Riksdagen 1792
Riksdagen 1792 | |
Plats | Gävle, Sverige |
---|---|
Tidpunkt | 23 januari – 24 februari |
År | 1792 |
Typ | Politisk händelse |
Geografisk omfattning | Sverige |
Riksdagen 1792 ägde rum i Gävle.
Ständerna sammankallades för att främst lösa finansiella frågor, och kungen valde Gävle istället för Stockholm på grund av adelsoppositionen och att Gävle var en kungatrogen stad.
Talmän och lantmarskalk[redigera | redigera wikitext]
Följande talmän för de fyra stånden som utgjorde ståndsriksdagen valdes av Gustaf III;
- Höglovliga Ridderskapet och adeln - Lantmarskalk Eric Ruuth
- Högvördiga Prästerskapet (Prästeståndet) - Ärkebiskop Uno von Troil
- Vällovliga Borgarståndet - Rådmannen i Stockholm Anders Liidberg
- Hedervärda Bondeståndet - Anders Andersson
Riksdagen[redigera | redigera wikitext]
Riksdagen öppnades med Riksdagens högtidliga öppnande av Gustaf III i en särskilt uppbyggd byggnad som skulle agera som tillfällig rikssal. Det var en timrad byggnad som var 52 meter lång. Till byggnaden fraktades Drottning Kristinas silvertron, riksregalierna fördes också upp från Stockholm och förvarades i Heliga Trefaldighets kyrka i staden. Rikssalsbyggnaden togs efter riksdagen ned, och återuppfördes vid Drottningholms slott som ridhus.
Salen uppfördes på endast 3 veckor och rymde 1440 personer, samt 300 åskådare. I den samlades riksdagen vid plenum plenorum, men de olika stånden samlades för egna överläggningar på olika platser. Adeln träffades i Sofia Magdalena kyrka, prästerna och bönderna möttes i Gävle gymnasium, medan borgarna möttes i det då nybyggda Gävle rådhus.
Gävle hade vid detta tillfälle omkring 3000 innevånare, och till riksdagen anlände omkring 700 riksdagsmän som alla skulle inkvarteras i staden.
Under riksdagen skedde examensförhör med kronprisen, den blivande Gustav IV Adolf, på Gävle slott där Gustav III och hans uppvaktning bodde under riksdagen.
Efter riksdagen[redigera | redigera wikitext]
Mordet på Gustav III skedde endast omkring en månad efter riksdagens avslutande, och man mottog nyheten om det och kungens död med stor sorg i Gävle. Historikern Anders Schönberg skriver 1792;
” | „ |
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Konung Gustaf III:s efterlemnade och femtio år efter hans död öppnade papper. Öfversigt, utdrag och jämförelse af Erik Gustaf Geijer.
- gd.se
- gavldraget.se