Lista över svenska riksdagar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Detta är en kronologisk lista över svenska riksdagar, från ståndsriksdagens föregångare under medeltiden, fram till dagens enkammarriksdag. Traditionellt brukade tidigare Arboga möte i januari 1435 räknas som den första ståndsriksdagen, men detta anses numera felaktigt. I rimkrönikan Engelbrektskrönikan (nedtecknad 1436–1438) står det om vilka som kallades till mötet att ”alla skulle dit då fara: biskopar, prelater, riddare och svenner, köpstadsmän av riket mena”. Angående det möte som hölls i Arboga ett år senare (i januari 1436) avslutas en liknande fras om kallelse med ”och alla mena”. Äldre tiders forskare ansåg sig här ha funnit grunden till fyrståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder. Att man numera inte räknar dessa möten som riksdagar beror på att man vid jämförelse med andra dokument från tiden har funnit att formuleringarna bara gör anspråk på att mötena skulle företräda alla innevånare i riket, men att så i själva verket inte var fallet.

Den första riktiga riksdagen ägde alltså rum först senare, men riksdagens rötter kan sökas ännu tidigare. Kungen Magnus Ladulås (regerade 1275–1290) kallade efter feodalt mönster till ”samtal” (på latin parlamentum) med de främsta företrädarna för adeln och kyrkan under så kallade ”herredagar”. Ibland kunde även representanter för städerna och bönderna kallas till sådana möten, när kungen behövde försäkra sig om deras stöd.

För att mötet verkligen ska kunna anses vara en ståndsriksdag, det vill säga att det föreligger ständerrepresentation, måste det uppfylla fyra kriterier:

  1. Hela riket måste vara representerat geografiskt (alltså att det finns representanter från alla geografiska områden i riket).
  2. Hela riket måste vara representerat socialt (alltså att det finns representanter från alla samhällsskikt som anses någorlunda socialt självständiga).
  3. Alla grupper (stånd) på mötet måste anses vara kompetenta att yttra sig i och diskutera de frågor mötet handlar om.
  4. Alla grupper (stånd) på mötet måste vara berättigade att avge sin röst vid beslut (så att det inte är de högre stånden som beslutar och de lägre bara instämmer) och varje stånds röst måste respekteras.

Det första möte, som uppfyller samtliga dessa kriterier, är riksdagen i Västerås 1527 och det var också under 1500-talet, som formerna för den verkliga ståndsriksdagen började växa fram – samtidigt som de flesta ständerförsamlingar i andra europeiska länder (med undantag för Englands parlament) alltmer började förlora sin makt till enväldiga regenter. Mötet i Arboga 1561 var också det första, där termen riksdag användes. Den ordning som växte fram under 1500- och början av 1600-talet fastställdes i Ordningen för ständernas sammanträden 1617, vanligen känd som 1617 års riksdagsordning. Denna gällde fram till 1723 och kom att styra hur stormaktstidens riksdagar bedrevs.

Efter Karl XII:s död 1718 och det kungliga enväldets fall i samband med införandet av 1720 års regeringsform infördes 1723 års riksdagsordning för att bättre spegla frihetstidens statsskick. Denna kom att gälla fram till 1809. Redan under 1600- och 1700-talet hade ståndsriksdagen börjat bli föråldrad, eftersom det växte fram flera grupper i samhället som inte ingick i något av de fyra stånden och därför inte var representerade på riksdagarna. Detta blev framförallt tydligt under 1700-talet i och med att de nyrika köpmän som gjorde sig en förmögenhet på bland annat Svenska Ostindiska Companiet tillhörde de högre skikten i samhället, men var utestängda från riksdagarna. Redan i början av 1800-talet försökte man därför reformera systemet genom att avskaffa de fyra stånden och införa en tvåkammarriksdag efter modell av det brittiska parlamentet. Man kunde dock inte enas om hur det nya systemet skulle se ut och därför blev ståndsriksdagen kvar i över ett halvsekel till vid införandet av 1810 års riksdagsordning.

Under 1800-talet blev situationen dock alltmer ohållbar och 1866 lyckades man äntligen införa Louis De Geers förslag till ny riksdagsordning, där de fyra stånden avskaffades och tvåkammarriksdagen infördes. Detta system existerade i drygt 100 år, innan det 1971 ersattes av den enkammarriksdag, som är Sveriges nuvarande parlamentssystem.

Mötenas tidslängd är inte alltid lätt att fastställa. Formellt inleddes de med att en kunglig proposition lästes upp (riksdagen ”utblåstes”), men ständerna hade oftast samlats redan före denna tidpunkt. När mötet sedan formellt avslutades (riksdagen ”avblåstes”) kunde ständernas interna överläggningar fortsätta i ytterligare några veckor. Från och med 1700-talet kan tidsangivelserna göras mer exakt, eftersom protokollen från och med då blir mer fullständiga.

Riksdagens föregångare (till 1526)[redigera | redigera wikitext]

Före 1400-talet känner man till några få herredagar och riksmöten, som har kallats till av kungarna och listan är därför ytterst ofullständig. Fram till 1700-talet var det också kungen som kallade till möte när han ansåg det nödvändigt, så de förekom mycket oregelbundet.

Benämning Plats Inledningsdatum Avslutningsdatum Viktiga beslut och händelser Anmärkningar
Herredag Alsnö husAdelsö i Mälaren Omkring 1280
  1. Förbud mot att stormän våldgästar bönder.
  2. Bekräftelse på Birger jarls edsöreslagar (fridslagar).
  3. Införandet av det världsliga frälset (adeln) genom beslutet att den som kan ställa upp med häst och ryttare i kungens tjänst blir befriad från skatt.
  4. Förbud mot att länsherrar pålägger sina bönder andra utgifter och kräver andra prestationer än de vanliga.
Stadgan utfärdades möjligtvis den 27 september 1280, men tidpunkten för både mötet och stadgan är osäkra och olika forskare förlägger det tidigast i maj 1279 och senast i september 1281.
Riksmöte Örebro 1347 Diskussion om den nya landslagen, som ska ersätta landskapslagarna och gälla för hela riket.
Riksmöte Arboga 13 januari 1435 20 januari 1435 Upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson utses till Sveriges rikshövitsman den 13 januari. Mötet kallades till ”um tiugandadag jula” (alltså tjugondedag jul, det vill säga den 13 januari) och ett brev om mötets resultat är daterat den 20 januari.
Riksmöte Uppsala Början av juni 1435 6 juni 1435 Ett dokument om mötet uppsattes den 6 juni.
Riksmöte Arboga 5 januari 1436 22 januari 1436 Mötet sattes till tolftedag jul (det vill säga den 5 januari) och rådets beslut är daterat den 22 januari.
Riksmöte Arboga 2 mars 1438 Mars 1438 Mötet inleddes ”söndagen näst efter fastegångstiden”. Fastegångstiden var inledningen på fastan, som var onsdagen efter fettisdagen. 1438 inföll fettisdagen den 25 februari och fastegångstiden således den 26 februari. Söndagen därefter var den 2 mars.
Riksmöte Stockholm April 1439
Riksmöte Tälje Slutet av september 1439 September 1439 Erik av Pommern blir för sista gången avsatt som svensk kung.
Riksmöte Arboga Oktober 1440 Kristofer av Bayern väljs till svensk kung.
Riksmöte Stockholm Juni (senast den 20) 1448 Juni (tidigast den 29) 1448 Karl Knutsson (Bonde) väljs till svensk kung den 20 juni och kröns den 29 juni i Uppsala.
Riksmöte Stockholm 23 juni 1457 Juni (tidigast den 29) 1457 Kristian I väljs till svensk kung den 23 juni och kröns den 29 juni i Uppsala.
Riksmöte Stockholm 1 juli 1464 Sedan Kristian I har blivit avsatt den 23 juni ber man Karl Knutsson återkomma som svensk kung.
Riksmöte Västerås 1 november 1466 Man ber Karl Knutsson återkomma som svensk kung en tredje gång, vilket han gör i november året därpå.
Riksmöte Stockholm September 1467 21 september 1467
Riksmöte Arboga Början av maj 1471 Mötet hölls ”vid valborgsmässotid”.
Riksmöte Vadstena 1 september 1471 4 september 1471 Ett brev om mötet är daterat den 4 september och där anges att det inleddes den 1.
Riksmöte Strängnäs Tidigast i juni 1477 Sommaren 1477 Enligt ett bevarat dokument har magistrater från Stockholm blivit kallade till Strängnäs ”i juni”.
Riksmöte Linköping Mars 1495
Riksmöte Stockholm November 1497 Kung Hans kröns till svensk kung den 26 november.
Riksmöte Stockholm Försommaren 1499 22 juni 1499
Riksmöte Stockholm Slutet av januari (senast den 21) 1504 30 januari 1504 Svante Nilsson (Sture) väljs till svensk riksföreståndare den 21 januari sedan Sten Sture den äldre har avlidit den 14 december året innan.
Riksmöte Stockholm 25 maj 1504 27 maj 1504 Mötet stod ”under pingstdagarna”, som 1504 inföll den 25, 26 och 27 maj.
Riksmöte Stockholm Slutet av oktober 1507 27 oktober 1507
Riksmöte Vadstena Mars 1508 6 mars 1508
Riksmöte Stockholm September 1508
Riksmöte Strängnäs Slutet av september 1511 Början av oktober 1511
Riksmöte Arboga 1 januari 1517 Januari (tidigast den 7) 1517
Riksmöte Stockholm Tidigast 16 november 1517 23 november 1517 Ärkebiskop Gustav Trolle blir avsatt och man beslutar att hans borg, som belägras sedan hösten 1516, ska rivas. Ett dokument daterat 14 november 1517 är skrivet ”några dagar innan” mötet inleddes, så det började tidigast 16 november.
Riksmöte Arboga December 1518 14 december 1518
Riksmöte Stockholm 1 november 1520 Kristian II väljs till svensk kung och efter mötet blir han krönt den 4 november. Mellan den 8 och 10 november genomförs Stockholms blodbad.
Riksmöte Vadstena 21 augusti 1521 Augusti 1521 Gustav Vasa väljs till svensk riksföreståndare den 21 eller 22 augusti. Han använder titeln första gången den 23 augusti.
Riksmöte Strängnäs 2 juni 1523 7 juni 1523 Gustav Vasa väljs till svensk kung den 6 juni.
Riksmöte Vadstena 1 januari 1524 7 januari 1524 Mötet inlddes ”vid nyårstiden” 1524 och avslutades ”en vecka senare”.
Riksmöte Västerås 7 maj 1525 13 maj 1525 Riksråden samlades den 7 maj och övriga den 14 maj. Eftersom mötet var slut den 13 maj var det alltså bara ett möte mellan kungen och riksråden, där ständerna sedan informerades om resultatet.
Benämning Plats Inledningsdatum Avslutningsdatum Viktiga beslut och händelser Anmärkningar

De första ståndsriksdagarna (1527–1616)[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen i Västerås 1527 är alltså det första möte som kan kallas ”riksdag” även om termen inte användes förrän 1561. Gustav Vasa inkallade inte så många riksdagar (totalt fem stycken under sina 37 regeringsår), men från och med Erik XIV:s (1560–1568) och Johan III:s (1568–1592) regeringar inkallades den desto mer, särskilt av Karl IX, både under hans riksföreståndartid under Sigismunds regering (1592–1599) och under hans egen (riksföreståndare 1599–1604 och kung 1604–1611), samt även under Gustav II Adolfs (1611–1632). Det förfaringssätt som växte fram under Vasatidens riksdagar under Gustav Vasa, med hur ständerna skulle sammanträda och hur mötena skulle bedrivas, kom sedan att formaliseras 1617.

Benämning Plats Inledningsdatum Avslutningsdatum Viktiga beslut och händelser Anmärkningar
Riksdag Västerås 16 juni 1527 22 juni 1527 Resultatet av riksdagen blir den så kallade Västerås recess, som stadgar följande:
  1. Alla ständer ska hjälpas åt att ”straffa dem som åstadkommer oro i landet” (nedslå det pågående daljunkerns uppror).
  2. Kyrkans inkomster dras in till kronan (kungen) och kyrkans maktställning i Sverige bryts. Klostren ska styras och försörjas av adelsmännen, medan kronan ska ta över även deras inkomster.
  3. Adeln ska återfå allt gods den har donerat till kyrkan sedan 1454.
  4. Guds ord ska "renliga predikas" i kyrkan.
Detta är alltså det första möte, som kan kallas ”riksdag”. Tidigare har den felaktigt kallats ”Reformationsriksdagen”, eftersom man ansåg, att det var på detta möte som reformationen infördes i Sverige. Vad som sker är att kyrkans makt bryts, men det sägs inte ett ord om att avskaffa katolicismen.
Riksdag Strängnäs 17 juni 1529 21 juni 1529 Västgötaherrarnas uppror slås ned. Gustav Vasa lugnar allmogen med att protestantismen inte ska införas.
Riksdag Västerås 6 januari 1544 13 januari 1544 Sverige blir arvkungadöme genom Västerås arvförening, som säger att regent inte längre ska väljas, utan kronan ska ärvas av kungens äldste son.
Riksdag Strängnäs 25 januari 1547 26 eller 27 januari 1547
Riksdag Stockholm 16 juni 1560 30 juni 1560 Gustav Vasa tar avsked av folket.
Riksdag Arboga 13 april 1561 16 eller 17 april 1561 Kung Erik XIV inför Arboga artiklar, som begränsar hans bröders makt i deras hertigdömen.
Riksdag Strängnäs & Stockholm 29 juni 1562 Juli (tidigast den 7) 1562 Det är osäkert om något möte har ägt rum i Strängnäs. Mötet kallades till att inledas i denna stad ”vid Pedersmäss” (29 juni), men kort efter den 22 juni beslutade Erik XIV att det skulle flyttas till Stockholm. Förhandlingar med prästerna inleddes den 7 juli och kan ha blivit klara samma dag.
Riksdag Stockholm 5 juni 1563 7 juni 1563 Erik XIV låter döma sin bror, hertig Johan av Finland, till döden. Efter en kort inbördesstrid i augusti omvandlas domen till fängelse och Johan spärras in på Gripsholms slott till 1567.
Riksdag Uppsala 29 januari 1564 31 januari 1564
Riksdag Stockholm 10 mars 1566 11 mars 1566
Riksdag Stockholm & Uppsala 1 maj 1567 Maj (efter den 24) 1567 I ett anfall av galenskap låter Erik XIV fängsla och mörda flera högt uppsatta herrar i de så kallade Sturemorden den 24 maj. Därefter försvinner han ut i skogen och återfinns först några dagar senare.
Riksdag Stockholm 23 augusti 1568 27 augusti 1568
Riksdag Stockholm 22 januari 1569 26 januari 1569 Sedan hertigarna Johan och Karl har avsatt sin bror Erik XIV året innan väljs Johan den 26 januari formellt till svensk kung med namnet Johan III. Erik förlorar rätten till kronan och kommer under resten av sitt liv (till 1577) förbli i ”i fängslig, dock tillbörlig och furstlig förvaring” (det vill säga kungligt fängelse).
Riksdag Stockholm 17 januari 1571 25 januari 1571
Riksdag Stockholm 24 juni 1573 29 juni 1573
Riksdag Stockholm 7 juni 1574
Riksdag Stockholm 1 februari 1577 18 februari 1577
Riksdag Stockholm 13 eller 16 januari 1582 26 januari 1582
Riksdag Vadstena 2 februari 1587 18 februari 1587
Riksdag Stockholm 7 mars 1590
Riksdag Stockholm & Uppsala 1 februari 1594 21 februari 1594 Sigismund, som har efterträtt Johan III som svensk kung den 17 november 1592, kröns i Uppsala den 19 februari. Dock tvingas han för detta acceptera Uppsala mötes beslut från året innan om att Sverige ska vara ett protestantiskt rike (trots att han själv är katolik).
Riksdag Söderköping 4 oktober 1595 22 oktober 1595 Sigismunds farbror, hertig Karl, bekräftas som svensk riksföreståndare och katolsk gudstjänst blir förbjuden i Sverige.
Riksdag Stockholm 4 oktober 1596 2 november 1596
Riksdag Arboga 20 februari 1597 5 mars 1597
Riksdag Stockholm 1 juli 1599 24 juli 1599 Sigismund blir formellt avsatt som svensk kung. Hertig Karl tar helt över styret som riksföreståndare fram till 1604, då han väljs till kung.
Riksdag Linköping 24 februari 1600 19 mars 1600 Fem höga rådsherrar, som har stött Sigismund i kampen mellan honom och hertig Karl, döms till döden och avrättas i Linköpings blodbad.
Riksdag Stockholm Maj 1602 17 juni 1602
Riksdag Norrköping Februari 1604 Mars (tidigast den 22) 1604 Hertig Karl erkänns som svensk kung med namnet Karl IX den 22 mars.
Riksdag Stockholm April 1605
Riksdag Stockholm & Uppsala 23 februari 1607 18 mars 1607 Karl IX kröns den 15 mars.
Riksdag Stockholm Slutet av juli 1609 15 augusti 1609
Riksdag Örebro 1 december 1610 23 december 1610 Den 16-årige kronprinsen Gustav (II) Adolf framträder för första gången i rikspolitiken.
Riksdag Nyköping 10 december 1611 1 januari 1612
Riksdag Stockholm 6 november 1612 24 november 1612
Riksdag Örebro 14 januari 1614 5 februari 1614 Ny rättegångsordning antas och föregångaren till Svea hovrätt inrättas som en högsta domstol.
Riksdag Helsingfors 22 januari 1616 3 februari 1616 Den enda riksdagen i Helsingfors och i hela den östra rikshalvan (Finland).
Benämning Plats Inledningsdatum Avslutningsdatum Viktiga beslut och händelser Anmärkningar

Stormaktstidens riksdagar (1617–1722)[redigera | redigera wikitext]

Den 24 januari 1617 antogs 1617 års riksdagsordning, som kom att bestämma formerna för 1600- och det tidiga 1700-talets riksdagar. Eftersom kampen mellan kung och adel under 1500-talet hade avslutats och formaliserat maktförhållandet mellan dem kom riksdagen att bli ett instrument för dem båda, där både kungen och adeln använde den för att få igenom sina krav och önskemål, genom att söka stöd hos de övriga stånden. Riksdagen inkallades fortfarande när regenten fann lämpligt och därför kom riksdagarna att bli färre under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet, dels på grund av införandet av det kungliga enväldet, dels på grund av stora nordiska kriget (1700–1721).

Från och med 1627 finns riksdagsprotokoll utgivna i tryck, där inlednings- och avslutningsdatum anges. När riksdagen inleddes benämndes det att den ”utblåstes” och när den avslutades benämndes det att den ”avblåstes”. Dessa benämningar kom att leva kvar till införandet av tvåkammarriksdagen 1866.

Enligt riksdagsordningen skulle riksdagarna utblåsas genom att man antecknade namnen på de närvarande riksdagsmännen, vilket kan liknas vid att fastställa röstlängden. Huvudmannen för varje adelsätt, som var introducerad på Riddarhuset, var självskriven som riksdagsman för adeln, men alla kom inte på varje riksdag, utan kunde ge andra adelsmän fullmakt att rösta för dem. För prästerna gällde att alla biskopar och superintendenter var självskrivna, medan kyrkoherdar och kaplaner var valbara. Inom borgarståndet var det ”rätta borgare”, det vill säga sådana som ägde burskap och magistratspersoner, valbara, medan skattebönder (som ägde och brukade sin egen jord) och kronobönder (som brukade kronans [statens] jord) var valbara inom bondeståndet. Frälsebönder (som brukade adelns jord) var inte valbara som riksdagsmän, då de ansågs representerade av den adelsman som ägde deras jord.

Benämning Plats Inledningsdatum Avslutningsdatum Viktiga beslut och händelser Anmärkningar
Riksdag Örebro 20 januari 1617 28 februari 1617 Ny riksdagsordning fastställs och Örebro stadga, som fullständigt förbjuder katolicismen, antas.
Riksdag Stockholm & Uppsala 26 augusti 1617 12 oktober 1617
Riksdag Stockholm Juni 1621 23 juni 1621 Riksdagen avblåstes ”vid midsommartid”.
Riksdag Stockholm April 1622
Riksdag Stockholm Början av mars 1624 Början av april 1624
Riksdag Stockholm 10 mars 1625 2 april 1625
Riksdag Stockholm 22 januari 1627 15 februari 1627 Adeln församlades redan den 17 januari.
Riksdag Stockholm 13 december 1627 14 januari 1628 Adeln församlades redan den 11 december.
Riksdag Stockholm 12 juni 1629 30 juni 1629
Riksdag Stockholm 3 maj 1630 20 maj 1630 Gustav II Adolf tar avsked av ständerna, för att med armén bege sig ner till Tyskland, sedan man har beslutat, att Sverige ska ge sig in i trettioåriga kriget.
Riksdag Stockholm 25 maj 1631 8 juni 1631
Riksdag Stockholm 9 februari 1632 21 februari 1632
Riksdag Stockholm 8 november 1632 22 november 1632
Riksdag Stockholm 11 februari 1633 16 mars 1633
Riksdag Nyköping & Stockholm 1 juli 1634 3 augusti 1634 En ny regeringsform antas.
Riksdag Stockholm 17 oktober 1635 20 november 1635 Det finns en notis om att namnen på de deltagande riksdagsmännen skulle antecknas den 17 oktober, men sedan finns en ny notis om att det skulle ske på nytt den 22.
Riksdag Stockholm 1 juni 1636 18 juli 1636
Riksdag Stockholm 17 januari 1638 3 mars 1638
Riksdag Nyköping 15 januari 1640 20 februari 1640
Riksdag Stockholm 11 januari 1642 3 mars 1642
Riksdag Stockholm 10 oktober 1643 28 november 1643 Man beslutar att förklara krig mot Danmark. Den sista anteckningen från riksdagen är daterad den 28 november, men adeln ombads stanna kvar ytterligare några dagar. Det blev inte något mer möte med adeln, men en anteckning gjordes om att riksdagen avslutades ”uthi begynnelssen på Decemb. Månad”.
Riksdag Stockholm 8 oktober 1644 19 december 1644 Drottning Kristina förklaras myndig vid 18 års ålder.
Riksdag Stockholm 13 januari 1647 27 mars 1647
Riksdag Stockholm 16 januari 1649 22 mars 1649
Riksdag Stockholm 28 juni 1650 8 november 1650 Drottning Kristina kröns den 20 oktober.
Riksdag Stockholm 11 oktober 1652 27 december 1652
Riksdag Uppsala 6 maj 1654 21 juni 1654 Drottning Kristina abdikerar den 6 juni. Samma dag tillträder och kröns hennes kusin Karl X Gustav till svensk kung.
Riksdag Stockholm 2 mars 1655 28 juni 1655 Man beslutar att genomföra den så kallade ”fjärdepartsräfsten”, en första början till reduktion av adelns godsinnehav. Denna reduktion kommer emellertid inte att fungera och rinner ut i sanden.
Riksdag Göteborg 4 januari 1660 6 mars 1660 Karl X Gustav avlider i lunginflammation den 13 februari. Den fyraårige Karl XI:s förmyndarregering tillträder och man börjar fundera på att sluta fred med Sveriges fiender.
Riksdag Stockholm 26 september 1660 28 november 1660
Riksdag Stockholm 9 maj 1664 3 september 1664
Riksdag Stockholm 9 juni 1668 1 oktober 1668
Riksdag Stockholm 6 september 1672 20 december 1672
Riksdag Uppsala 20 augusti 1675 2 oktober 1675 Karl XI kröns den 28 september.
Riksdag Halmstad 3 februari 1678 1 mars 1678 Den enda riksdagen i Halmstad.
Riksdag Stockholm 1 oktober 1680 10 december 1680 Ett fungerande förslag till reduktion av adelns gods antas. Karl XI blir enväldig svensk kung.
Riksdag Stockholm 2 oktober 1682 6 januari 1683 Kungen (Karl XI) får all lagstiftande makt och tar över hela ansvaret för reduktionen. Därmed ökas det kungliga enväldet ytterligare.
Riksdag Stockholm 10 september 1686 8 november 1686
Riksdag Stockholm 4 februari 1689 9 mars 1689
Riksdag Stockholm 31 oktober 1693 23 november 1693
Riksdag Stockholm 3 november 1697 4 december 1697 Den endast 15-årige Karl XII förklaras myndig den 8 november och tar över styret av landet som enväldig kung. Han kröns den 14 december.
Riksdag Stockholm 14 december 1713 11 juni 1714
Riksdag Stockholm 20 januari 1719 1 juni 1719 En ny regeringsform antas. Det kungliga enväldet avskaffas och begreppet ”grundlag” införs för första gången. Riksdagen ska sammanträda vart tredje år. Ulrika Eleonora kröns till regerande svensk drottning den 17 mars. Regeringsformen revideras året därpå.
Riksdag Stockholm 16 januari 1720 12 juli 1720 Ytterligare en ny regeringsform antas, vilken inskränker monarkens makt än mer. Ulrika Eleonora abdikerar den 29 februari och hennes make Fredrik I tillträder (den 24 mars) och kröns (den 3 maj) till svensk kung.
Benämning Plats Inledningsdatum Avslutningsdatum Viktiga beslut och händelser Anmärkningar

Frihetstidens riksdagar (1723–1772)[redigera | redigera wikitext]

Efter Karl XII:s död 1718 och slutet på stora nordiska kriget 1721 tog stormaktstiden slut och det kungliga enväldet föll genom införandet av ny regeringsform och riksdagsordning. Därmed kom det följande halvseklet att kallas Frihetstiden (då landet åtnjöt frihet från kungligt envälde). Eftersom kungamakten starkt begränsades och kungen hade nästan lika lita att säga till om som idag kom riksdagen att få mycket större makt än den haft under det föregående karolinska enväldet och vad den fick under det efterföljande gustavianska.

Under denna tid uppträdde också de första partierna i svensk politik, vilka benämndes Hattarna och Mössorna och blev de politiska grupperingar som kämpade i riksdagen tills de förbjöds av Gustav III 1772.

Eftersom riksdagarna nu inte skulle inkallas enbart när regenten bestämde det, utan regelbundet (vart femte år enligt 1723 års riksdagsordning) infördes också benämningarna ”lagtima” och ”urtima riksdag”. Lagtima var de riksdagar som sammankallades enligt riksdagsordningens fastställda regelbundenhet (det vill säga vart femte år, även om det ibland blev tätare) och urtima var de som extrainkallades utöver de lagtima, när man ansåg att situationen krävde det, då riket befann sig i ett särskilt svårt läge.

Benämning Plats Inledningsdatum Avslutningsdatum Viktiga beslut och händelser Anmärkningar
Riksdag Stockholm 17 januari 1723 23 oktober 1723 En ny riksdagsordning antas i frihetstida anda, varmed majoritetsbeslut införs. I denna stadgas också att riksdagen ska inkallas vart femte år.
Riksdag Stockholm 6 september 1726 9 augusti 1727
Riksdag Stockholm 19 januari 1731 22 juni 1731
Riksdag Stockholm 14 maj 1734 17 december 1734 En ny svensk lagbok antas, vilken träder i kraft 1736. Den ersätter Kristofers landslag från 1442 och Magnus Erikssons stadslag från 1350, vilka dittills har varit de gällande lagböckerna.
Riksdag Stockholm 13 maj 1738 26 april 1739 Mösspolitikern Arvid Horn tvingas avgå som kanslipresident den 18 december och efterträds av hattpolitikern Carl Gyllenborg.
Riksdag Stockholm 4 december 1740 22 augusti 1741 Man beslutar att inleda krig mot Ryssland.
Urtima riksdag Stockholm 20 augusti 1742 16 september 1743 Freden i Åbo sluts med Ryssland. Adolf Fredrik väljs till svensk tronföljare, vilket leder till utbrottet av bondeupproret stora daldansen. Urtima riksdag med anledning av nederlaget i det ryska kriget.
Riksdag Stockholm 15 september 1746 16 december 1747
Riksdag Stockholm 16 september 1751 8 juni 1752 Adolf Fredrik kröns den 26 november.
Riksdag Stockholm 13 oktober 1755 20 november 1756
Riksdag Stockholm 15 oktober 1760 26 juni 1762
Riksdag Stockholm 15 januari 1765 20 oktober 1766 Världens första tryckfrihetsförordning antas. Förordningen upphör att gälla redan sex år senare, då den nya regeringsformen införs.
Riksdag Norrköping & Stockholm 19 april 1769 5 februari 1770
Riksdag Stockholm 13 juni 1771 21 augusti 1772 Gustav III kröns den 29 maj 1772. Den 19 augusti genomför han en statskupp i Stockholm och den 21 augusti antas hans nya hans nya regeringsform, där monarken får väsentligt utökad makt, vilket gör slut på frihetstidens partistrider mellan hattar och mössor.
Benämning Plats Inledningsdatum Avslutningsdatum Viktiga beslut och händelser Anmärkningar

Gustavianska tidens riksdagar (1773–1808)[redigera | redigera wikitext]

När frihetstiden i och med Gustav III:s nya regeringsform tog slut blev riksdagens makt kraftigt beskuren, eftersom kungen nu fick starkt utökad makt (han blev nästan enväldig på samma sätt som under de karolinska kungarna). Visserligen behölls 1723 års riksdagsordning, men den förändrades på en del punkter, bland annat vad gällde frekvensen på inkallandet. Det ändrades från ”vart femte år” till ”när konungen så finner lämpligt” och under den gustavianska tiden kom riksdagen bara att inkallas inalles fem gånger (under Gustav IV Adolfs regeringstid endast en gång).

Benämning Plats Inledningsdatum Avslutningsdatum Viktiga beslut och händelser Anmärkningar
Riksdag Stockholm 19 oktober 1778 26 januari 1779
  1. Barnamordsplakatet införs, som skyddar ogifta mödrar.
  2. Mildrande av straff där dödsstraff tas bort i många fall.
  3. Viss religionsfrihet för katoliker och judar infördes, vilket ledde till toleransediktet och judereglementet.
  1. Riksdagen och de fyra stånden står som faddrar till Gustav IV Adolf som föddes under riksdagen.
Riksdag Stockholm 1 maj 1786 23 juni 1786
  1. Beslut om inrättade av sädesmagasin för att motverka framtida hungersnöd, den så kallade Allmänna magasinsinrättningen.
  1. Alla utom en av kungens propositioner röstades ned, däribland den om passevolansen samt om en mildring från dödsstraff vid barnamord.
  2. Kungen kallade inte krigsbefälet till riksdagen, och dessa återkom aldrig mer.
Riksdag Stockholm 26 januari 1789 28 april 1789 Förenings- och säkerhetsakten införs vilket betyder innebär att:
  1. Kungen får börja krig och sluta fred utan samråd med riksdagen
  2. Riksrådet avskaffas - istället tillsätter kungen de antal han anser behövs. Man införd Rikets allmänna ärendens beredning.
  3. Högsta domstolen inrättas, där hälften av ledamöterna skall vara ofrälse
  4. Riksgäldskontoret inrättas för att hantera den stora statsskuld som uppkommit på grund av det pågående ryska kriget
  5. De flesta ämbeten i riket kan i framtiden besättas med ofrälse personer
  6. Bönder ges rätt att köpa kronojord (Ett lika fritt folk bör äga lika rätt att besitta och förvärva jord i deras gemensamma fädernesland)
  7. Bönder får nu rätt att jaga på egen mark (det har inte varit tillåtet sedan medeltiden)
Riksdag Gävle 23 januari 1792 24 februari 1792 Gustav III gör ytterligare begränsningar av adelns makt. På grund av inskränkningarna leder en adelssammansvärjning till att Gustav III blir skjuten på operan den 16 mars och avlider av detta den 29 mars. Den enda riksdagen i Gävle.
Riksdag Norrköping 10 mars 1800 14 juni 1800 Gustav IV Adolf kröns den 3 april. Adelns opposition mot kungamakten visar sig på så vis att fem adelsmän avsäger sig sitt adelskap. Den enda riksdagen under Gustav IV Adolfs regeringstid. Att den inte hölls i Stockholm berodde på att läget ansågs för politiskt osäkert där.
Benämning Plats Inledningsdatum Avslutningsdatum Viktiga beslut och händelser Anmärkningar

De sista ståndsriksdagarna (1809–1866)[redigera | redigera wikitext]

Sedan Gustav IV Adolf hade blivit arresterad (13 mars) och abdikerat (29 mars) 1809 inkallades en riksdag som formellt avsatte honom (10 maj) och där man dels införde en ny riksdagsordning som avskaffade det gustavianska enväldet, dels valde den avsatte kungens farbror hertig Karl till ny kung med namnet Karl XIII. Han valdes dock först sedan han hade godkänt den nya riksdagsordningen, som införde den tredelning av makten mellan lagstiftande, verkställande och dömande makt, som hade spridits genom den nyligen avslutade franska revolutionen. Under 1700-talet hade det mer och mer stått klart att den medeltida ståndsriksdagen var föråldrad, då det hade uppstått stora grupper i samhället som saknade riksdagsrepresentation, men på grund av de konservativas motstånd mot en reform och att man inte kunde enas om hur en sådan skulle se ut kom ståndsriksdagen att bli kvar i ytterligare ett halvsekel, fram till 1866.

Eftersom riksdagarna enligt 1809 års riksdagsordning skulle sammanträda vart femte år (1844 ändrat till vart tredje år) återinfördes nu begreppen ”lagtima” och ”urtima riksdag”.

Benämning Plats Inledningsdatum Avslutningsdatum Viktiga beslut och händelser Anmärkningar
Riksdag Stockholm 1 maj 1809 2 maj 1810 Sedan Gustav IV Adolf har blivit arresterad den 13 mars och abdikerat den 29 mars blir han formellt avsatt den 10 maj. Karl XIII väljs till ny kung den 6 juni, sedan han har godkänt den nya svenska regeringsformen, som införs samma dag. Under denna riksdag införs även en ny riksdagsordning. Den danske prinsen Christian August väljs till ny svensk tronföljare. Christian August (som i Sverige får namnet Karl August) avlider av slaganfall redan den 28 maj 1810.
Urtima riksdag Örebro 23 juli 1810 13 november 1810 Den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte väljs till ny svensk tronföljare sedan Karl August har avlidit. Man beslutar att förklara krig mot Storbritannien efter påtryckningar från Napoleons Frankrike.
Urtima riksdag Örebro 13 april 1812 18 augusti 1812 Sverige sluter fred med Storbritannien den 18 juli. Samma dag sluter Storbritannien fred med Ryssland (även detta i Örebro). Det första fröet till svensk värnplikt (beväringsinrättningen) antas. Den sista riksdagen utanför Stockholm.
Riksdag Stockholm 27 februari 1815 9 augusti 1815
Urtima riksdag Stockholm 20 november 1817 21 juli 1818 Karl XIV Johan, som efterträder Karl XIII som svensk kung den 5 februari 1818, kröns den 11 maj.
Riksdag Stockholm 15 januari 1823 22 december 1823 Universiteten och Vetenskapsakademien blir representerade i prästeståndet.[1]
Riksdag Stockholm 4 november 1828 19 mars 1830 Bruksägare blir representerade i borgarståndet.[1]
Urtima riksdag Stockholm 15 januari 1834 27 maj 1835 Frälsehemmansägare blir representerade i bondeståndet.[1]
Riksdag Stockholm 14 januari 1840 16 juni 1841 Departementalreformen genomförs, varigenom föregångarna till flera av dagens svenska ministerposter införs.
Urtima riksdag Stockholm 11 juli 1844 24 maj 1845 Oscar I, som har efterträtt Karl XIV Johan den 8 mars 1844, kröns den 28 september samma år. Säteriägare blir representerade i bondeståndet.[1] Inkallelsefrekvensen ändras från vart femte till vart tredje år. Den sista urtima ståndsriksdagen.
Riksdag Stockholm 15 november 1847 24 oktober 1848 Marsoroligheterna äger rum den 18–19 mars, varunder upprorsstämning råder i Stockholm och krav på republik framförs. Efter att folkmassor har vandaliserat i staden slås oroligheterna ner av militär den 19 mars.
Riksdag Stockholm 15 november 1850 4 september 1851
Riksdag Stockholm 15 november 1853 5 december 1854
Riksdag Stockholm 15 oktober 1856 10 mars 1858 Andra stadsinvånare än borgare får valrätt och blir valbara.[1]
Riksdag Stockholm 15 oktober 1859 30 oktober 1860 Karl XV, som har efterträtt Oscar I den 8 juli 1859, kröns den 3 maj 1860.
Riksdag Stockholm 15 oktober 1862 8 december 1863 Bondeståndet öppnas för ofrälse jordägare som tidigare varit ämbetsmän eller tillhört andra stånd.[1]
Riksdag Stockholm 16 oktober 1865 22 juni 1866 Ståndsriksdagen upplöses, ständerna avskaffas och tvåkammarriksdagen införs genom representationsreformen. Den nya riksdagen sammanträder för första gången i januari 1867.
Benämning Plats Inledningsdatum Avslutningsdatum Viktiga beslut och händelser Anmärkningar

Tvåkammarriksdagen (1867–1970)[redigera | redigera wikitext]

Den nya riksdagsordningen utfärdades den 22 juni 1866 och samma dag upplöstes den sista ståndsriksdagen. I den nya ordningen stadgades att riksdagen nu skulle sammanträda varje år och att den alltid skulle inledas den 15 januari, om inte detta datum föll på en söndag, då den istället skulle inledas den 16. Från och med 1919 ändrades datumet till den 10 januari (den 11 om det inföll på en söndag). Riksdagens högtidliga öppnande kunde dock hållas någon eller några dagar senare. Riksdagen varade sedan vanligtvis till någon gång i maj, men kunde avslutas så tidigt som i april eller så sent som i juni eller juli. Eftersom man vanligtvis alltså inte sammanträdde under årets andra halva kunde man därmed fortfarande inkalla till urtima riksdag, om man ansåg att situationen krävde det.

Nu infördes också begreppen A- och B-riksdag. Om det hölls nyval under den pågående riksdagssessionen skulle riksdagen upplösas och sammanträda på nytt, med den nya sammansättning den hade fått efter valet. Då benämndes den reguljära riksdagen det året A-riksdag och den extrainsatta B-riksdag.

Med anledning av andra världskrigets utbrott 1939 och framförallt på grund av finska vinterkriget 1939–1940 samt den tyska ockupationen av Danmark och Norge den 9 april 1940 bedrevs riksdagsarbetet kontinuerligt från hösten 1939 till årsskiftet 1940/1941 med flera urtima riksdagar. Därför blev det så att man från och med 1941 började bedriva riksdagsarbete både på våren och hösten och detta benämndes då ”vårsessionen” och ”höstsessionen”, med två undantag. Hösten 1942 benämndes det ”Förhandlingar efter vårsessionens avslutande” och 1947 hölls ingen höstsession, så då benämndes det bara ”riksdag”. Höstsessionen hölls vanligtvis från mitten av oktober till mitten av december.

Den sista tvåkammarriksdagen upplöstes den 16 december 1970, varefter den första enkammarriksdagen sammanträdde den 11 januari 1971.

Benämning Inledningsdatum Avslutningsdatum Viktiga beslut och händelser Anmärkningar
Riksdag 15 januari 1867 16 maj 1867
Riksdag 15 januari 1868 16 maj 1868
Riksdag 15 januari 1869 15 maj 1869
Riksdag 15 januari 1870 14 maj 1870
Lagtima riksdag 16 januari 1871 20 maj 1871
Urtima riksdag 11 september 1871 7 oktober 1871
Riksdag 15 januari 1872 16 maj 1872
Riksdag 15 januari 1873 26 maj 1873
Riksdag 15 januari 1874 22 maj 1874
Riksdag 15 januari 1875 26 maj 1875
Riksdag 15 januari 1876 17 maj 1876
Riksdag 15 januari 1877 25 maj 1877
Riksdag 15 januari 1878 25 maj 1878
Riksdag 15 januari 1879 21 maj 1879
Riksdag 15 januari 1880 15 maj 1880
Riksdag 15 januari 1881 29 april 1881
Riksdag 16 januari 1882 22 maj 1882
Riksdag 15 januari 1883 14 juni 1883
Riksdag 15 januari 1884 15 maj 1884
Riksdag 15 januari 1885 22 maj 1885
Riksdag 15 januari 1886 18 maj 1886
A-riksdag 15 januari 1887 5 mars 1887
B-riksdag 2 maj 1887 9 juli 1887
Riksdag 16 januari 1888 16 maj 1888
Riksdag 15 januari 1889 18 maj 1889
Riksdag 15 januari 1890 22 maj 1890
Riksdag 15 januari 1891 15 maj 1891
Lagtima riksdag 15 januari 1892 23 maj 1892
Urtima riksdag 17 oktober 1892 28 november 1892
Riksdag 16 januari 1893 10 maj 1893
Riksdag 15 januari 1894 12 maj 1894
Riksdag 15 januari 1895 18 maj 1895
Riksdag 15 januari 1896 16 maj 1896
Riksdag 15 januari 1897 1 juni 1897
Riksdag 15 januari 1898 16 maj 1898
Riksdag 16 januari 1899 15 maj 1899
Riksdag 15 januari 1900 15 maj 1900
Riksdag 15 januari 1901 4 juni 1901
Riksdag 15 januari 1902 22 maj 1902
Riksdag 15 januari 1903 23 maj 1903
Riksdag 15 januari 1904 21 maj 1904
Lagtima riksdag 16 januari 1905 22 maj 1905
Urtima riksdag 20 juni 1905 2 augusti 1905
Urtima riksdag 2 oktober 1905 18 oktober 1905
Riksdag 15 januari 1906 28 maj 1906
Riksdag 15 januari 1907 3 juni 1907
Riksdag 15 januari 1908 4 juni 1908
Riksdag 15 januari 1909 26 maj 1909
Riksdag 15 januari 1910 11 juni 1910
Riksdag 16 januari 1911 1 juni 1911
Riksdag 15 januari 1912 31 maj 1912
Riksdag 15 januari 1913 2 juni 1913
A-riksdag 15 januari 1914 5 mars 1914
B-riksdag 15 maj 1914 17 december 1914
Riksdag 15 januari 1915 29 maj 1915
Riksdag 15 januari 1916 15 juni 1916
Riksdag 15 januari 1917 18 juni 1917
Lagtima riksdag 15 januari 1918 22 juni 1918
Urtima riksdag 30 oktober 1918 23 december 1918
Lagtima riksdag 10 januari 1919 20 juni 1919
Urtima riksdag 4 augusti 1919 15 november 1919
Riksdag 10 januari 1920 22 juni 1920
Riksdag 10 januari 1921 21 juni 1921
Riksdag 10 januari 1922 10 juni 1922
Riksdag 10 januari 1923 9 juni 1923
Riksdag 10 januari 1924 14 juni 1924
Riksdag 10 januari 1925 10 juni 1925
Riksdag 11 januari 1926 10 juni 1926
Riksdag 10 januari 1927 13 juni 1927
Riksdag 10 januari 1928 8 juni 1928
Riksdag 10 januari 1929 10 juni 1929
Riksdag 10 januari 1930 14 juni 1930
Riksdag 10 januari 1931 8 juni 1931
Riksdag 11 januari 1932 20 juni 1932
Riksdag 10 januari 1933 30 juni 1933
Riksdag 10 januari 1934 21 juni 1934
Riksdag 10 januari 1935 18 juni 1935
Riksdag 10 januari 1936 27 juni 1936
Riksdag 11 januari 1937 15 juni 1937
Riksdag 10 januari 1938 16 juni 1938
Lagtima riksdag 10 januari 1939 17 juni 1939
Urtima riksdag 8 september 1939 9 januari 1940
Lagtima riksdag 10 januari 1940 31 juli 1940
Urtima riksdag 1 augusti 1940 30 december 1940
Riksdagens vårsession 10 januari 1941 1 juli 1941
Riksdagens höstsession 20 oktober 1941 30 december 1941
Riksdagens vårsession 10 januari 1942 16 juli 1942
Förhandlingar efter vårsessionens avslutande 2 november 1942 30 december 1942
Riksdagens vårsession 11 januari 1943 5 juli 1943
Riksdagens höstsession 18 oktober 1943 30 december 1943
Riksdagens vårsession 10 januari 1944 18 juli 1944
Riksdagens höstsession 30 oktober 1944 30 december 1944
Riksdagens vårsession 10 januari 1945 9 juli 1945
Riksdagens höstsession 22 oktober 1945 29 december 1945
Riksdagens vårsession 10 januari 1946 6 juli 1946
Riksdagens höstsession 10 oktober 1946 28 december 1946
Riksdag 10 januari 1947 23 juli 1947
Riksdagens vårsession 10 januari 1948 26 juli 1948
Riksdagens höstsession 18 oktober 1948 23 december 1948
Riksdagens vårsession 10 januari 1949 31 maj 1949
Riksdagens höstsession 17 oktober 1949 13 december 1949
Riksdagens vårsession 10 januari 1950 31 maj 1950
Riksdagens höstsession 17 oktober 1950 13 december 1950
Riksdagens vårsession 10 januari 1951 31 maj 1951
Riksdagens höstsession 6 september 1951 13 december 1951
Riksdagens vårsession 10 januari 1952 30 maj 1952
Riksdagens höstsession 16 oktober 1952 17 december 1952
Riksdagens vårsession 10 januari 1953 29 maj 1953
Riksdagens höstsession 19 oktober 1953 12 december 1953
Riksdagens vårsession 11 januari 1954 29 maj 1954
Riksdagens höstsession 18 oktober 1954 15 december 1954
Riksdagens vårsession 10 januari 1955 27 maj 1955
Riksdagens höstsession 18 oktober 1955 17 december 1955
Riksdagens vårsession 10 januari 1956 31 maj 1956
Riksdagens höstsession 16 oktober 1956 13 december 1956
Riksdagens vårsession 10 januari 1957 31 maj 1957
Riksdagens höstsession 16 oktober 1957 18 december 1957
A-riksdag 10 januari 1958 28 april 1958
B-riksdag 18 juni 1958 10 december 1958
Riksdagens vårsession 10 januari 1959 30 maj 1959
Riksdagens höstsession 16 oktober 1959 16 december 1959
Riksdagens vårsession 11 januari 1960 28 maj 1960
Riksdagens höstsession 17 oktober 1960 14 december 1960
Riksdagens vårsession 10 januari 1961 30 maj 1961
Riksdagens höstsession 16 oktober 1961 12 december 1961
Riksdagens vårsession 10 januari 1962 29 maj 1962
Riksdagens höstsession 16 oktober 1962 12 december 1962
Riksdagens vårsession 10 januari 1963 30 maj 1963
Riksdagens höstsession 16 oktober 1963 12 december 1963
Riksdagens vårsession 10 januari 1964 29 maj 1964
Riksdagens höstsession 16 oktober 1964 16 december 1964
Riksdagens vårsession 11 januari 1965 28 maj 1965
Riksdagens höstsession 18 oktober 1965 15 december 1965
Riksdagens vårsession 10 januari 1966 27 maj 1966
Riksdagens höstsession 18 oktober 1966 15 december 1966
Riksdagens vårsession 10 januari 1967 31 maj 1967
Riksdagens höstsession 17 oktober 1967 15 december 1967
Riksdagens vårsession 10 januari 1968 31 maj 1968
Riksdagens höstsession 16 oktober 1968 12 december 1968
Riksdagens vårsession 10 januari 1969 30 maj 1969
Riksdagens höstsession 16 oktober 1969 17 december 1969
Riksdagens vårsession 10 januari 1970 29 maj 1970
Riksdagens höstsession 16 oktober 1970 16 december 1970
Benämning Inledningsdatum Avslutningsdatum Viktiga beslut och händelser Anmärkningar

Enkammarriksdagen (från 1971)[redigera | redigera wikitext]

Den 11 januari 1971 sammanträdde den första enkammarriksdagen. De första åren fortsatte benämningarna ”vårsession” och ”höstsession”, men från och med hösten 1975 inleddes traditionen med brutet riksdagsår. Eftersom höstsessionen brukade avslutas i december och vårsessionen inledas i januari var det så kort tid mellan dem att man lät riksdagsåret fortsätta från hösten ett år till sommaren nästa år. Från och med 1975 ändrade man också benämningen från ”riksdag” till ”riksmöte” för att skilja det från själva institutionen riksdagen.

Fram till och med 2006 löpte riksdagsåret alltså från hösten (september eller oktober) till sommaren (juni), men från och med hösten 2006 löper riksdagsåret året runt, från hösten ett år till hösten nästa år, även om riksdagsledamöterna har semesterledigt under sommaren. Eftersom riksdagsåret numera täcker hela kalenderåret är också begreppet ”urtima riksdag/riksmöte” avskaffat, då det ju inte finns något utrymme att inkalla till extra riksdag. Det urtima riksmötet 1980 blev därför det sista urtima.

Benämning Inledningsdatum Avslutningsdatum Viktiga beslut och händelser Anmärkningar
Riksdagens vårsession 11 januari 1971 3 juni 1971
Riksdagens höstsession 14 oktober 1971 17 december 1971
Riksdagens vårsession 10 januari 1972 31 maj 1972
Riksdagens höstsession 17 oktober 1972 16 december 1972
Riksdagens vårsession 10 januari 1973 6 juni 1973
Riksdagens höstsession 16 oktober 1973 15 december 1973
Riksdagens vårsession 10 januari 1974 31 maj 1974
Riksdagens höstsession 16 oktober 1974 14 december 1974
Riksmötets vårsession 10 januari 1975 31 maj 1975
Riksmöte 15 oktober 1975 4 juli 1976
Riksmöte 4 oktober 1976 4 juni 1977
Riksmöte 4 oktober 1977 3 juni 1978
Riksmöte 3 oktober 1978 9 juni 1979
Riksmöte 1 oktober 1979 11 juni 1980
Urtima riksmöte 25 augusti 1980 6 september 1980 Det sista urtima riksmötet. Eftersom inget nytt urtima möte sammankallades före 2006 och riksmötet sedan dess pågår året runt kan det numera inte bli något urtima möte, då det lagtima pågår hela tiden.
Riksmöte 7 oktober 1980 10 juni 1981
Riksmöte 6 oktober 1981 12 juni 1982
Riksmöte 4 oktober 1982 3 juni 1983
Riksmöte 4 oktober 1983 8 juni 1984
Riksmöte 2 oktober 1984 11 juni 1985
Riksmöte 30 september 1985 6 juni 1986
Riksmöte 7 oktober 1986 5 juni 1987
Riksmöte 6 oktober 1987 10 juni 1988
Riksmöte 3 oktober 1988 8 juni 1989
Riksmöte 3 oktober 1989 13 juni 1990
Riksmöte 2 oktober 1990 14 juni 1991
Riksmöte 30 september 1991 10 juni 1992
Riksmöte 6 oktober 1992 10 juni 1993
Riksmöte 5 oktober 1993 11 juni 1994
Riksmöte 3 oktober 1994 15 juni 1995
Riksmöte 3 oktober 1995 12 juni 1996
Riksmöte 17 september 1996 12 juni 1997
Riksmöte 16 september 1997 10 juni 1998
Riksmöte 5 oktober 1998 16 juni 1999
Riksmöte 14 september 1999 15 juni 2000
Riksmöte 19 september 2000 14 juni 2001
Riksmöte 18 september 2001 14 juni 2002
Riksmöte 30 september 2002 13 juni 2003
Riksmöte 16 september 2003 19 juni 2004
Riksmöte 14 september 2004 18 juni 2005
Riksmöte 13 september 2005 17 juni 2006
Riksmöte 2 oktober 2006 18 september 2007
Riksmöte 18 september 2007 16 oktober 2008
Riksmöte 16 oktober 2008 15 september 2009
Riksmöte 15 september 2009 4 oktober 2010
Riksmöte 4 oktober 2010 15 september 2011
Riksmöte 15 september 2011 18 september 2012
Riksmöte 18 september 2012 17 september 2013
Riksmöte 17 september 2013 29 september 2014
Riksmöte 29 september 2014 15 september 2015
Riksmöte 15 september 2015 13 september 2016
Riksmöte 13 september 2016 12 september 2017
Riksmöte 12 september 2017 24 september 2017
Riksmöte 24 september 2018
Benämning Inledningsdatum Avslutningsdatum Viktiga beslut och händelser Anmärkningar

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Inledningen bygger på Herman Schücks text "Svenska riksdagens uppkomst" (sid. 100–101) i Melin, Jan, Johansson, Alf W. och Hedenborg, Susanna, Sveriges historia (4:e upplagan), Prisma förlag, Stockholm, 2006. ISBN 978-91-518-4666-8
  • Listan bygger (från och med 1435) på den lista, som återfinns på sidorna 208–209 i Hadenius, Stig, Riksdagen – En svensk historia, Sveriges riksdag, informationsenheten, Stockholm, 1994. ISBN 91-88398-08-0 Märkligt nog är många datum i denna felaktiga och har därför korrigerats genom komplettering, dels av bokverket Sveriges riksdag av Karl Hildebrand och Nils Edén, utgiven av riksdagen i 17 band 1931–1935, dels av de riksdagsprotokoll, som finns tryckta och utgivna från och med 1627 års riksdag och framåt.
  1. ^ [a b c d e f] Riksdag, spalt 338 i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)