Sankt Lars kyrka, Linköping
| Kyrka | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Östergötland |
| Stift | Linköpings stift |
| Församling | Sankt Lars församling |
| Koordinater | 58°24′41.01″N 15°37′28.78″Ö / 58.4113917°N 15.6246611°Ö |
| Invigd | 1100-tal |
| Webbplats: S:t Lars församling | |
Sankt Lars kyrka är en vitputsad kyrkobyggnad uppförd i sten i centrala Linköping, Östergötlands län. Den är belägen vid Storgatan mellan Stora torget och Stångån. Kyrkan helgades åt Sankt Laurentius. Historiskt utgjordes församlingen av landsbygden utanför stadsgränsen, trots att kyrkan var belägen inne i staden på domkyrkoförsamlingens mark. Gränsen mot domkyrkoförsamlingen ändrades 1961 och går nu vid Klostergatan, ett kvarter väster om S:t Larskyrkan.
De nedre fyra våningarna av kyrkans torn är från medeltiden. Långhuset, koret och sakristian byggdes 1801 och kännetecknas av sin goda akustik. Kyrkan används ofta för konserter. Korväggen av marmor sattes in vid renoveringen 1957. Då gjordes även en arkeologisk utgrävning och i en källare under kyrkans golv kan man idag beskåda rester av de äldsta murarna.
Historik
Arkeologiska utgrävningar (1956-1957, se nedan) har visat på en romansk 1100-talskyrka och före den en stavkyrka. Enligt en uppgift från 1200-talet ska stenkyrkan ha invigts under biskop Kols tid (1171-1195)[1] och ska redan då ha varit helgad åt S:t Laurentius.[2] Troligen handlade detta om en nyinvigning efter att tornet hade byggts. Stenkyrkan är troligtvis från 1100-talets första fjärdedel. Under den nuvarande kyrkan finns en krypta med rester av den äldre kyrkan. Fynd av eskilstunakistor visar att området där kyrkan ligger varit kristen begravningsplats redan under 1000-talet. Kyrktornets fyra nedre våningar är medeltida och uppförda i kalksten.[3]
Kyrkobyggnaden för S:t Lars församling kallades allmänt för Landskyrkan, men låg inne i staden. Namnet S:te Lars-kiörkan syns på Anders Nilssons tomtkarta från 1696.[4] En tredje kyrka i Linköping var Hospitalskyrkan, som revs 1897.
Staden drabbades av en omfattande brand natten mellan 29 och 30 januari 1700, varvid kyrkan led stora yttre skador, som tog sex år att reparera, bland annat byggdes ett nytt torn. En orgel med 6 stämmor byggdes år 1700. En ny klocka göts av den smälta malm som återfanns efter branden, men har sedan gjutits om flera gånger (1715, 1735, 1744, 1767).[5] En altartavla inköptes 1722.[3] Kyrkan utvidgades 1736 med större kor och ny sakristia.[6] En predikstol som sedan 1606 suttit i domkyrkan inköptes 1745 till S:t Lars, men såldes på nytt 1802.
Den nuvarande kyrkan
Kyrkan fick sitt nuvarande långhus 1798-1801, ritat av stiftsbyggmästaren Caspar Seurling och är ofta berömt för sin goda akustik.[7] Samtidigt byggdes tornet på med en våning. Kyrkorummet är invändigt 45 meter långt, 12,7 meter brett och 7 meter högt vid taklisten. Två vägghöga kortavlor av Pehr Hörberg donerades 1801 av Charlotte von Friesendorff, född Strålenhjelm. En orgel med 23 stämmor byggdes 1801 av P. Schörlin. Återinvigningen skedde på nyårsdagen 1802. I början av maj samma år besöktes kyrkan av Gustav IV Adolf och drottning Fredrika och fick strax därefter, den 11 maj, namnet Fredrika Dorotea Wilhelmina.[8] Detta namn övergavs dock på 1880-talet. Orgeln reparerades 1832 av Hanner.
Kyrkan restaurerades 1906-1907 efter ritningar av Agi Lindegren, varvid predikstolen flyttades från koret till vänstra sidan och en Kristusbild i gips, efter förebild av Bertel Thorvaldsen, placerades i koret, flankerad av de två kortavlorna av Pehr Hörberg.[9] Tornet byggdes på 1,5 meter och försågs med en ny överbyggnad.[10] En ny storklocka göts 1907 av K.G. Bergholtz på bekostnad av J. Gottfrid Vennersten i Kallerstad och Henrik Westman på Valla gård. En ny orgel med 23 stämmor byggdes 1908 av Åkerman i Lund, med behållande av den gamla fasaden. I Sankt Lars kyrka finns mässhakar, som är vävda i damast med ett mönster med musicerande änglar. Mässhakarna är vävda av damastvävaren och godsägaren Carl Widlund på Tranjerdstorp utanför Karlstad i Värmland. Det var ett av hans egna mönster.[11]
Erik Lundbergs restaurering
Vid en ny restaurering 1956-1957 ledd av Erik Lundberg förstärktes kyrkans grund och omfattande arkeologiska undersökningar gjordes av landsantikvarie Bengt Cnattingius. Dessutom sattes en korvägg av marmor in och Lundbergs egendesignade takarmatur hängdes i långhus och kor. Hörbergs tavlor sitter nu över norra och södra portarna, mitt på långväggen.
Orgel
- 1700 byggde troligtvis kyrkans första orgel av Johan Agerwall i Söderköping. Den hade 6 stämmor. Man vet ej om den hade någon bihangspedal. Den hade följande disposition:
| Manual | |
| Gedackt 8’ | |
| Princial 4’ | |
| Oktava 2’ | |
| Oktava 1’ | |
| Qvinta 1 1⁄3’ | |
| Regal 8’ |
Den kom att renoveras 1741 av Jonas Wistenius och då byttes regal 8' ut mot en kvintadena 8'. Orgeln kom sedan att säljas till Vinnerstads kyrka 1767. Idag står orgeln i Folkströms kapell.
- 1767 byggde Jonas Wistenius en ny orgel till kyrkan med 9 1⁄2 stämmor. Denna orgel såldes 1801 till Madesjö kyrka.
| Manual | Pedal |
| Gedackt 8’ | Bihangspedal |
| Qvintadena 8’ | |
| Principal 4’ | |
| Fleut 4’ | |
| Qvinta 3’ | |
| Octava 2 ’ | |
| Spetsfleut 2' | |
| Mixtur III chor B/D | |
| Trompet 8' B/D | |
| Trompet 4' D | |
| Vox Virginea 8' D |
- 1801 byggdes en ny orgel av Pehr Schiörlin i Linköping med 23 stämmor.
- 1908 byggde Åkerman och Lund en ny orgel med 23 stämmor. Den hade 2 manualer och pedal.
- 1964 byggde en orgel av Marcussen och Son i Danmark. Den har 2 stycken fria kombinationer i pedalen och 5 stycken vanliga koppel. Den har elpneumtaisk registratur i pedalen och mekanisk/pneumatisk registratur i manualerna. Orgeln har ett tonomfång på 56/30. Den nuvarande fasaden är från 1801 års orgel.
| Öververk I | Huvudverk II | Bröstverk III | Pedal | Koppel |
| Gedackt 8’ | Gedacktpommer 16’ | Trägedackt 8’ | Principal 16' | |
| Spetsgamba 8’ | Principal 8’ | Kvintadena 8’ | Subbas 16' | |
| Principal 4’ | Rörflöjt 8’ | Rörflöjt 4' | Oktava 8' (transm.) | |
| Traversflöjt 4’ | Oktava 4’ | Principal 2' | Borduna 8' (transm.) | |
| Waldflöjt 2’ | Spetsflöjt 4' | Gedacktflöjt 2' | Koralbas 4' | |
| Nasat 1 1⁄3’ | Oktava 2' | Oktava 1' | Nachthorn 2' | |
| Sesquialtera II chor | Spetskvint 2 2⁄3' | Cymbel II chor | Rauschpipa V chor | |
| Scharf IV-V | Cornett III chor | Regal 16' | Basun 16' | |
| Dulcian 16' | Mixtur 5-8 chor | Krumhorn 8' | Trumpet 8' | |
| Skalmeja 8' | Vox Humana 8' | Tremulant | Zinka 4' | |
| Tremulant | Trumpet 8' | |||
| Crescendosvällare |
Kororgel
- Orgeln är byggd 1963 av Marcussen och Son, Aabenraa, Danmark och är mekanisk. Alla register är delade och den har följande disposition.
| Manual | Pedal |
| Gedackt 8’ | Bihängd |
| Rörflöjt 4’ | |
| Principal 2’ | |
| Octava 1’ | |
| Regal 16’ | |
| Crescendosvällare |
Kyrkklockor
Storklockan är från 1907, mellanklockan från 1715 och lillklockan från 1726. Sedan 1972 finns även ett klockspel med 36 klockor i Sankt Larskyrkans torn från Bergholtz klockgjuteri[12] som spelar fem gånger om dagen, klockan 9, 12, 15, 18 och 21. Melodierna byts med tiden på kyrkoåret. De spelas in med klaviatur i en dator och spelas upp automatiskt.
Galleri
-
Kyrkan sedd från sydöst -
Interiör mot koret och dess marmorvägg -
Predikstolen
Se även
- Zachrisson, Sune: Sankt Lars i Linköping – en tusenårig historia, 2007.
Källormoica
- Anton Ridderstad, Östergötlands beskrivning : andra delen (1918).
- Linköpings historia, 5 delar (1976-1981).
- Göransson, Nils (1983). Sancta Cecilias tjänare i Linköping. Stålgården förlag. ISBN 91-85694-23-1
- Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
- ^ Linköpings historia, sid. 1:103-104.
- ^ Ridderstad, sid. II:605.
- ^ [a b] Ridderstad, sid. II:609.
- ^ Linköpings historia, sid. 3:89.
- ^ Ridderstad, sid. II:607.
- ^ Linköpings historia, sid. 3:132.
- ^ Linköpings historia, sid. 4:38.
- ^ Ridderstad, sid. II:606.
- ^ Linköpings historia, sid. 4:267 och 4:269.
- ^ Ridderstad, sid. II:606-608.
- ^ Carl Gustaf Widlund i Konstnärslexikonett Amanda.
- ^ Uffe Tecknare: Östergötlands kyrkor (1987).
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Sankt Lars kyrka, Linköping.- Sankt Lars församling
- Östgöta Correspondenten om skelettgrav vid kyrkan 2007
