler actioninslag inspirerade av Resident Evil 4. Spelet markerade även seriens debut på PlayStation 5 och Xbox Series X/S. Den nionde huvudtiteln, Resident Evil Requiem, är planerad att släppas 2026.[18]

En ny generation av remakes och remasters inleddes 2019 med en remake av Resident Evil 2, som släpptes till PlayStation 4, Windows och Xbox One. Remaken sålde bättre än originalet inom ett år och nådde över fem miljoner sålda exemplar.[19] Efter framgången med Resident Evil 2-remaken tillkännagav Capcom i december 2019 en remake av Resident Evil 3: Nemesis, med titeln Resident Evil 3. Den släpptes i april 2020. En remake av Resident Evil 4 lanserades den 24 mars 2023 till PlayStation 4, PlayStation 5, Xbox Series X/S och Windows.[20]

Spelseriens handling

[redigera | redigera wikitext]
Logotypen för Umbrella Corporation, en framträdande antagonisk fraktion i serien.

De tidiga Resident Evil-spelen fokuserade på Umbrella Corporation, ett internationellt läkemedelsföretag som i hemlighet utvecklar mutagena virus för att driva sin forskning om ”bio-organiska vapen” (BOW). Företagets virus kan förvandla människor till tanklösa zombier samtidigt som växter och djur muteras till skräckinjagande odjur. Umbrella Corporation använder sina enorma resurser för att effektivt kontrollera Raccoon City, en fiktiv stad i den amerikanska mellanvästern.

I det ursprungliga Resident Evil lockas medlemmar av en elitpolisgrupp, Special Tactics and Rescue Service (S.T.A.R.S), till en övergiven herrgård i utkanten av Raccoon City. STARS-teamet decimeras till stor del av zombier och andra BOW, och endast ett fåtal överlevande återstår, inklusive Chris Redfield, Jill Valentine och Albert Wesker.

Chris och Jill utforskar den zombieinfesterade herrgården och upptäcker en hemlig underjordisk forskningsanläggning tillhörande Umbrella. Wesker avslöjar sig som dubbelagent för Umbrella och förråder sina kamrater. Wesker blir dock till synes mördad av en Tyrant, ett special-BOW som är kulmen av Umbrella Corporations forskning.[21][22]

Chris och Jill lyckas fly från herrgården, men tjänstemän i Raccoon City förlöljligar deras vittnesmål på grund av Umbrellas inflytande. Under tiden inträffar ett separat virusutbrott i en annan Umbrella-forskningsanläggning under staden. Majoriteten av stadens invånare smittas och förvandlas till zombier.

Resident Evil 2 introducerar två nya protagonister: Leon S. Kennedy, en nyutexaminerad polis, och Claire Redfield, Chris yngre syster. Leon och Claire anländer till Raccoon City mitt i kaoset från virusutbrottet. Leon får hjälp av Ada Wong, en spion som utger sig för att vara FBI-agent, medan Claire räddar Sherry Birkin, dotter till två framstående Umbrella-forskare.

Samtidigt försöker Jill fly från staden i Resident Evil 3: Nemesis. En ny Tyrant-mutant, Nemesis, som Umbrella skickar för att eliminera alla överlevande STARS-medlemmar, jagar henne obevekligt. Den amerikanska regeringen förstör Raccoon City med en kärnvapenattack för att förhindra virusutbrottet. Leon, Claire, Sherry, Ada och Jill flyr staden innan den utplånas. Claire fortsätter att söka efter Chris, medan Leon rekryteras för arbete åt den amerikanska regeringen.

I Resident Evil – Code: Veronica följer man Claire när hon flyr från ett fängelseläger i Södra Oceanen och senare återförenas med Chris vid en Umbrella-forskningsanläggning i Antarktis, medan Wesker avslöjas vara vid liv. Resident Evil 4, som utspelar sig sex år efter incidenten i Raccoon City, fokuserar på Leon när han försöker rädda USA:s presidents dotter från en kult i Spanien.

En statlig utredning av Umbrella Corporation avslöjar företagets inblandning i katastrofen i Raccoon City, vilket leder till företagets fall. Trots det fortsätter Umbrellas forskning och BOWs att spridas på svarta marknaden, vilket driver fram ökningen av bioterrorism. Chris Redfield och Jill Valentine etablerar Bioterrorism Security Assessment Alliance (BSAA) för att bekämpa dessa ständigt växande hot globalt. Wesker är involverad i utvecklingen av nya potenta virus och BOWs.

I Resident Evil 5 försöker Wesker släppa lös ett mycket mutagent virus kallat Uroboros som ska infektera och förinta hela mänskligheten. Chris och BSAA konfronterar och dödar Wesker i Afrika innan han hinner fullfölja sitt uppdrag. I Resident Evil 6 möts Leon och Chris för första gången i spelserien. De arbetar separat med att hantera bioterrorattacker i USA, Östeuropa och Kina, med hjälp av Sherry Birkin, Weskers oäkta son Jake Muller, Ada och många medlemmar av BSAA och den amerikanska regeringen.

Resident Evil 7: Biohazard och Resident Evil Village introducerar en ny protagonist, Ethan Winters, som dras in i en bioterrorismincident när han söker efter sin försvunna fru. Han möter Chris och BSAA, som hjälper honom att rädda sin fru och besegra Eveline, en mäktig BOW. Ethan, Mia och deras nyfödda dotter, Rosemary, flyttas till Östeuropa men blir bortförda av en kult. Ethan offrar slutligen sig själv för att förstöra en svampkoloni som bioterrorister försöker använda som vapen och räddar sin familj.[23]

Karaktärsgalleri

[redigera | redigera wikitext]

Huvudkaraktärer

[redigera | redigera wikitext]
  • Leon S. Kennedy: Amerikansk polis som anländer till Raccoon City sin första arbetsdag – samma dag som T-virusutbrottet startar. I Resident Evil 2 utvecklas han snabbt från oerfaren nykomling till kompetent överlevare. Efter stadens förstörelse rekryteras han till en hemlig statlig säkerhetsstyrka specialiserad på bioterrorism. I Resident Evil 4 skickas han till en avlägsen europeisk by för att rädda presidentens dotter Ashley Graham från kulten Los Illuminados. Han dyker återigen upp som spelbar karaktär i Resident Evil Requiem där han hjälper FBI-analytikern Grace Ashcroft.
  • Jill Valentine: Före detta Delta Force-utbildad och medlem av elitstyrkan S.T.A.R.S. Hon är en av de första att avslöja Umbrella Corporations illegala experiment i Spencer Mansion i det ursprungliga Resident Evil. I Resident Evil 3 blir hon skoningslöst jagad genom Raccoon City av biovapnet Nemesis. Jill är tekniskt skicklig, och är expert på sprängämnen och låsdyrkning.
  • Chris Redfield: En av seriens mest återkommande protagonister. Efter händelserna i det första spelet ägnar han sitt liv åt att bekämpa spridningen av biovapen globalt. Han är medgrundare av BSAA (Bioterrorism Security Assessment Alliance) och leder flera internationella insatser, bland annat i Afrika i Resident Evil 5.
  • Claire Redfield: Chris yngre syster som anländer till Raccoon City i jakt på honom. I Resident Evil 2 skyddar hon en flicka vid namn Sherry Birkin. Hon blir senare medlem i TerraSave, en organisation som arbetar för att hjälpa offer för bioterrorism.
  • Ada Wong: Ada är en mystisk spion med oklar lojalitet som först dyker upp i Resident Evil 2. Hon arbetar ofta i skuggorna för olika organisationer som vill åt biovapen, men hennes verkliga motiv är sällan helt tydliga. Ada är expert på infiltration, närstrid och teknisk utrustning, och hon överlever gång på gång genom list snarare än råstyrka.
  • Ethan Winters: Ethan introduceras i Resident Evil 7: Biohazard som en civilperson som söker sin försvunna fru i Louisiana. Till skillnad från seriens tidigare militärt tränade protagonister är Ethan en “vanlig man” som tvingas överleva extrema bioterrorhot. I Resident Evil Village avslöjas att hans kropp är starkt påverkad av Mold-viruset, vilket förklarar hans onormala uthållighet mot skador från alla monster han möter.
  • Sheva Alomar: Sheva är agent inom BSAA:s afrikanska gren och partner till Chris Redfield i Resident Evil 5. Hon har personlig koppling till Umbrellas verksamhet i Afrika och drivs av viljan att stoppa exploateringen av hennes hemland.
  • Rebecca Chambers: Rebecca är den yngsta medlemmen i S.T.A.R.S. Bravo Team och huvudperson i Resident Evil 0. Trots sin unga ålder är hon en begåvad fältmedicinare och kemist.

Antagonister

[redigera | redigera wikitext]
  • Albert Wesker: En av seriens mest ikoniska antagonister. Han var ursprungligen kapten för S.T.A.R.S., men det visar sig att han är dubbelagent som arbetar för Umbrella och senare på egen hand för sina egna intressen. Han infekteras med ett experimentellt virus kallat Uroboros som ger honom övermänsklig styrka, snabbhet och regenerativa förmågor. Wesker strävar efter att omforma mänskligheten genom selektiv evolution via samma virus.
  • William Birkin: Birkin är forskaren bakom det kraftfulla G-viruset. När specialstyrkor försöker stjäla hans forskning så blir han skjuten, men han injicerar sig själv med viruset i desperation. Han muterar därefter genom flera groteska stadier, där varje form blir mer instabil och monstruös.
  • Osmund Saddler: Saddler är ledare för Los Illuminados och huvudantagonist i Resident Evil 4. Han använder parasiten Las Plagas för att kontrollera sina följare och planerar att infiltrera världspolitiken genom att infektera Ashley Graham.
  • Mother Miranda: Den dolda hjärnan bakom händelserna i Resident Evil Village. Hon upptäckte Mold-organismen i en isolerad europeisk by och experimenterade på lokalbefolkningen i hopp om att återuppväcka sin döda dotter. Genom att manipulera byns fyra lorder etablerade hon en kultliknande struktur. Hon låg också bakom många av experimenten i Resident Evil: Biohazard.
  • Jack Baker: Familjefadern i Resident Evil 7: Biohazard och en av de första fienderna Ethan möter. Jack är infekterad av Mold och uppvisar extrem regenerationsförmåga, vilket gör honom nästan omöjlig att döda. Trots sin brutala framtoning avslöjas det senare att han och hans familj var offer snarare än frivilliga förövare.
  • Alex Wesker: En av testpersonerna i det så kallade Wesker-projektet. Alex är huvudantagonist i Resident Evil: Revelations 2 och besatt av odödlighet och medvetandeöverföring. Hon experimenterar med T-Phobos-viruset, som aktiveras genom rädsla, och ser skräck som ett vetenskapligt verktyg.

Monster och Biovapen (BOW)

[redigera | redigera wikitext]
  • Tyrant (T-002): Ett av Umbrellas första framgångsrika biovapen som dyker upp i första Resident Evil.
  • Nemesis-T Type: En vidareutveckling av Tyrant-serien och innehåller en parasit som ökar dess intelligens. Han skickas av Umbrella för att spåra och döda alla återstående S.T.A.R.S.-medlemmar för att tysta ner alla vittnen från första Resident Evil.
  • Licker: Lickers är resultatet av ytterligare mutationer av T-virusinfekterade zombier. De har förlorat sin hud och sina ögon men har utvecklat en extrem hörsel och en lång, muskulös tunga som används för attacker. De rör sig snabbt på väggar och tak, och är också utrustade med rakbladsvassa klor.
  • Mr. X: Även kallad T-00. En Tyrant-modell som skickas till Racoon City Police Station för att hämta G-virusprover i Resident Evil 2. Han förföljer spelaren större delen av tiden.
  • Zombier: Spelseries vanligaste fiender. Dessa är ett resultat av misslyckad mutation hos dom som smittats av T-viruset. Viruset är tänkt att omstrukturera DNA och förstärka fysisk styrka och uthållighet och förvandla de smittade till supersoldater (Tyrants). Men zombierna är ett resultat av misslyckad mutation som beror på att värden saknar genetisk kompatibilitet, vilket leder till att hjärnbarken bryts ned av nekros och kroppen överlever tack vare virusets cellstimulering, men högre kognitiva funktioner kollapsar.
  • Progenitor Virus: Urviruset som upptäcktes i Afrika och utgör grunden för nästan alla senare virus i serien. Det har förmågan att drastiskt förändra mänskligt DNA, men är dödligt för de flesta värdar. Umbrellas grundare använde det för att skapa T-viruset.
  • T-Virus: Det mest ikoniska viruset i serien. Utvecklat av Umbrella från Progenitor-viruset. Det orsakar massiv cellnekros, aggression och mutation, vilket skapar zombier och olika B.O.W.s som Tyrants och Lickers. Också känt för att ha orsakat Raccoon City-katastrofen.
  • G-Virus: Skapat av William Birkin som en vidareutveckling av T-viruset. G-viruset fokuserar på extrem regenerering och reproduktion genom implantation i kompatibla värdar. Resultatet är kraftfulla men instabila mutationer.
  • T-Veronica Virus: Utvecklat av Alexia Ashford. Kombinerar Progenitor-viruset med gener från en uråldrig myra, vilket ger värden ökad intelligens och pyrokinesiska förmågor om kompatibilitet uppnås. Spelar central roll i Resident Evil Code: Veronica.
  • Las Plagas: En parasit snarare än ett virus. Den bevarar värdens medvetande men möjliggör extern kontroll via en dominant bärare. Används av Los Illuminados i Resident Evil 4 och representerar mer sofistikerad biologisk kontroll.
  • Uroboros: Skapat av Albert Wesker från Progenitor-viruset. Designat för att selektivt låta “värdiga” individer överleva och eliminera resten genom destruktiv mutation. I praktiken leder det oftast till monstruösa transformationer.
  • C-Virus: Introduceras i Resident Evil 6. Ett hybridvirus som kombinerar egenskaper från G- och T-Veronica-virusen. Det kan skapa både zombieliknande varelser och intelligenta, transformerande B.O.W.s kallade J’avo.
  • Mold: En svampliknande superorganism snarare än ett traditionellt virus. Central i Resident Evil 7: Biohazard och Village. Mold kan kopiera medvetande och skapa formskiftande varelser.

Resident Evil har genom sin historia haft en mängd olika spelmekaniker. Pussellösning har spelat en framträdande roll genom hela serien.[24]

Stridsvagnsstyrning (Tank Controls)

[redigera | redigera wikitext]

Det första spelet introducerade ett kontrollsystem som spelgemenskapen kommit att kalla ”Tank controls”. I ett spel med detta kontrollsystem så styr spelaren rörelsen i förhållande till spelkaraktärens position, snarare än i förhållande till den fasta virtuella kameran från vilken spelaren ser scenen. Genom att trycka uppåt (till exempel på en D-pad, analog-joystick eller piltangenter) på handkontrollen rör sig karaktären i den riktning där den står vänd, trycker man neråt backar karaktären, och vänster och höger roterar karaktären, likt en stridsvagn.[25] Detta kan kännas kontraintuitivt när karaktären är vänd mot kameran, eftersom kontrollerna i praktiken blir omvända i detta läge. Detta skiljer sig från många 3D-spel, där karaktärer rör sig i den riktning spelaren trycker från kamerans perspektiv. Vissa kritiker har föreslagit att kontrollsystemet medvetet är klumpigt för att öka stress och försvåra spelet.[26]

De tre första spelen i serien använde detta kontrollsystem, men det tredje, Resident Evil 3: Nemesis, fick några actioninriktade tillägg. Dessa inkluderade en 180-graders sväng och ett ducknings-kommando som, enligt GameSpot, ”banade fram en ny riktning som serien skulle ta.” Senare spel i serien, som Resident Evil 4, använde en mer flytande tredjepersonskamera över axeln istället för en fast kamera i varje rum, medan Resident Evil 7: Biohazard och Resident Evil Village spelas från förstapersonsperspektiv.

Tredjepersonsskjutarperspektiv

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Tredjepersonsskjutare

Resident Evil 4 medförde betydande förändringar i det etablerade spelupplägget, inklusive att fasta kameravinklar byttes ut mot en följande kamera samt ett mer actioninriktat gameplay. Detta kompletterades med ett överflöd av ammunition samt reviderade siktnings- och närstridsmekanismer. Vissa kritiker hävdade att detta omarbetade kontrollsystem ”gjorde spelet mindre skrämmande.”[26]

De två efterföljande spelen i serien fortsatte utvecklingen mot mer actioninriktade mekaniker: Resident Evil 5 introducerade samarbetsläge och lade till sidostegsrörelser, medan Resident Evil 6 gjorde det möjligt för spelaren att röra sig samtidigt som man siktar och skjuter för första gången, vilket helt övergav seriens karakteristiska tankkontroller.

Förstapersonsskjutarperspektiv

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Förstapersonsskjutare

Resident Evil 7: Biohazard är det första huvudspelet i Resident Evil-serien som använder förstapersonsperspektiv och stöder även VR. Spelet jämfördes med moderna survival horror-spel som Outlast och P.T.[26]

Den åttonde huvuddelen i serien, Resident Evil Village, använder också förstapersonsperspektiv. En VR-version av Resident Evil 4 släpptes till Oculus Quest 2 den 21 oktober 2021.

Live-actionfilmernas logotyp

Mellan 2002 och 2016 producerades sex live-actionfilmer baserade på Resident Evil, samtliga skrivna och producerade av Paul W. S. Anderson. Filmerna följer inte spelens handling, men vissa spelkaraktärer förekommer. Seriens protagonist är Alice, en originell karaktär skapad för filmerna som spelas av Milla Jovovich. Trots negativa recensioner från kritiker har live-actionfilmserien tjänat över 1 miljard dollar världen över.[27] Filmerna är hittills de enda videospelsadaptionerna som ökat intäkterna för varje ny film i serien. Serien innehar rekordet för ”Flest live-actionfilm-adaptioner av ett videospel” i Guinness World Recordss Gamer's Edition 2012, som också beskrev den som ”den mest framgångsrika filmserien baserad på ett videospel.”

En reboot, Resident Evil: Welcome to Raccoon City, släpptes den 24 november 2021, med Johannes Roberts som manusförfattare och regissör.[28]

Animerade filmer

[redigera | redigera wikitext]

Den första datoranimerade filmen i serien var Biohazard 4D-Executer. Det var en kort 3D-film producerad för japanska nöjesparker och innehöll inga karaktärer från spelen.[29]

Från och med 2008 har en serie av datoranimerade långfilmer släppts. Dessa filmer utspelar sig i samma kontinuitet som spelen och innehåller karaktärer som Leon S. Kennedy, Claire Redfield, Ada Wong, Chris Redfield, Jill Valentine och Rebecca Chambers.[30][31]

Resident Evil: Infinite Darkness, en fyra avsnitt lång datoranimerad anime-serie, hade premiär den 8 juli 2021 på Netflix. Serien, med protagonisterna från Resident Evil 2, Leon S. Kennedy och Claire Redfield, följer dem när de avslöjar en global komplott.[32]

En Netflix-serie med namnet Resident Evil hade premiär den 14 juli 2022. Serien består av åtta avsnitt och följer två parallella handlingar, satta år 2022 och 2036, där Albert Wesker och hans döttrar styr Umbrellas experiment i New Raccoon City.[33] Efter dåligt mottagande så avslutades serien efter en säsong.

Den första Resident Evil-romanen var Biohazard: The Beginning av Hiroyuki Ariga, publicerad 1997 som en del av boken The True Story of Biohazard, som delades ut som ett förbeställningserbjudande tillsammans med Biohazard för Sega Saturn. Historien fungerar som en förhistoria till det ursprungliga Resident Evil, där Chris Redfield undersöker försvinnandet av sin saknade vän, Billy Rabbitson.

S. D. Perry har skrivit romanversioner av de fem första spelen samt två originalromaner som utspelar sig mellan spelen. Romanerna tar ofta sig friheter med spelens handling genom att utforska händelser utanför och bortom spelen, vilket ibland ledde till mindre motsägelser mellan böckerna och spelen.[34] En framstående tillsats i romanerna är den karaktären Trent, som ofta fungerar som en mystisk "bakom kulisserna"-aktör som hjälper huvudkaraktärerna. Perrys romaner översattes och släpptes i Japan med nya omslag av Wolfina.[35] Romanerna, särskilt The Umbrella Conspiracy, refererar också till händelser i Biohazard: The Beginning, såsom Billy Rabbitsons försvinnande och Brian Irons försök att bli borgmästare. År 2012 började en nyutgåva av Perrys romaner med nytt omslag för att sammanfalla med lanseringen av Resident Evil: Retribution och dess respektive romanversion.

I Japan finns en trilogi av originalromaner under titeln Biohazard. Hokkai no Yōjū (北海の妖獣; bokstavligen ”Det märkliga odjuret i Norra havet”) skrevs av Kyū Asakura och personalen på Flagship. Två ytterligare romaner publicerades 2002: To the Liberty av Sudan Kimura och Rose Blank av Tadashi Aizawa. Ingen officiell engelsk översättning har publicerats, men de två sista böckerna översattes till tyska och gavs ut 2006.

Romanversioner av filmerna Resident Evil: Genesis, Resident Evil: Apocalypse och Resident Evil: Extinction skrevs av Keith DeCandido. Resident Evil: Afterlife fick ingen romanversion på grund av Capcoms beslut att avsluta samarbetet med Pocket Books, som tidigare varit deras huvudsakliga utgivare. Capcom gjorde senare Titan Books till sin primära utgivare. Resident Evil: Retribution skrevs av John Shirley, medan Resident Evil: The Final Chapter skrevs av Tim Waggoner. Genesis publicerades två år efter filmens premiär och sammanföll med publiceringen av Apocalypse, där Genesis marknadsfördes som en prequel till Apocalypse, medan Extinction-romanen släpptes i juli 2007, två månader före filmens premiär. The Final Chapter publicerades i december 2016 tillsammans med filmens biopremiär.

Det finns även en japansk romanversion av den första filmen, oberoende av DeCandidos version, skriven av Osamu Makino. Makino skrev även två romaner baserade på Resident Evil: The Umbrella Chronicles. Böckerna utgör en tvådelad direkt romanversion av spelet och publiceras endast på japanska och tyska. Den första romanen, Biohazard: The Umbrella Chronicles Side A i Japan och Resident Evil: The Umbrella Chronicles 1 i Tyskland, släpptes den 22 december 2007. Den andra romanen, Biohazard: The Umbrella Chronicles Side B i Japan och Resident Evil: The Umbrella Chronicles 2 i Tyskland, publicerades i januari 2008.

Sommaren 2000 spelades Bioroid: Year Zero upp i Japan. Det var en musikalisk skräckkomedi som berättades ur de infekterades perspektiv. Super Eccentric Theater stod för produktionen under ledning av regissören Osamu Yagihashi. Pjäsen spelades från början av juli till slutet av augusti.[36]

Biohazard The Stage släpptes i Japan 2015. Pjäsen fokuserade på Chris Redfield och Rebecca Chambers när Philosophy University i Australien utsätts för en bioterroristattack. Produktionen hanterades av Avex Live Creative och Ace Crew Entertainment, under ledning av Capcom.[37] Året därpå släpptes Musical Biohazard ~Voice of Gaia~ i september. Den producerades av Umeda Arts Theater. Biohazard the Experience var den andra Resident Evil-pjäsen producerad av Avex Live Creative och Ace Crew Entertainment. Historien utspelar sig 2015 och följer tretton överlevande som blivit bortförda och vaknar upp i en herrgård under ett virusutbrott.

GameSpot listade det ursprungliga Resident Evil som ett av de femton mest inflytelserika videospelen genom tiderna. Spelet krediteras för att ha definierat och populariserat survival horror-genren. Det krediteras också för att ha tagit videospel i en mer filmisk riktning med sina B-films-stiliserade sekvenser, inklusive live-action full-motion-video (FMV). Dess live-action-inledning var dock kontroversiell; spelet blev ett av de första actionspelen som fick ESRB-klassningen “Mature 17+” (M), trots att inledningsscenen var censurerad i Nordamerika.[38]

Resident Evil-franchisen krediteras för att ha återupplivat zombiegenren i populärkulturen, vilket ledde till ett förnyat intresse för zombiefilmer under 2000-talet.[39] Resident Evil hjälpte även till att omdefiniera zombiegenren, och spelade en viktig roll i övergången från övernaturliga till vetenskapliga teman genom att använda vetenskap för att förklara zombiers ursprung.[40] Enligt Kim Newman i boken Nightmare Movies (2011) började zombie-populariteten stiga i Fjärran Östern, främst på grund av de japanska zombiespelen Resident Evil och The House of the Dead från 1996.[41] George A. Romero sade 2013 att det var spelen Resident Evil och House of the Dead “mer än något annat” som populariserade hans zombiekoncept i början av 2000-talets populärkultur.[42]

Manusförfattaren Edgar Wright angav Resident Evil 2 som en primär inspirationskälla för sin zombiekomedi Shaun of the Dead (2004). The Walking Dead-skaparen Robert Kirkman kallade Resident Evil sitt favorit-zombiespel, medan TV-seriens regissör Greg Nicotero krediterade Resident Evil och The House of the Dead med att ha introducerat zombiegenren “för en hel generation yngre människor som inte växte upp med Night of the Living Dead och Dawn of the Dead.”[43]

Den första filmatiseringen av Resident Evil bidrog också till zombiefilmernas återkomst, där filmens och spelens framgång ledde till att zombier fick större mainstream-uppmärksamhet och flera av dessa godkändes, såsom speladaptionen House of the Dead (2003), remaken Dawn of the Dead (2004) och Romeros Land of the Dead (2005). Resident Evil-filmerna, 28 Days Later och remaken av Dawn of the Dead satte alla intäktsrekord för zombiegenren och nådde kommersiella nivåer som inte setts sedan originalet Dawn of the Dead (1978).[44]

De följdes av andra zombiefilmer som 28 Weeks Later (2007), Zombieland (2009), Cockneys vs Zombies (2012) och World War Z (2013), samt grafiska noveller och TV-serier som The Walking Dead och The Returned, och böcker som World War Z (2006), Pride and Prejudice and Zombies (2009) och Warm Bodies (2010). Trenden med zombier var populär i olika medier fram till mitten av 2010-talet. Sedan dess har intresset för zombiefilmer minskat under slutet av 2010-talet, men zombiespel har fortsatt vara populära, vilket syns i den kommersiella framgången för remaken av Resident Evil 2 och spelet Days Gone (2019).[45]

Resident Evil i andra spel

[redigera | redigera wikitext]

Tack vare Resident Evils framgång har Capcom ett flertal gånger gjort Resident Evil tillgängligt i olika spel. Ibland bara kläder, ibland karaktärer från Resident Evil som gästspelar i ett spel samt händelser som håller ihop med universumet.

  • Pocket Fighter (1997) – Ett fightingspel som bjuder på karaktärer från Street Fighter och Darkstalker. I en kombo framförd av Chun Li har hon på sig samma kläder som Jill Valentine, klädd i sin S.T.A.R.S.-uniform. När man klarat spelet med Akuma får man se en scen när han slåss mot zombier klädda som de i Resident Evil.
  • Breath of Fire III (1998) – Det finns en plats i Caer Xhan som kallas ”Plant 42”.
  • Trick'N Snowboarder (1999) – Ett snowboardingspel till PlayStation där Leon, Claire och en Zombie polis kan låsas upp och användas när man åker.
  • Dino Crisis (1999) – Ett skräck-överlevnadsspel gjort av Resident Evils skapare. Företaget Umbrellas logga finns synliga på flera lådor.
  • SNK vs. Capcom: Card Fighters Clash (1999) – Ett kortspel till Neo Geo Pocket Color. ”Card Fighter Clash” innehöll flera spelkort som baserades på spel från SNK och Capcom. Kort med Jill Valentine, Leon S. Kennedy, Claire Redfield och en zombie från Resident Evil, samt ett actionkort som kallas ”Escape”, flykt, och hade en bild på när Sherry Birkin flyr från mutanten G. Herrgården från det första Resident Evil-spelet är med i en nöjespark i spelet, samt personer som heter Chris och Mikami. Uppföljaren, Card Fighters 2: Expand Edition lade till två nya karaktärer som avbildar Chris Redfield och Nemesis. Versionen till Nintendo DS, ”Card Fighters DS” har ett kort med Ada Wong.
  • Marvel vs. Capcom 2 (2000) – I ett populärt fighting spel som släppts till flera konsoler, har de lagt in flera karaktärer från både Marvel och Capcom. Resident Evils Jill Valentine är en av karaktärerna, och har de flesta vapen man kunde ha i det första Resident Evil, samt specialattacker vilka trollar fram fiender från spelet som specialattacker, så som ”rocketlauncher” och Tyrant.
  • Under the Skin (2004) – En bana i den här science fiction-komedin på PlayStation 2 utspelar sig i en parodi av Raccoon City, och flera av karaktärerna från Resident Evil 3: Nemesis, bland annat Jill Valentine, Carlos Oliviera och Nemesis.
  • Namco x Capcom (2005) – Ett strategibaserat rollspel på PlayStation 2. Bruce McGivern och Fong Ling från Resident Evil Dead Aim är med i spelet, och var och en av dem får sällskap av karaktärer från spelen Dino Crisis och Darkstalkers.
  • Viewtiful Joe: Double Trouble (2005)- Har en bana som baseras på Resident Evil, samt musik och fiender från spelet, samt bilder på skurkar klädda som Jill, Carlos, Claire och Steve i bakgrunden.
  • Dead Rising (2006) – Ett Capcom-spel med zombier. Det innehåller flera Resident Evil-referenser, och den mest uppenbara är en plats som heter ”Jill's Sandwiches”, som svar på det Barry sade i det första spelet
  • Mega Man Legends 2 (2000) – Beroende på spelarens framgång i spelet kommer affären ha ett spel till salu med titeln Resident Evil 43.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Resident Evil, tidigare version.
  1. Susanne Möller. ”Resident Evil”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/resident-evil. Läst 10 september 2015.
  2. ”Outline – Introduction” (på engelska). Resident Evils hemsida. CapCom. Arkiverad från originalet den 19 september 2015. https://web.archive.org/web/20150919131439/http://www.capcom.co.jp/biohd/en/index.html. Läst 10 september 2015.
  3. Ben Reeves. ”Resident Evil Was Originally In Development For The SNES” (på engelska). Game Informer. https://gameinformer.com/b/news/archive/2017/12/04/resident-evil-was-originally-in-development-for-the-snes.aspx. Läst 16 februari 2026.
  4. ”Resident Evil Creator Shinji Mikami Reflects on the Series' Roots” (på amerikansk engelska). GameSpot. https://www.gamespot.com/articles/resident-evil-creator-shinji-mikami-reflects-on-th/1100-6435918/. Läst 16 februari 2026.
  5. Brett Elston published (8 april 2009). ”GR Asks: Why was Biohazard renamed Resident Evil?” (på engelska). GamesRadar+. https://www.gamesradar.com/gr-asks-why-was-biohazard-renamed-resident-evil/. Läst 16 februari 2026.
  6. ”GameSpot - /gamespot/features/video/res_evil/index.html”. gamespot.com. Arkiverad från originalet den 6 september 2008. https://web.archive.org/web/20080906213420/http://gamespot.com/gamespot/features/video/res_evil/index.html. Läst 16 februari 2026.
  7. ”Resident Evil HD Remastered Review” (på amerikansk engelska). GameSpot. https://www.gamespot.com/reviews/resident-evil-hd-remastered-review/1900-6416006/. Läst 16 februari 2026.
  8. ”Resident Evil Survivor - PlayStation Review at IGN” (på engelska). IGN. Arkiverad från originalet den 1 december 2011. https://web.archive.org/web/20111201220752/http://psx.ign.com/articles/163/163923p1.html. Läst 16 februari 2026.
  9. ”Resident Evil: Dead Aim for PlayStation 2 at GameSpot”. www.gamespot.com. Arkiverad från originalet den 8 februari 2005. https://web.archive.org/web/20050208233247/http://www.gamespot.com/ps2/action/residentevildeadaim/. Läst 16 februari 2026.
  10. ”Resident Evil: Chronicles HD Collection critic reviews” (på engelska). www.metacritic.com. https://www.metacritic.com/game/resident-evil-chronicles-hd-collection/critic-reviews/. Läst 16 februari 2026.
  11. Ben Reeves. ”Guinness World Records 2012 Gamer’s Edition Preview” (på engelska). Game Informer. https://gameinformer.com/b/features/archive/2011/12/30/guinness-world-records-2012-gamer-s-edition-preview.aspx. Läst 16 februari 2026.
  12. ”New Resident Evil PSP Details Emerge - PlayStation Portable News at IGN”. psp.ign.com. Arkiverad från originalet den 16 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100316042805/http://psp.ign.com/articles/992/992945p1.html. Läst 16 februari 2026.
  13. Siliconera Staff (8 juni 2009). ”Resident Evil Portable "Totally Different For A Resident Evil Game"” (på amerikansk engelska). Siliconera. https://www.siliconera.com/resident-evil-portable-totally-different-for-a-resident-evil-game/. Läst 16 februari 2026.
  14. Richard George (1 oktober 2012). ”Resident Evil 6 Review” (på engelska). IGN. https://www.ign.com/articles/2012/10/01/resident-evil-6-review. Läst 16 februari 2026.
  15. Ishaan Sahdev (4 oktober 2012). ”Resident Evil 6 Ships 4.5 Million Copies Worldwide” (på amerikansk engelska). Siliconera. https://www.siliconera.com/resident-evil-6-ships-4-5-million-copies-worldwide/. Läst 16 februari 2026.
  16. Daniel Krupa (31 januari 2013). ”Resident Evil Will Return To Its Roots” (på engelska). IGN. https://www.ign.com/articles/2013/01/31/resident-evil-will-return-to-its-roots. Läst 16 februari 2026.
  17. ”TGS 2015: Resident Evil: Umbrella Corps will help usher in series' 20th anniversary” (på engelska). Shacknews. 15 september 2015. http://www.shacknews.com/article/91287/tgs-2015-resident-evil-umbrella-corps-will-help-usher-in-series-20th-anniversary. Läst 16 februari 2026.
  18. Jennifer Maas (6 juni 2025). ”‘Resident Evil Requiem’ Sets February 2026 Release From Capcom” (på amerikansk engelska). Variety. https://variety.com/2025/gaming/news/resident-evil-9-requiem-trailer-release-date-1236421778/. Läst 16 februari 2026.
  19. Kerr, Chris. ”Resident Evil 2 remake has passed 5 million sales” (på engelska). Arkiverad från originalet den 11 december 2019. https://web.archive.org/web/20191211214652/https://www.gamasutra.com/view/news/355522/Resident_Evil_2_remake_has_passed_5_million_sales.php. Läst 16 februari 2026.
  20. ”Resident Evil 4 Remake Revealed, Releases In March 2023” (på amerikansk engelska). GameSpot. https://www.gamespot.com/articles/resident-evil-4-remake-revealed-releases-in-march-2023/1100-6504090/. Läst 16 februari 2026.
  21. I. G. N. Staff (28 augusti 2020). ”Resident Evil: The Story So Far” (på engelska). IGN. https://www.ign.com/articles/resident-evil-story-synopsis-plot-summary-lore-explained. Läst 16 februari 2026.
  22. Kazuma Hashimoto (22 maj 2021). ”Resident Evil’s most unsettling theme isn’t zombies — it’s eugenics” (på engelska). Polygon. https://www.polygon.com/22444608/resident-evil-horror-eugenics-military-government-themes/. Läst 16 februari 2026.
  23. ”Resident Evil Village synopsis, ending, post-credit scene explained” (på engelska). CNET. https://www.cnet.com/culture/resident-evil-village-synopsis-ending-and-post-credit-scene-explained/. Läst 16 februari 2026.
  24. Adam Dodd. ”What’s the Most Memorable 'Resident Evil' Puzzle? - Bloody Disgusting” (på amerikansk engelska). bloody-disgusting.com. Arkiverad från originalet den 21 november 2025. https://web.archive.org/web/20251121163716/https://bloody-disgusting.com/news/3332740/whats-memorable-resident-evil-puzzle/. Läst 16 februari 2026.
  25. published, Matt Perez (20 februari 2015). ”A eulogy for tank controls” (på engelska). PC Gamer. https://www.pcgamer.com/a-eulogy-for-tank-controls/. Läst 16 februari 2026.
  26. 1 2 3 GameSpot (13 augusti 2016). ”The History of Resident Evil”. https://www.youtube.com/watch?v=Xjkr-8lrK2w. Läst 16 februari 2026.
  27. ”Home”. Box Office Mojo. https://www.boxofficemojo.com/. Läst 16 februari 2026.
  28. Rebecca Rubin (31 mars 2021). ”Sony Delays ‘Resident Evil’ Release Date” (på amerikansk engelska). Variety. https://variety.com/2021/film/news/sony-delays-resident-evil-release-date-1234941945/. Läst 16 februari 2026.
  29. ”GSJ:バイオハザードの映像アトラクションがお披露目”. www.zdnet.co.jp. Arkiverad från originalet den 12 februari 2003. https://web.archive.org/web/20030212073536/http://www.zdnet.co.jp/gamespot/gsnews/0010/19/news03.html. Läst 16 februari 2026.
  30. ”How 'Resident Evil: Degeneration' Movie Connects to 'Resident Evil 5'”. MTV News. Arkiverad från originalet den 27 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160627161633/http://www.mtv.com/news/2458539/resident-evil-degeneration-re5-connection/. Läst 16 februari 2026.
  31. Ishaan Sahdev (3 augusti 2012). ”Resident Evil: Damnation Takes Place Right Before Resident Evil 6” (på amerikansk engelska). Siliconera. https://www.siliconera.com/resident-evil-damnation-takes-place-right-before-resident-evil-6/. Läst 16 februari 2026.
  32. Nintendo Life (27 september 2020). ”Capcom Reveals Resident Evil: Infinite Darkness - A New Netflix Series Arriving In 2021” (på brittisk engelska). Nintendo Life. https://www.nintendolife.com/news/2020/09/capcom_reveals_resident_evil_infinite_darkness_-_a_new_netflix_series_arriving_in_2021. Läst 16 februari 2026.
  33. ”Netflix's Resident Evil series will star the Wesker kids” (på engelska). Eurogamer.net. 27 augusti 2020. https://www.eurogamer.net/netflixs-resident-evil-series-will-star-the-wesker-kids. Läst 16 februari 2026.
  34. Till exempel antyder romanen Underworld att Raccoon City förstördes i en olyckshändelse efter händelserna i City of the Dead, medan det avlöjas i Resident Evil 3: Nemesis att staden förstördes av en kärnvapenmissil som avfyrades av regeringen.
  35. ”Wayback Machine”. wolfina.com. Arkiverad från originalet den 15 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130215011439/http://wolfina.com/snake-heart/. Läst 16 februari 2026.
  36. ”BIOHAZARD�΍�/BIOHAZARD/S�E�T�o�C�I���C�h��N”. www.biohazard.gr.jp. http://www.biohazard.gr.jp/setzeronen/info.html. Läst 16 februari 2026.
  37. Asuka, Rin; Chiba, Shin'ichi; Kimura, Atsushi (22 oktober 2015). ”Biohazard the Stage”. https://www.imdb.com/title/tt10236090/. Läst 16 februari 2026.
  38. ”GameSpot - /gamespot/features/video/15influential/p14_01.html” (på engelska). www.gamespot.com. Arkiverad från originalet den 7 april 2013. https://web.archive.org/web/20130407045529/http://gamespot.com/gamespot/features/video/15influential/p14_01.html. Läst 16 februari 2026.
  39. ”An Interview With 'Ex Machina' Director Alex Garland” (på amerikansk engelska). The Huffington Post. Arkiverad från originalet den 18 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170118185144/http://www.huffingtonpost.com/zaki-hasan/interview-director-alex-g_b_7038618.html. Läst 16 februari 2026.
  40. Farghaly, Nadine (2014-04-29) (på engelska). Unraveling Resident Evil: Essays on the Complex Universe of the Games and Films. McFarland. ISBN 978-0-7864-7291-8. https://books.google.com/books?id=XENXAwAAQBAJ&pg=PA7. Läst 16 februari 2026
  41. Newman, Kim (2011-04-18) (på engelska). Nightmare Movies: Horror on Screen Since the 1960s. A&C Black. ISBN 978-1-4088-0503-9. https://books.google.com/books?id=fNMz3tGZVvAC&pg=PA559. Läst 16 februari 2026
  42. Mike Diver (17 juli 2017). ”Gaming's Greatest, Romero-Worthy Zombies” (på amerikansk engelska). VICE. https://www.vice.com/en/article/gamings-greatest-romero-worthy-zombies/. Läst 16 februari 2026.
  43. ”STACK - The latest in Movies, TV, Music, Games, Tech & more” (på engelska). JB Hi-Fi. https://www.jbhifi.com.au/blogs/news-and-reviews. Läst 16 februari 2026.
  44. Booker, M. Keith (2010-05-11) (på engelska). Encyclopedia of Comic Books and Graphic Novels [2 volumes: [Two Volumes]]. ABC-CLIO. ISBN 978-0-313-35747-3. https://books.google.com/books?id=YbkJ0QJrEZ8C&pg=PA662. Läst 16 februari 2026
  45. Patrick Shanley,Richard Newby (27 april 2019). ”A Discussion of Zombies and the Apocalypse in Video Games” (på amerikansk engelska). The Hollywood Reporter. https://www.hollywoodreporter.com/news/general-news/days-gone-resident-evil-a-discussion-zombies-apocalypse-video-games-1205253/. Läst 16 februari 2026.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]