Roadracing-VM 1965

Från Wikipedia

Världsmästerskapen i Roadracing 1965 arrangerades av F.I.M. Säsongen bestod av tretton Grand Prix i sex klasser: 500cc, 350cc, 250cc, 125cc, 50cc och Sidvagnar 500cc. Den inleddes 21 mars med Förenta Staternas Grand Prix och avslutades med Japans Grand Prix den 24 oktober.

Världsmästare i roadracing 1965
Klass Mästare individuellt Mästare konstruktörer
500GP Mike Hailwood MV Agusta
350GP Rhodesia Jim Redman Honda
250GP Phil Read Yamaha
125GP Hugh Anderson Suzuki
50GP Ralph Bryans Honda
Sidvagn / Fritz Scheidegger/John Robinson BMW

Säsongen i sammanfattning[redigera | redigera wikitext]

Mike Hailwood tog sin fjärde raka VM-titel i 500-klassen för MV Agusta klart före sin unge team-kamrat Giacomo Agostini. Denne slogs med Hondas regerande världsmästare Jim Redman om 350-titeln. Avgörandet kom i säsongens sista tävling, Japans Grand Prix, när Agostinis MV Agusta gick sönder och Redman därmed säkrade titeln.

Yamahas fabriksförare Phil Read och Mike Duff slutade etta och tvåa i 250-klassen. Hugh Anderson vann sex tävlingar och säkrade sin andra VM-titel i 125-klassen för Suzuki. Hondas Ralph Bryans vann 50-klassen före team-kamraten Luigi Taveri.

1965 års Grand Prix-kalender[redigera | redigera wikitext]

Omgång Datum Grand Prix Bana Segrare 50cc Segrare 125cc Segrare 250cc Segrare 350cc Segrare 500cc Segrare Sidvagn
1 21/3 Förenta staterna Daytona Ernst Degner Hugh Anderson Phil Read Mike Hailwood
2 25/4 Västtyskland Nürburgring Ralph Bryans Hugh Anderson Phil Read Giacomo Agostini Mike Hailwood Scheidegger/Robinson
3 9/5 Spanien Montjuïc Hugh Anderson Hugh Anderson Phil Read Deubel/Hörner
4 15/5 Frankrike Rouen-Les-Essarts Ralph Bryans Hugh Anderson Phil Read Camathias/Ducret
5 14/6 Isle of Man TT Mountain course Luigi Taveri Phil Read Rhodesia Jim Redman Rhodesia Jim Redman Mike Hailwood Deubel/Hörner
6 26/6 TT Assen TT Circuit Assen Ralph Bryans Mike Duff Phil Read Rhodesia Jim Redman Mike Hailwood Scheidegger/Robinson
7 4/7 Belgien Spa Ernst Degner Rhodesia Jim Redman Mike Hailwood Scheidegger/Robinson
8 18/7 Östtyskland Sachsenring Frank Perris Rhodesia Jim Redman Rhodesia Jim Redman Mike Hailwood
9 25/7 Tjeckoslovakien Masaryk Circuit Frank Perris Phil Read Rhodesia Jim Redman Mike Hailwood
10 7/8 Ulster Dundrod Circuit Ernst Degner Phil Read Frantisek Stastny Dick Creith
11 22/8 Finland Imatra Hugh Anderson Mike Duff Giacomo Agostini Giacomo Agostini
12 5/9 Nationernas GP Monza Hugh Anderson Tarquinio Provini Giacomo Agostini Mike Hailwood Scheidegger/Robinson
13 24/10 Japan Suzuka Luigi Taveri Hugh Anderson Mike Hailwood Mike Hailwood


Poängräkning[redigera | redigera wikitext]

De sex främsta i varje race fick poäng enligt tabellen nedan. De fyra bästa resultaten räknades i mästerskapen för sidvagnarna, de sex bästa resultaten räknades för 50cc, 350cc och 500cc och de sju bästa resultaten för 125cc och 250cc.

Plats 1 2 3 4 5 6
Poäng 8 6 4 3 2 1

500GP[redigera | redigera wikitext]

Förarmästerskapet[redigera | redigera wikitext]

Plats Förare Land Konstruktör Poäng Segrar
1 Mike Hailwood Storbritannien Storbritannien MV Agusta 48 8
2 Giacomo Agostini Italien Italien MV Agusta 38 1
3 Paddy Driver Sydafrika Sydafrika Matchless 26 0
4 Fred Stevens Storbritannien Storbritannien Matchless 15 0
5 Jack Ahearn Australien Australien Norton 9 0
6 Dick Creith Storbritannien Storbritannien Norton 8 1
7 Jack Findlay Australien Australien Matchless 8 0
8 Buddy Parriott USA USA Norton 6 0
= Joe Dunphy Storbritannien Storbritannien Norton 6 0
10 Frantisek Stastny Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien Jawa 5 0

350GP[redigera | redigera wikitext]

Förarmästerskapet[redigera | redigera wikitext]

Plats Förare Land Konstruktör Poäng Segrar
1 Jim Redman Rhodesia Rhodesia Honda 38 4
2 Giacomo Agostini Italien Italien MV Agusta 32 3
3 Mike Hailwood Storbritannien Storbritannien MV Agusta 20 1
4 Bruce Beale Rhodesia Rhodesia Honda 15 0
5 Frantisek Stastny Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien Jawa 14 1
6 Derek Woodman Storbritannien Storbritannien MZ 14 0
7 Gustav Havel Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien Jawa 12 0
8 Renzo Pasolini Italien Italien Aermacchi 9 0
9 Phil Read Storbritannien Storbritannien Yamaha 6 0
= Silvio Grassetti Italien Italien Benelli 6 0

250GP[redigera | redigera wikitext]

Förarmästerskapet[redigera | redigera wikitext]

Plats Förare Land Konstruktör Poäng Segrar
1 Phil Read Storbritannien Storbritannien Yamaha 56 7
2 Mike Duff Kanada Kanada Yamaha 42 1
3 Jim Redman Rhodesia Rhodesia Honda 34 3
4 Heinz Rosner Östtyskland Östtyskland MZ 18 0
5 Derek Woodman Storbritannien Storbritannien MZ 15 0
6 Bruce Beale Rhodesia Rhodesia Honda 14 0
7 Tarquinio Provini Italien Italien Benelli 11 1
8 Ramón Torras Spanien Spanien Bultaco 10 0
9 Frank Perris Storbritannien Storbritannien Suzuki 9 0
10 Mike Hailwood Storbritannien Storbritannien Honda 8 1

125GP[redigera | redigera wikitext]

Förarmästerskapet[redigera | redigera wikitext]

Plats Förare Land Konstruktör Poäng Segrar
1 Hugh Anderson Nya Zeeland Nya Zeeland Suzuki 56 7
2 Frank Perris Storbritannien Storbritannien Suzuki 44 2
3 Derek Woodman Storbritannien Storbritannien MZ 28 0
4 Ernst Degner Västtyskland Västtyskland Suzuki 23 1
5 Luigi Taveri Schweiz Schweiz Honda 14 0
6 Mike Duff Kanada Kanada Yamaha 12 1
7 Klaus Einderlein Östtyskland Östtyskland MZ 11 0
8 Ralph Bryans Storbritannien Storbritannien Honda 11 0
9 Joachim Leitert Östtyskland Östtyskland MZ 10 0
10 Phil Read Storbritannien Storbritannien Yamaha 8 1

50GP[redigera | redigera wikitext]

Förarmästerskapet[redigera | redigera wikitext]

Plats Förare Land Konstruktör Poäng Segrar
1 Ralph Bryans Storbritannien Storbritannien Honda 36 3
2 Luigi Taveri Schweiz Schweiz Honda 32 2
3 Hugh Anderson Nya Zeeland Nya Zeeland Suzuki 32 1
4 Ernst Degner Västtyskland Västtyskland Suzuki 26 2
5 Mitsuo Itoh Japan Japan Suzuki 16 0
6 Michio Ichino Japan Japan Suzuki 6 0
7 Hans-Georg Anscheidt Västtyskland Västtyskland Kreidler 6 0
8 José Busquets Spanien Spanien Derbi 4 0
9 Jacques Roca Frankrike Frankrike Derbi 4 0
10 Haruo Koshino Japan Japan Suzuki 3 0

Källor[redigera | redigera wikitext]